Ordmål och procent

För att trigga mig själv, ställa upp lite mål, komma någon vart, har jag letat reda på en ordräknare, en word count meter. Såhär (se bilderna nedan) är läget för trilogin Tusenskönan (TS)/PL/ML just nu, i ord och procent sett.

Jag räknar med ett mål på 70 000 ord per bok, vilket verkar rimligt eftersom det är ungdomsböcker. Skriver på dem alla parallellt. Första delen av ML utspelas innan Tusenskönan, så därför blir det lättast att göra så, skriva i kronologisk ordning. Större delen av PL är klar och de delar som fattas är sådana som blir klarare i och med att jag avslutar del ett av ML. Första utkastet av PL är som ni kanske vet vid det här laget klar, men i den omfattande redigeringen som jag påbörjat nu i veckan, ingår att lägga till en hel del så jag tror att boken blir tjockare än nu innan jag blir klar med den.

Tusenskönan har jag skrivit om hur många gånger som helst, har ni insett som följt bloggen lite längre tid. Det finns gamla versioner som är helt andra böcker, kasserade sedan länge. Det är bara namnet på huvudpersonen som är densamma, Maximilian, och en liten del av en ursprungsidé finns kvar, samt en ursprungsidé gällande världens uppbyggnad. Annars är allting annorlunda, handlingen helt annan. Mycket bättre. Även om man skriver om "samma" bok flera gånger lär man sig. David Gerrold skrev i sin bok "Worlds of Wonder" att man måste skriva den första miljonen ord som övning, innan man ta sig själv på allvar (sagt med lite av glimten i ögat). Jag har skrivit skräpet, den del som bara är övning. Jag vet inte riktigt om det är en miljon ord, men nog är det ekvivalent med flera romaner. Nu skriver jag det som är bra, men fortfarande kanske jag bara övar? Idén att börja med ordräknarmätare igen kommer från bloggen Mina skrivna ord. Jag måste ha nya "triggare" ganska ofta, för det är så lätt att tappa farten och fokus och harva utan att komma någon vart. Återfokusering, återfokusering, nya mål, liknande eller andra eller samma. Nu tittar jag på procent färdigt.



Tusenskönan

PL

ML

En läskig bagatell

Hon rynkade pannan, rynkade ögonbrynen, plutade med munnen och såg skeptiskt på den blågröna vätskan i glaset framför sig.

”Läskeblask. Du kan inte mena att vi ska dricka det här. Det är ju inte ens riktig läsk!” Hon lyfte upp glaset och vickade på det, studerade vätskan med skeptisk min. ”Det är mycket blaskigare, mer som vatten.” Med en smäll ställde hon ned glaset på bordet.

Han slog sig ned mittemot, med ett eget glas, också fyllt till bredden. ”Det är vad de dricker i Ankeborg, det är vad Kalle Anka och hans vänner dricker. Håll till godo.”

Hon rörde inte glaset, lade ned händerna i knäet istället, så långt ifrån läskeblasken som hon kunde komma. ”Som taget ur en serietidning.”

Han höjde glaset, tog en klunk. ”Du muttrar du. Men smaka så får du se, det är riktigt gott. Du kan inte döma efter färgen.”

”Kanske inte, men jag har ångrat mig. Jag tar hallonsaft istället, som smurfarna. Det känns säkrare.”

Han suckade och drog hennes glas åt sig, tog det och hällde ut innehållet i slasken, blandade till lite saft i istället. Ställde glaset på bordet framför henne. ”Duger det så?”

”Det blir bra, det är gott, det vet jag redan.” Hon tog en stor klunk, bet en stor tugga av sin kanelbulle och sade med munnen full: ”Det smakar som sommar ska smaka.”

