Recension: Persuasion av Jane Austen

Om handlingen, från Goodreads

Anne Elliot has grieved for seven years over the loss of her first and only love, Captain Frederick Wentworth. When their paths finally cross again, Anne finds herself slighted and all traces of their former intimacy gone. As the pair continue to share the same social circle, dramatic events in Lyme Regis, and later in Bath, conspire to unravel the knots of deceit and misunderstanding in this beguiling and gently comic story of love and fidelity.

Mina tankar och reflektioner

Eftersom jag lyssnade på Persuasion som ljudbok blev lyssnartiderna begränsade – endast på bussen till och från jobbet. Detta gjorde att upplevelsen blev lite hackig. Jag måste erkänna att jag inte hade full uppmärksamhet hela tiden.

Sammantaget fick jag ett lite rörigt intryck av den här boken. Ännu mer eftersom jag lyssnade på den under så lång tid och inte alls varje gång jag åkte bussen.

Dock uppskattade jag mycket Austens lågmälda humor, som mest ligger i bakgrunden och lurar, i sättet hon porträtterar personerna och deras beteenden, och inte minst i dialogerna.

Vad som slog mig när jag lyssnade var bristen på miljöbeskrivningar, sådana som kanske inte alls var nödvändiga på den tiden då Austen skrev boken, men såhär långt efteråt hade det berikat min läsning om jag fått mer beskrivningar av omgivningarna och personernas fysiska uppenbarelser.

Det här är en berättelse som fokuserar på karaktärer och dialog. Austen är skicklig, och ironin underbar.

Ändå, för att detta blev en ljudbokslyssning, med många, och ibland långa pauser – julledigheten till exempel – uppskattar jag de andra böckerna som jag har läst av Austen mer än den här. Tidigare har jag läst Emma och Sense and Sensibility. Den sistnämnda lyssnade jag visserligen på som ljudbok, den också, men upplevelsen blev helt annorlunda eftersom det var mer koncentrerat lyssnande under kort tid, och hemmavid, utan distraktioner.

Trots dessa mina intryck av Persuasion sägs det vara hennes bästa och mest uppskattade bok – och också den sista hon skrev. Kanske måste jag helt enkelt läsa om den, som vanlig bok, för att uppskatta den mer, och helt och fullt.

Författare: Jane Austen

Titel: Persuasion: Unabridged (Complete Classics)

ISBN: 9626344369

Format: ljudbok

Uppläsare: Juliet Stevenson

Tid: 8 timmar, 44 minuter

Färdiglyssnad: 2016-02-01

Bokbloggsjerka: favoritljudbok

I veckan bokbloggsjerka frågar Annika:

Vilken är din favorit när det gäller ljudböcker (bok, uppläsare eller både och)?

Tidigare lyssnade jag bara på ljudbok någon gång när jag inte fick tag på boken på biblioteket på något annat vis just då. Jag lyssnade till exempel på en bok av Terry Pratchett på det viset, för att boken inte fanns i något annat slags exemplar på mitt bibliotek.

Exemplaret jag lyssnade på.

Under de senaste åren har jag fått upp ögonen för ljudböcker, speciellt för att jag har haft problem med just ögonen, i form av sår. Då jag har velat påskynda läkningen genom att anstränga ögonen minimalt har jag istället legat i sängen och lyssnat på ljudbok.

Och det är enligt mig det mest ultimata sättet att lyssna på just ljudbok.

Inte genom att göra annat och ha ljudboken i bakgrunden som något slags stressmoment, på ett ”måste göra två eller flera saker samtidigt för jag hinner inte med allt jag vill”-sätt, utan jag lyssnar koncentrerat. Numera också ibland när jag sitter på bussen, men redan där finns distraktioner och man måste tyvärr höja ljudet för att kompensera för motorbullret och det är inte bra för öronen i längden. Under arbetsdagar lyssnar jag ändå ofta på en ljudbok i bussen till och från jobbet.

Den här versioen säljs på Audible.

Annars har jag kommit på att det också är perfekt att lyssna på ljudbok medan man sitter och tecknar – inte ordentligt och på egen hand – utan när man använder sig av de där målarböckerna för vuxna, som blivit så populära. Fast jag måste medge att jag ännu inte gjort det så mycket, mest bara lyssnat på Youtube/Booktube medan jag färglagt i min målarbok.

Så jag återkommer till att ligga och lyssna i sängen, blunda, och följa med helt och fullt in i bokens värld.

Det gjorde jag när jag lyssnade på den allra bästa ljudbok jag lyssnat på hittills. Burial Rites av Hannah Kent. Den var som ni ser, på engelska och uppläsaren, Morven Christie, gjorde ett utomordentligt bra jobb.

Jag verkligen älskade att lyssna på den där ljudboken.

I ett annat inlägg har jag skrivit mer om boken och mitt lyssnande, som ledde till att jag ville ha boken inbunden också. Och det var helt lyssnarupplevelsen förtjänst.

Hur lyssnar du på ljudbok och har du några tips? Vilken är din bästa lyssnarupplevelse?

Tematrio: Kärlek

Eftersom det just har varit Alla Hjärtans Dag, är temat för veckans tematrio kärlek. Lyran på Lyrans Noblesser skriver ”Berätta om tre bra böcker eller filmer som handlar om kärlek!”

Nu känns det som om jag får en andra chans att göra detta; förra veckan var Top Ten Tuesdays tema om just kärlek (också apropå Valentine's Day). Därför passar jag på nu istället, att ta med den enda bok jag kom på när jag försökte författa en tio-i-topp, lite halvhjärtat sådär (no pun intended).

1. Deathless av Catherynne M. Valente. Det här var den första boken jag läste av Valente och jag läste den under 2015, utläst tredje juli. Den utspelas i Ryssland, är Valentes egen version av en gammal legend om en legendarisk person i rysk mytologi, nämligen sagan om hur Koschei den odödlige kom att dö – och så mycket kan jag avslöja att det handlar om att kärleken ställer till det för honom. Legenden om Koschei finns beskriven på Wikipedia, bland annat. Annars rekommenderar jag att läsa Valentes bok (utgåvan som jag läste är lite dyrare, fast jag köpte den på The English Bookshop i Uppsala). Hon har lyckats väldigt bra i sin version. Inte för att jag känner till den bakomliggande legenden särskilt bra, men jag blev högeligen förtjust i Valentes språk, hennes sätt att berätta; drömlikt och poetiskt. Det tog tid innan jag kom in i boken, men bara man ger den lite tid och läser vidare i den så fastnar man för den – och sedan är man fast och till och med fäst vid den. Vips, så hade jag skaffat mig en ny favoritförfattare. Tur då, att jag redan innan jag läst klart Deathless (länk till billigare upplaga) kom mig för att köpa The Girl Who Circumnavigated Fairyland in a Ship of Her Own Making, också skriven av Valente (en helt underbar titel för övrigt).

2. Gone Girl av Gillian Flynn är också en första bok av en för mig ny författare, också läst för första gången förra året. Den här boken lyssnade jag på under ganska lång tid, men det gjorde ingenting att jag tog tid på mig – det var en väldigt bra version, den engelska ljudboken (mitt exemplar lånat på biblioteket och därför inte med på fotot ovan; jag hittade tyvärr bara en samlingsversion med alla hennes tre böcker som ljudbok att köpa när jag sökte efter länk att tagga) som jag lyssnade på. Vartannat kapitel är ur hans perspektiv, vartannat kapitel är ur hennes perspektiv – och i ljudboksversionen är det också två som läser: en man och en kvinna. Det här är också kärlek när den blir farlig för de inblandade. Boken utspelas i USA och handlar om ett ungt gift par, där ingen av dem är vad den andra tror, och där läsaren/lyssnaren inte heller vet vad hon/han ska tro. Läs ingenting om handlingen i förväg, utan lyssna bara på eller läs boken! Den är väl värd att läsas, en psykologisk thriller och ”nervbitare”. Jag tyckte så mycket om den – jag tror det speciellt berodde på att det var just en ljudbok och uppläsarna gjorde det så himla skickligt – att jag föll för den såpass att jag, vips, hade köpt två böcker till av Gillian Flynn (länk till dem på engelska - fast jag köpte dem på svenska och i vanlig pocketversion; hennes två tidigare böcker), som jag ännu inte läst, men sparar till något bra tillfälle när jag vill läsa något modernt, socialrealistiskt, nervpirrande thrilleraktigt. Boken Gone Girl finns även att läsas på svenska, med samma titel.