(detta är dagens skrivpuff-övning: skriv om läskeblask)

Ökenväg

Sandstormen närmar sig. Du vill fly, men en flimrande hägring håller fast dig i en ödmjuk omfamning. Du känner en intensiv smärta när du kröker dina fingrar om det som varit. Du gömmer dig i den klarröda kaktusblomman, hämtar nektar från en vissen forntid, när dig på det lilla du kan hitta att dricka vid ökensandens torraste vattenhål, där bara grus vittnar om en övergiven önskan, något du inte längre vill. Dina tankar hoppar från ljusflöde till ljusfläck i det tilltagande mörkret; du gömmer dig på andra sidan, långt ifrån de andras verklighet och bortom din egen. Förvriden, förgäten, förfallen, förbytt. Bara skuggan av en dröm kvar, ingenting att ta fasta på, ingenting att ty sig till, ingenting att tro på, ingenting att sätta sin lit till. Ingenting. Sanden fyller lungor och hjärta, skär sönder nerver, blodådror, inälvor. Ingenting undkommer sandstormen som tömmer dig på liv.

(detta är dagens skrivpuff-övning: skriv om sand)

Solskensjobb

Jag har kommit igång med redigeringsarbetat av PL. Satt ett par timmar i solen på gräset och redigerade, första kapitlet och en del av andra och tredje. Det går bra, men det är mycket att rätta till och ändra. Man skriver så snabbslarvigt i NaNoWriMo, åtminstone gjorde jag det, så det är många formuleringar att strama till, ord att ta bort. NaNoWriMo går ju som bekant på att skriva 50 000 ord och då kommer det lätt med många onödiga små ord och konstiga formuleringar ibland bara för att fortsätta flödet och få till så många ord som möjligt. Tyvärr ger det merarbete vid redigeringen, men det i grunden en bra berättelse som kan bli bra om när den gått igenom minst två redigeringsvändor. Först den här grövre redigeringen för att städa till och sedan en till putsning där man lägger till och putsar av det sista dammet.

Nyskriv har det blivit också. 109 ord på TS och en skrivpuffövningsdikt. Jag får vara nöjd med mitt dagsverke.

tusen nålar

så lätt det går

att sticka

tusen nålar

i mjuk hud

jag känner

varje nålstick

en bloddroppe

för varje nål

som sticks in

i den vita huden

färgar den röd

tusen nålar gör mig

till en kokt kräfta

en röd hummer

en blodros

skälver

på väg bort

(detta är dagens skrivpuff-övning: "skriv om tusen nålar".)

Fler och fler hål, hål efter hål efter hål

Nu var det några dagar sedan jag skrev på TS/PL/ML igen. Tyvärr har jag kommit bort ifrån trilogin. Det har gått drygt en vecka sedan jag skrev på den senast och då var det bara 588 ord (17/7). Innan dess var det 98 ord den 14 juli och 75 ord den elfte juli.

Men innan dess var det full fart sedan slutet av juni. Kan med min excel-statistik konstatera att semestern hittills inneburit semester från trilogin också. Men inte från skrivandet.

Jag har under den senaste veckan skrivit skrivpuffar och prosalyrik, blogginlägg och redigerat lite grand på DD också, fortsatt redigeringen på papper som jag påbörjade någon gång i vintras.

DD var mitt NaNoWriMo-projekt i november 2011. Det är dags att redigera vidare på det också. Anledningen till stoppet i redigeringen har varit att jag måste fylla hål - ganska stora glapp i berättelsen - och att jag låst mig vid det första stora glappet och inte fått till det som jag skulle vilja. Beror på att jag inte riktigt är "där" och inte känner riktigt med miljön, vet hur den är samt att jag när jag väl skrivit och försökt kritiserat det såpass mycket MEDAN jag skrivit det att jag låst mig ännu mer och slutat skriva. Nu har jag fortsatt med själva redigerandet istället, är lättare att göra det. Kanske är det en bättre strategi att redigera klart allt som redan är skrivet innan man sätter igång att fylla igen själva hålen? Hur gör ni?

Angående trilogin TS/ML/PL har jag nu idag och under kvällen redigerat vidare på PL. PL är också ett NaNoWriMo-projekt. Skrev boken 2010 i november. Har massivt redigeringsarbete att göra även där och en hel del hål att fylla.