3. Det får bli ännu en ljudbok. När jag hade lyssnat klart på Burial Rites (länk till ljudboken) av Hannah Kent, (australisk författare) skrev jag i min läsdagbok ”Bästa ljudbok jag lyssnat till. Extremt bra läst. Och en väldigt bra bok.” Så kan jag fortfarande sammanfatta den här boken, fast nu har den fått konkurrens av Gone Girl som också lästes väldigt bra. Hursomhelst fanns det så mycket känsla i Burial Rites. Och Burial Rites har blivit mer av en favoritbok än Gone Girl. Jag vet inte om jag skulle ha fått samma starka känslor för Burial Rites om jag hade läst den själv. Jag lyssnade på den under väldigt lång tid, men som i fallet med Gone Girl, gjorde det inget att jag här drog ut på den ljuva karamellen. Burial Rites handlar om kärlek när det inte heller går riktigt som man skulle vilja. Huvudpersonen är en kvinna och hon är dödsdömd. Romanen utspelas på Island 1829, baserad på en sann historia, där den dödsdömda kvinnans nutid blandas med hennes berättelse om vad som hände innan och varför hon blev dömd till döden. Att kärlek är en stark bidragande orsak, inser ni nog. Hur som helst, denna historiska roman, lågmält men intensivt skriven, är väldigt läsvärd! Så läsvärd att jag när jag hade lyssnat klart på ljudboken beställde ett fysiskt exemplar på BookDepository – en vidunderligt vacker version, dessutom som väl speglar bokens innehåll. Burial Rites, som är Hannah Kents debutbok finns numera också på svenska, med titeln En mörderska bland oss. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den svenska översättningen av titeln, men boken finns på årets bokrea, insåg jag igår! Så passa på att läs den på svenska om ni inte vill ha den på engelska. Köp på till exempel Bokus eller Adlibris. Ni kommer inte att ångra er, för om ni är som jag så säger det vips, och så har ni skaffat er en ny favoritförfattare – som tyvärr inte kommit ut med några fler böcker än – men jag väntar ivrigt.

Helgläsning: Jane Austen och Fredrik Backman

Det går riktigt bra att läsa hittills i år; det är roligt, och jag har avslutat en del böcker jag påbörjade redan förra året. En sådan bok är kvar dock: Persuasion av Jane Austen. Jag lyssnar på den som ljudbok och på engelska. Det har blivit några långa pauser i lyssnandet, eftersom jag ändå föredrar fysiska böcker. Men nu har jag börjat lyssna på ljudbok på väg till och från jobbet (jag åker buss), och nu är jag på näst sista kapitlet. Jag tänkte lyssna klart på boken nu i helgen.

I dag (läs: fredag) avslutade jag läsningen av The Pain Merchants av Janice Hardy (amerikansk titel: The Shapeshifter). Recension kommer på bloggen så småningom.

Och nu har jag efter lite velande och efter att ha vankat runt lite och tittat på mina bokhyllor bestämt mig för att läsa Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman.

Hittills har jag läst tre kapitel och jag tycker riktigt bra om den, med den lite speciella stilen och den hyperintelligenta sjuåringen och hennes galna mormor. Det ska bli kul att fortsätta att läsa den här boken under helgen.

Kanske läser jag inte ut den, men vi får se hur långt jag hinner.

Recension: Sense and Sensibility av Jane Austen

Författare: Jane Austen

Titel: Sense and Sensibility

Antal timmar: 3

ISBN: 1-844-56037-6

Uppläsare: Kate Winslet

Utmaning: ett bidrag till min Klassikerutmaning/Klassikersommar

Mitt exemplar: ljudbok lånad på det lokala biblioteket

Utläst: 2015-07-02

Den här boken lyssnade jag på som ljudbok, på engelska. Kate Winslet läste; hon är mest känd från filmen Titanic, men hon har också varit med i en filmatisering av just Senste and Sensibility (Förnuft och känsla) där hon spelade den känslosamma systern Marianne.

De flesta vet väl vid det här laget vad Sense and Sensibility/Förnuft och känsla handlar om. Systrarna Dashwood med mor blir förpassade till att bo i ett litet hus på landet, och de två äldsta systrarna vill gärna blir gifta men både förnuft och känsla står i vägen. De måste lära sig att bemästra både och för att kunna hitta och behålla de män de är intresserade av, och vilka är det egentligen de väljer och vilka väljer dem?

Den yngsta systern fanns med i bakgrunden men fick väldigt lite plats och blev väldigt dimmig, knappt märkbar, knappt existerande över huvud taget. Varför hon alls skulle vara med kan man fråga sig, då hon inte fyllde någon större funktion och knappt alls fick någon personlighet.

Boken är skriven ur Elinors perspektiv. Kate Winslet läste bra och kunde uttrycka sig både som Elinor och som Marianne. Dock läste hon ganska snabbt, något som i och för sig passade bra i den här sortens bok.

Vad jag slogs av när jag lyssnade var bristen på miljöbeskrivningar. Det finns några få, men de är ytterst få och ytterst sparsamma. Bristen på beskrivningar av personerna och miljöerna är ett litet minus i kanten för mig, som gärna hade fått veta mer om sådant.

Å andra sidan bär boken sig bra utan onödiga beskrivningar. Det är dialogen och själva språket som är tjusningen, sådär som det är med Jane Austen. (Jag har läst en hel del om henne under mina litteraturvetenskapskurser.)

Vad gäller Austens böcker har jag dock bara läst Emma tidigare, men jag läser gärna fler böcker av Austen. Faktum är att jag lånat Persuasion som ljudbok och tänker lyssna på den efter att jag är klar med Gone Girl av Gillian Flynn (jag ville ha en Austen-paus).

Jag gillar verkligen sättet Austen skriver på, alla nyanser, alla ironier och betraktelser som är subtila, som kan gå den mindre observante förbi, och alla undermeningar och humorn som ligger och smyger i bakgrunden.

Den får fyra av fem möjliga stjärnor på Goodreads av mig.

Helgläsning, ny ljudbok: Burial Rites

Äntligen har jag lyssnat klart på Polyhymnias guld. Det tog sin tid och det kom en annan ljudbok emellan, men nu är den färdiglyssnad. Det var tredje delen i en trilogi för barn av Martin Widmark. Den var spännande mot slutet, sista boken, men det var alltför många upprepningar genom hela boken som irriterade mig och drog ned betyget. Jag kanske recenserar trilogin så småningom här på bloggen. Nu ska jag istället lyssna på "Burial Rites" av Hannah Kent. Första gången på länge som det blir en ljudbok på engelska. Jag har hört mycket gott om "Burial Rites", så jag är nyfiken.