Framöver när jag skriver nya romanprojekt lovar jag mig själv att skriva mer kronologiskt och inte hoppa över och lämna en massa hål. Hål i handlingen gör att jag har olösta frågor, samt de svåraste partierna kvar att skriva när allt annat redan är skrivet. Är det inte dumt, så säg!?

Hur gör ni? Vad råder ni mig till? Någon strategi/idé för hur jag hittar motivation samt verkligen kommer igång att fylla i alla dessa hål?

Det jobbiga är att det redan nu i nyaste versionen av TS och i ML också, redan börjar formas en massa nya hål, ställen som jag markerat med rött där det står i versaler "INKLIPP" och de ställena blir fler och fler och fler...

Årets varmaste dag

Sommarens hittills varmaste dag här idag. 27 grader varmt tidigare idag och nu på kvällen är det fortfarande 24 grader varmt. Årets varmaste dag och min fästman hjälper till att bärga hö till hästarna hos en vän. Stackars honom, han tycker att det är varmt även när det är runt tjugo - då är det mer lagom - och svettas redan då. Jag tänker på honom.

Själv har jag på årets varmaste dag gett mig ut på en långpromenad. En och en halv timme har jag gått, 11 000 steg kom jag upp i (jag räknar steg, från början av juli och målet är att var dag komma upp i 10 000 steg). En och en halv timme med ljudbok i öronen, Elisabet Nemerts "Ljusets dotter". Nu var det ett bra tag sedan jag lyssnade senast, men jag kom snabbt in i bokens handling igen. Ytterligare några timmars promenad och jag har lyssnat ut den - men det dröjer ett bra tag till innan boken är slut. Jag är på kapitel 11.

Och nu ska jag ägna mig åt lite eget skrivande. Det blir grillning senare ikväll, och jag har bakat morotsmuffins (osötade) idag också. Många aktiviteter på denna årets varmaste dag.

Vila i görandet

Läser mycket just nu. Läst ut Donna Tartts bok (Den hemliga historien) i går och en bok av Sonya Hartnett (Jag är djävulen) i dag, båda väldigt bra böcker som jag tycker mycket om. Har nu börjat i en bok av Harlan Coben, "Berätta inte för någon" (aldrig läst något av honom förut). Har börjat skriva skrivpuffar igen, igår och i förrgår blev det sådana som bara är för mig själv, personliga texter, idag blev det något halvklart som delvis bara är skrivet inom mig, i huvudet, och i form av skissiga teckningar. Imorgon eller senare i nästa vecka kanske det blir något som blir tillräckligt bra för att läggas upp på bloggen. Vi får se.

Jag tänkte att det var dags att börja med skrivpuffar igen. Det var över ett år sedan jag lade upp någon sådan på bloggen sist och det var ett halvår sedan jag skrev en skrivpuff (som aldrig blev upplagd på bloggen då).

Så i ett par dagar har det puffats och lästs mest, istället för att skriva på trilogin (TS/PL/ML). En mikropaus.

Från och med nu har jag dessutom semester i tre veckor, och en del av den tiden tänker jag ägna åt att skriva, teckna och måla.

Jag tecknade en del idag; det gick trögt. Det är en mycket större mur jag måste klättra över när det gäller tecknandet/målandet än skrivandet. Trögstartat och jag är otålig-. Det var länge sedan jag tecknade senast och det märks. Jag är rostig. Det var ganska plågsamt, ingen skiss som jag blev nöjd med när jag försökte. Efteråt, med lite distans, bläddrade jag igen. Det var bra börjor...

Jag måste bara ha tålamod att ta mig vidare, förbi början och in i tecknandet på riktigt. Samma sak med skrivandet. Det finns en startsträcka när jag haft uppehåll ett tag (dagar, veckor, månader...) och det måste jag vara ödmjuk och snäll, tålmodig, inför. Eftersom jag vet om det, skulle det kännas bra att hitta och verkligen anamma förståelse. Istället för självkritik och förebråelse. En stunds meditation/vila kanske, och sedan några djupa andetag och sedan: vila i görandet.