Läsrapport: januari 2014

Dags att sammanfatta läsningen i januari. Trots att jag skrev så mycket som jag gjorde lyckades jag läsa en hel del, må vara hänt att ett par av böckerna var väldigt korta (seriealbum, barnböcker). Men i år räknar jag "en bok är en bok", oavsett längd. Det blev nio böcker i januari, är mycket nöjd med det. Redan en bok i veckan, fyra böcker på en månad, tycker jag är en bra månad, helt godkänd. Färre böcker än så vill jag inte ha per månad. Därför är nio riktigt bra, statistikmässigt. Här följer en kort lista (med länkar till recensioner):

1. Lars Westman: Januari
2. T.S. Eliot: Det öde landet
3. Julien Neel: Lou! 1: Dagboksdagar
4. Gene Wolfe: A Devil in a Forest
5. Julian Barnes: Känslan av ett slut
6. Per Nilsson: EXTRA En morgon stod hon bara där – Januari
7. Jonas Jonasson: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
8. Jussi Adler-Olsen: Kvinnan i rummet
9. Inti Chavez Perez: Respekt. En sexbok för killar.

 Och så är det dags för lite statistik och ytterligare sammanfattande. Det här året har jag bestämt mig för att vara bättre på att genomföra mina läsutmaningar. Börjar bra i alla fall.

"Läs ett år"-utmaningen: två böcker lästa. 1/12 avklarad, eftersom varje månad genererar en titel/månadens namn och mer inte krävs.

"Läsa böcker från minst 20 länder"-utmaningen: 5/20. USA, Sverige, Danmark, England, Frankrike.

Kaosutmaningen 2.0: 7/20 (40).

[Precisering:  Läs en bok med en månad i titeln (Westman: Januari), läs en bok som är skriven av en nu avliden författare (T.S. Eliot: Det öde landet), läs en fristående bok (Julian Barnes: Känslan av ett slut), läs en bok du blivit tipsad om på en bokblogg (Julien Neel: Lou! 1), läs en bok vars författare har bokstaven S i både för- och efternamn (Jonas Jonasson: Hundraåringen), läs en bok på annat språk än svenska (Gene Wolfe: A Devil in a Forest).]

"Läsa tio böcker på engelska"-utmaningen: 1/10. (Gene Wolfe: A Devil in a Forest). Här skulle jag kunna räkna T.S. Eliots Det öde landet också eftersom utgåvan jag läste hade den svenska översättningen parallellt med originalet, men den är såpass kort att det skulle kännas lite som fusk.

Månadens bästa: Eliot/Jonasson

Månadens sämsta: Per Nilsson

Månadens roligaste: Jonasson tätt följd av Neels Lou!

Månadens besvikelse: Per Nilsson

Månadens oväntade: Adler-Olsen, som jag läste av en slump bara för att filmatiseringen av hans böcker nämndes på Skavlan och jag blev nyfiken och beslutade att läsa första boken i serien. Ibland läser man sådant man inte alls trodde att man skulle läsa, och dessutom utanför bekvämlighetszonen. Deckare/thrillrar är inte alls min genre annars.

Månadens äldsta: Gene Wolfe: A Devil in a Forest. Påbörjade boken redan i oktober förra året, med tanke på 3x3-läsutmaningen men november och NaNoWriMo kom i vägen och det blev ingenting läst, varken under november eller december förutom mitt eget manus. Så kan det gå. Dessutom var jag precis i slutet med futtiga trettio-någonting sidor kvar bara. Snöpligt. Hursomhelst, jag läste ut boken i januari istället, vilket försämrade läsningen, hade varit bättre att läsa den i ett svep utan två månaders uppehåll. Oh, well. Dessutom har boken stått i flera år i bokhyllan, en typisk hyllvärmare, så det känns bra att äntligen ha läst den, och det var dessutom en trevlig läsupplevelse. Mer Gene Wolfe åt folket!

Månadens mest filosofiska: Det blir bråk mellan T.S. Eliots Det öde landet som jag har sådan kärlek till, vet inte varför riktigt, kanske för att den är så känslostyrd, har så många referenser till litteratur, till världskrig och tarotkort, och Julian Barnes Känslan av ett slut som var en filosofisk roman, jagform, en äldre herre som reflekterar över sitt liv och inser att saker inte är som han trodde att de var, att man påverkar andra mer än vad man tror, i vissa fall...

antal omläsningar: 1 (T.S. Eliot läste jag första gången 2003, då på engelska)

antal egenägda böcker: 2 (för få! helst ska jag ju läsa mest bara egna böcker!)

antal ljudböcker: 1

antal biblioteksböcker 6 (5 + ljudbok)

antal lånade böcker av sambo: 1 (kunde kanske räknas som min egen men ändå, måste ju göra lite kul statistik av det här)

antal fackböcker: 1

antal diktsamlingar: 1

antal grafiska romaner/serieböcker: 1

antal böcker på engelska: 1 (2)

antal böcker på svenska: 8

antal ungdomsböcker: 1

antal böcker köpta och lästa i januari: 1 (Julian Barnes: Känslan av ett slut, ett spontanköp, bra läsning)

statistik olästhögen/egenägda böcker: -1 (köpte en ny bok, läste två egenägda)

sammanlagt antal böcker: 9

sammanlagt antal sidor: 1272 sidor plus 14 h 48 minuter lyssnande på ljudbok 

Läser just nu

Ny månad. Dags att sammanfatta vad jag läser just nu. Känns som om jag påbörjat läsningen av fler och fler böcker. Smekmånaden med Jade (pågående romanskriv) är över, men jag jobbar fortfarande intensivt på boken. Detta gör att jag inte har lika mycket tid över för läsning.

Men det kan vara skönt att bryta av med lite läsning så att jag får lite inspiration/input och inte bara drar ut ord ur mig, så att jag får in nya ord också. Men jag kan inte läsa något för bra, för då får jag prestationsångest, prestationskrivångest. Med det inte sagt att det jag läser just nu är dåligt, för det är det absolut inte. Jag vill gärna läsa sådant som är bra. Så det blir en balansgång, nu när jag skriver så intensivt själv också. Hursomhelst. Jag tänkte sammanfatta vad jag läser just nu i en lista.

1. Julien Neel: Lou! 3, Busskyrkogården. Den här boken kommer jag nog att ha läst ut innan dagen är slut, men då fortsätter jag med seriealbum 4 istället.
   

2. Mats Börjesson & Alf Rehn: Makt. Lärorikt, kortfattat och informativt. Spännande. Om makt.
   

3. Holly Black mfl.: Steampunk - An Anthology of Fantastically Rich and Strange Stories. En novellsamling. Har läst två noveller, av sammanlagt fjorton. Läser i denna lite då och då när andan faller på. Har hållit på med den här sedan förra året. Bara det!
   

4. Brasilien berättar: Ljud av steg. Trettiosju noveller och mikronoveller. Brasilianska noveller av diverse för mig hittills okända författare. Spännande och del av en läsutmaning, del av en facebook-diskussionsgrupp. Ligger lite efter, har läst fem noveller. Borde ha läst sex. Utmaningen går ut på att läsa tre nya noveller varje vecka och sedan diskutera dem i gruppen.
   

5. Orson Scott Card: Ender's Game. Har haft den här boken länge på mitt bord nu. Borde ha läst ut den vid det här laget. Men har knappt börjat. Började läsa introduktionen i min engelska utgåva. Lånade den svenska nyöversättningen på biblioteket och läste första kapitlet, mer hann jag inte innan boken skulle tillbaka till bibblan. Så nu är jag tillbaka i min egen engelska pocketutgåva. Klar med introduktionen och ska läsa om första kapitlet på engelska och sedan fortsätta. Vill bli klar med denna under februari. Vi får se hur det går.
   

6. Jonas Jonasson: Analfabeten som kunde räkna. Egentligen har jag inte börjat lyssna på denna ljudbok än. Har just lyssnat klart på Jonas Jonassons Hundraåringen... så jag ville ta en paus mellan de båda, speciellt som det är samma uppläsare, Björn Granath. Riktigt bra uppläsning av första boken, för övrigt, så jag ser fram emot att lyssna på den här andra boken. Nu har jag sett Hundraåringen på film också, så nu är det snart dags att börja lyssna på Analfabeten... Mina "ljudboksläsningar" tenderar att dra ut på tiden för att jag inte lyssnar så ofta. Mest föredrar jag att läsa själv, men jag har upptäckt att vissa böcker passar att lyssna på. Humoristiska böcker. Men då ska det vara riktigt bra uppläsare också. Som inte har konstiga ljud för sig eller skrapiga röster. Jag är lite kräsen. Humoristiskt som Jonasson eller Paasilinna funkar bäst för mig. Eller möjligtvis något som är ytterst spännande. Då kan det gå bra att lyssna också, tror jag.
   