Anteckningsböcker - en hel vetenskap

Nu är det dags att inleda skrivandet i en tredje olinjerad anteckningsbok. Tidigare använde jag mig av linjerade böcker. Nu har jag, av någon anledning, kanske för att det känns mer avslappnat, mindre kravfullt, mer lekfullt, valt olinjerade anteckningsböcker på sistone. Jag börjar mitt skrivande med att skriva för hand. Det funkar inte annars, har jag insett, med ett undantag - om jag redan är inne i skrivandet och vet vad jag ska skriva eller jobbar med ett NaNoWriMo-projekt under november.

Om detta inte är fallet är alltså distraktionerna för stora och många, såpass att jag bloggsurfar, slösurfar, kollar/läser/skriver mail, bloggar eller läser igenom gammalt skrivet, när jag sitter vid datorn.

Således: numera är det bara renskrift som gäller vid datorn. Nyskriv sker med penna på papper. Och numera även på olinjerat papper.

Det är stor skillnad på anteckningsböcker och anteckningsböcker. Nu har jag gått från olinjerat med spiralblock på ovansidan (dvs. egentligen ett stenografiblock) via häftat med mjuka pärmar till ett med halvmjukt material. Vi får se hur det går med den senaste. Det är för övrigt en väldigt vacker anteckningsbok som jag fått i present. Den är designad av Lisa Bengtsson, heter "Daisy" och säljs på Pocketshop. Bild ser ni nedan.

Nu ska jag gå ifrån datorn och sätta mig och nyskriva lite på ML. En fråga bara, innan jag går, vilka slags anteckningsböcker föredrar ni? Eller är det bara dator som gäller?

Glömda ord

Jag har hittat en alternativ "skrivpuff"-blogg. En blogg som värnar om gamla bortglömda ord. Varje dag presenteras ett nytt bortglömt ord tillsammans med möjligheten att använda ordet på ett naturligt sätt under dagen och sedan rapportera om detta i nämnda blogg. Det låter som en rolig idé! Här är bloggen som heter "Glömda ord".

Gaiman avslöjar: ny Sandman-historia

Neil Gaiman ska tillsammans med tecknaren JH Williams göra nytt avsnitt om Sandman. Gaiman skriver på historien just nu, något han också avslöjar just nu på sin egen blogg, kallar det själv för "my big secret for the last 18 months". Under 2013 fyller Sandman 25 år och det är det som uppmärksammas. Jag ser fram emot att läsa. Tipset och youtube-klippet snappade jag upp hos Bokhora. Inser att jag inte läser Neil Gaimans blogg så ofta som jag borde. Jag har den ändå bland mina favoritbloggar... Och han är - och förblir(!) - en favoritförfattare och förebild. Jag har alla Sandman samlade i bokhyllan så nästa år ska jag hålla utkik efter det nya avsnittet, undrar om det publiceras enskilt eller ihop med något annat (kanske beroende på hur långt det är)?

Födelsedagsutlottning på Lyrans Noblesser

Lyrans Noblesser firar dubbla födelsedagar. Bloggen fyller år och ägarinnan till bloggen fyller år. Hon firar med att lotta ut ett fint bokpaket med fem böcker och andra bokrelaterade saker som små bonusar i paketet. Böckerna är Beate Grimsruds "En dåre fri", "Drömbokhandeln" av Laurence Cossé, "Ru" av Kim Thúy, "Frihet" av Jonathan Fransen, "Och allt ska vara kärlek" av Kristian Lundberg. Lyrans Noblesser har länkar och mer information på sin blogg. Jag är med i utlottningen och hoppas att vinna. Om inte annat är det bra boktips!