7. Johan Theorin. På stort alvar. Noveller. Ännu en novellsamling, den tredje i ordningen. Läste två noveller som min sambo ville att jag skulle läsa och sedan fastnade jag och läste en tredje novell. Nu vill jag fortsätta och läsa hela den här boken. Fastnar mer och mer för detta med noveller. Dessutom skulle jag vilja skriva fler noveller själv. Det här är en ytterst trevlig samling noveller, spännande, roliga, läskiga noveller. Och jag har inte läst något av Johan Theorin tidigare, men nu har jag fått mersmak.
   

Läser mycket, skriver mindre

Läser mycket, skriver mindre just nu. Har lyssnat klart på Ljusets dotter och lånat en ny ljudbok på biblioteket. Läser också tegelstenen av George RR Martin, tredje delen i Sagan om is och eld. På biblioteket lånade jag också och läste två grafiska novelletter idag. Skriver desto mindre, inte alls just nu. Samlar stoff, kan man säga, genom att leva och läsa.

Sår på ögat

Nu har jag varit iväg från bloggen i över en månad. Det beror mestadels på mitt högeröga. Jag fick ett sår på hornhinnan. Ögat blev så ljuskänsligt att jag blev tvungen att ha på mig solglasögon inomhus, det blev ilsket rött och gjorde ont. Min husläkare gav mig omedelbar remiss till ögonkliniken, och på ögonkliniken kunde de konstatera att jag hade ett sår på hornhinnan. Det var stort, lika stort som en halv lillfingernagel, men tack och lov var det ett ytligt sår, trots sin storlek. Helt ofarligt men det skulle ta tid att läka. Jag fick antibiotika att droppa i ögat morgon och kväll under en period. Och sedan har jag fortsatt med salva på ögat om kvällarna.

Nu är såret i princip läkt, men jag ska även fortsättningsvis droppa i ögat för att hjälpa till med vätskebalansen, fram till återbesök i juni. Jag har minskat ned på datoranvändningen på fritiden eftersom det gör ögat torrare och mer ansträngt. På jobbet sitter jag mestadels vid datorn och stirrar på skärmen, det blir tyvärr ofta intensivt i långa pass, så jag vill passa på och vila det när jag kan.

Nu ägnar jag mig ju gärna åt både datorsittning (skriva, läsa, blogga), och läsning i soffan, men under den senaste månaden har jag vilat ögat och lyssnat med öronen en del istället, och äntligen kommit någonvart i ljudboken jag började lyssna på i höstas, Ljusets dotter av Elisabet Nemert. Det är ganska dålig bok men den fungerar bra att lyssna på, en behaglig uppläsare och det vilar ögonen. Mer om boken i en recension på bloggen när jag lyssnat klart på den, börjar närma mig slutet nu.

Annars har jag inte kunnat hålla mig ifrån läsning, har dock läst skamligt få böcker i april, tack vare ögat, bara två böcker, men i maj har jag kommit igång ordentligt igen, är inne i en riktig läsperiod nu.

Riktigt lika bra går det inte med skrivandet, jag har insett att vad som fattas mig i mina romanprojekt är förarbetet gällande miljö och världsbyggande.

Jag har nyss läst ut Anaché av Maria Turtschaninoff och hon har gjort ett imponerande förarbete som fick mig att inse vikten av att faktiskt göra det. Man kanske inte alltid behöver lägga så mycket av det i själva boken på det sätt Turtschaninoff gjort, men man måste, som författare, känna till världen såpass bra att man hela tiden kan se allt som sker och händer framför sig, och det har jag inte alltid gjort.

Tillbaka till världsbyggande alltså, jag klurar och funderar och tänker kring Tusenskönans universum. Det försvårar att jag en gång i tiden gjorde ett världsbyggande som sedan blev inaktuellt i och med att boken fick annan skepnad. En gång i tiden var det bestämt att handlingen skulle utspelas i nutid, nu har det blivit motsvarande 1790-tal och tidigt 1800-tal och då måste mycket ändras på. Jag har ändrat i det skrivna men inte tänkt igenom helt och hållet allting runtomkring så grundligt som jag borde.

Årets varmaste dag

Sommarens hittills varmaste dag här idag. 27 grader varmt tidigare idag och nu på kvällen är det fortfarande 24 grader varmt. Årets varmaste dag och min fästman hjälper till att bärga hö till hästarna hos en vän. Stackars honom, han tycker att det är varmt även när det är runt tjugo - då är det mer lagom - och svettas redan då. Jag tänker på honom.

Själv har jag på årets varmaste dag gett mig ut på en långpromenad. En och en halv timme har jag gått, 11 000 steg kom jag upp i (jag räknar steg, från början av juli och målet är att var dag komma upp i 10 000 steg). En och en halv timme med ljudbok i öronen, Elisabet Nemerts "Ljusets dotter". Nu var det ett bra tag sedan jag lyssnade senast, men jag kom snabbt in i bokens handling igen. Ytterligare några timmars promenad och jag har lyssnat ut den - men det dröjer ett bra tag till innan boken är slut. Jag är på kapitel 11.

Och nu ska jag ägna mig åt lite eget skrivande. Det blir grillning senare ikväll, och jag har bakat morotsmuffins (osötade) idag också. Många aktiviteter på denna årets varmaste dag.

Ljudet av Ljusets dotter

Det är inte ofta jag lyssnar på ljudböcker. Jag tycker att det går alltför långsamt. Men efter diskussion med några bekanta blev jag ändå nyfiken på att göra det. Det ska visst vara en upplevelse om boken läses av en väldigt bra skådespelare eller författare.

De böcker jag lyssnat till kan man räkna på ena handens fingrar. Någon gång för länge sedan lånade jag en talbok och lyssnade på, minns inte vilken. Och jag har lånat och lyssnat till Terry Pratchetts "The Amazing Maurice and his Educated Rodents".

Jag har Neil Gaimans "Fragile Things" som ljudbok läst av honom själv, men jag har inte lyssnat mer än några minuter. Jag skaffade den i en impuls efter att jag redan köpt pocketboken. Och nu har jag läst den själv i pocket (för några år sedan). Kanske att jag tar mig tiden att lyssna till den någon gång... Så har jag Annelie Salminens "Pappa", men där har jag också bara läst boken, inte lyssnat till något.

Någon enstaka bok till har det blivit, någon barn-/ungdomsbok på engelska om jag inte minns fel. Och det är allt.

Nu har jag fått tipset att man kan promenera och lyssna, kombinera motion med nöje, göra promenaden roligare och ha triggern att man bara får lyssna medan man går. På så vis lockas man ut, är tanken i alla fall. Så jag tänkte prova. Jag har lånat "Ljusets dotter" av Elisabet Nemert.

Gått två promenader i dag. En kortare, lyssnat till kapitel 1 och en del av kapitel 2. Sedan ännu en promenad, då jag gick i en timme och lyssnade till kapitel 2-5. Speltiden är på 16 timmar så jag har att göra... Det går ju så mycket långsammare att läsa högt än att läsa tyst och snabbt själv. Tålamodsprövande på det viset. Men jag fann det riktigt nöjsamt att gå och lyssna samtidigt. Mycket lättare att stå ut med att lyssna då, när man går och rör på sig. Dessutom tycker jag att det är en bra uppläsare, Louise Raeder är det. Nu hoppas jag få god motion och gott lyssnande framöver.