Tappra själar

Skrev prosalyrik igår till dagens skrivarcirkel. Vi är några få tappra själar som fortsätter att komma varje torsdag, trots att sommar och semester tagit över. Jag har inte semester ännu, men snart så... Trots att jag fortfarande befinner mig mitt i vardagen skriver jag, eller kanske just därför. En skiss på tåget igår, och under kvällen en renskrivning, en prosalyrisk text som jag läste upp idag och som fick väldigt gott mottagande av de andra. Prosalyrik är nog min grej... jag tycker om att skriva poetiskt, lite surrealistiskt, lite udda. Känns som roliga skrivövningar, om inte annat.

Mina bokprojekt är mer i stöpt form. Åtminstone på så vis att till exempel Tusenskönan redan har en given röst, Maximilians röst, och del två och tre i trilogin har sina egna (andra) röster. Inte lika mycket utrymme för experimentellt prosalyriskt då. Det blir istället i andra forum, som i skrivargruppen.

Jag är väldigt glad att jag får tillfälle att gå i en skrivarcirkel, diskutera egna och andras texter med andra. Idag var vi dessutom så få att vi kunde breda ut oss ordentligt och diskutera allt möjligt annat, sådant som hade med både skrivande och med livet att göra. Givande och inspirerande, så jag ser redan fram emot nästa vecka. Hoppas att tappra själar kommer att dyka upp även då.

Excel räddar dagen

Insåg i dag att jag faktiskt kan använda mig av Excel för att göra min ordstatistik. Så nu ska jag skriva listor och titta på diagram. Roligt med statistik, jag känner mig lite fånigt barnsligt glad när jag tittar på stapeldiagram formade av mina ord.

Ordstatistiksprogram?

Jag funderar på det där med ordstatistik och sådant. Kommer på att jag hemskt gärna skulle vilja ha ett enkelt litet program där man ser en graf, ett linjediagram över ordstatistiken. Säg att målet är 50 000 ord, och man skriver 1000 ord om dagen. En snygg kurva över framskridandet. Det skulle jag vilja ha. Där man kan fylla i deadline och föra statistik över hur mycket man faktiskt skriver per dag. Någon som känner till något program (som är gratis) och som skulle passa?

Flytet fortsätter

Nu har jag renskrivit både dagens och gårdagens ordskörd. Det renskrivna från i går, med lite redigering i själva renskrivandet landade på 404 ord. Närmare en sida alltså. Det är bättre än ingenting.

I dag skrev jag lite grand under morgonen, fast det jag skrev då var på novellen till torsdagens skrivarcirkel, ord som jag inte renskrivit än och som blev lite sökande.

På eftermiddagen däremot, när jag då satt på tåget, flödade orden. Jag skrev på ML, tredje boken i trilogin, skrev det som i renskrift har blivit 1158 ord, tre sidor.

Därmed har ML kommit över den magiska första 20k-gränsen! 20357 ord är manuset på just nu.

Under kvällen har jag suttit och funderat ut saker kring plot och bikaraktärer, gjort mindmaps. Kommit på en del avgörande saker... Genom att skriva för hand, göra mindmaps, känner jag efter i magen samtidigt och känner att det är helt rätt, det jag hittar på. Pusselbitar som faller på plats. Det är en härlig känsla. Flytet fortsätter. I morgon ska jag skriva vidare.

Läsandet lockar när skrivandet stannar...

Har fastnat lite grand i skrivandet av ML och inte riktigt tagit mig ur det. Jag skrev ingenting på tåget i morse, var trött och vilade bara. På vägen hem blev det några rader skrivna, lite tafatt sådär. Kom inte igång riktigt. Jag har inte renskrivit det skrivna än. Jag behöver nog fundera lite. Det och så behöver jag lite input. Är himla sugen på att läsa... Kanske blir lockelsen större när det går trögare med skrivandet. Kommit igång igen med läsandet av "Pretty Monsters" av Kelly Link som legat lite nere. Det är en novellsamling så en novell då och då för att suga på karamellen lite längre, fungerar utmärkt. Hoppas på bättre skrivdag i morgon. Då ska jag om inte annat ägna mig åt att skriva den novell som hör till skrivarcirkelns uppgift denna vecka... en novell som lite löst finns i tankarna, och som kan bli något bra bara jag får ändan ur. Jag hoppas på det... det och lite skrivande på ML.

Och igen - fast första gången

Fick ett refuseringsbrev via mail i dag på BRAK. En standardrefusering innefattande orden "trevligt manuskript". Får väl ta åt mig av det lilla och låtsas att det är positiv kritik istället för som det nog antagligen faktiskt är, en standardrefuseringsmailfras. Det är första förlaget jag skickat BRAK till och första refuseringen, så nog ska det bli fler. Nu måste jag se till att skicka manuset till några fler den här gången. För det tar ändå sin tid att få svar. Skickade iväg BRAK 18 maj och fick svar i dag, så det är som det är - lång väntetid. Dags att skriva ut och skicka någon annanstans.

Datorskriv blir mindre skriv

Det går sämre att skriva "första hands"-utkast vid datorn. Det är som att bara för att bokstäverna och orden står i raka led och ser ut som i en bok, ställer jag högre krav på innehållet och låser mig när jag ser hur "crappy" det blir, dåligt formulerat... Men det är ju just det, det är ett första utkast, det ska vara dåligt... Det är stadiet där allting bara ska ner på papper för att sedan kunna redigeras med detaljer som ska läggas till osv., men det hjälps inte... Datorskriv, om det inte är på tid eller NaNoWriMo, gör att den inre kritikern får övertaget. Sedan är det också en "skriva lite mindre"-dag eftersom gårdagen och speciellt fredagen blev så produktiv. Jag ger mig för i dag med 508 ord. Allting är bättre än inget och framåt går det i alla fall. Nu behöver jag fundera lite också, för jag vet inte riktigt vad som ska hända, har ännu en situation att lösa och måste först hitta alternativ att välja bland innan jag kan välja ett och skriva vidare i den scen jag just befinner mig.

Blockets lockelse

Vid datorn hade jag härdsmälta i går. Men så snart jag gick ifrån datorn, satte mig med penna vid blocket, då flödade orden utan problem från det att jag satte pennan mot papperet. På en gång jag gått ifrån. Är inte det lustigt? Blockeringen kommer sig av att jag sitter vid datorn där det finns distraktioner. Så snart det är bara jag och blocket, har jag inga problem med skrivblockeringar. Inte i går i varje fall. Nu under söndagmorgonen har jag renskrivit gårdagens ordskörd. Det blev 1491 ord.

Kanske har det att göra med att blocket är olinjerat, A5, och att jag gör det man kanske inte ska, bara för att jag är vänsterhänt; jag vänder det uppochner. Det har spiral längst upp, på högkant men då det krockar med min vänsterhand när jag skriver, föredrar jag att vända blocket uppochner. Det ligger ett slags frihet i att kunna skriva i ojämna rader. Ful handstil, väldigt slarvig, inte alls den där skolvackra man blev tvungen att dra till med en gång i tiden då man ändå fick tillbaka texten med kommentaren "Stilen, Jenny?" och blev tvungen att snygga till den och skärpa sig ytterligare tills nästa gång man skrev. Nej, det här är ett kladdblock, ett stenografiblock för övrigt, köpt i Provence. Det blir inte många rader på varje sida och de är sneda, raderna, vinda och kluddiga och alldeles underbara just därför. Ändå renskriver jag på en gång, för det ligger en tillfredsställelse i det också. Att få se sina ord i räta, raka linjer på en skärm, välordnat och så småningom (efter redigering) också välformulerat.

Nu är det dags att börja skriva på dagens ordskörd. Frågan är om jag ska försöka vid datorn först eller om jag ska gå och sätta mig med blocket. Inspirationen ligger nära intill och ordflödet finns nära det också. Jag tror att just nu går det bra, oavsett var jag sätter mig. Ska prova vid datorn först.