Tematrio: Julberättelser

Veckans tematrio från Lyran på Lyrans Noblesser lyder som följer:

Berätta om tre bra böcker/berättelser som handlar om julen!

Mina tre är nostalgisk läsning för hela slanten.

Julgröten av Sven Nordqvist var under många år en obligatorisk julberättelse för mig och min syster. När vi var barn, och julaftonsmorgonen grydde, kom hon in till mig, och vi kröp ned i sängen. Jag läste Julgröten högt för henne och sedan kunde julafton börja på riktigt.

Sven Nordqvist, som också tecknat och skrivit om gubben Pettson och katten Findus, och tecknat Mamma Mu och Kråkan, har här skrivit en mysig berättelse om hur viktiga jultraditionerna är, i synnerhet för tomtar.

Titta, Madicken, det snöar! av Astrid Lindgren var en bok som lästes för mig, på den tiden då jag inte kunde läsa själv. Så den har följt med mig, sönderläst och väl älskad, genom hela min barndom.

Den här bilderboken handlar om hur underbart det är, åtminstone för barn, när det äntligen snöar, men också om hur Lisabeth kommer ut på eget äventyr, utan Madicken, ett äventyr som håller på att sluta riktigt illa. Till sist löser sig allting som det ska, och det kan ändå bli jul.

Som ni vet vid det här laget är Terry Pratchett en av mina favoritförfattare. Hogfather har jag bara läst en gång, men jag planerar att läsa om boken under 2017. Jag trodde att jag hade Hogfather i bokhyllan, men det visade sig att trots att jag har massor av böcker av Terry Pratchett, saknar jag just den. Jag har letat och letat i ett par dagar nu men inte hittat den. Jag tror bestämt att jag lånade och läste min brors exemplar. Vi turades under många år om att ge varandra böcker av Terry Pratchett i julklapp. Vissa år gav vi varandra samma titel till och med. Nu när jag tänkt mig att läsa om den, måste jag ta och köpa mig ett eget exemplar.

Hogfather handlar om hur Jultomten försvinner, Döden ikläder sig Jultomtens kläder och försöker rädda julen. Det går inte som han tänker sig. Trots att han försöker ge julklappar precis som Tomten ska göra, vill det sig inte riktigt. Kanske för att han inte förstår det där med snälla julklappar? I Discworld kallas Jultomten för Hogfather och det är inte samma sak, men nästan ändå. En parodi på vår värld, men med en humoristisk, och i fallet med den här boken, lite mörk twist.

The Winter Reading Tag

1. Vilka böcker hoppas du hinna med att läsa nu i vinter?

Framförallt olästa recensionsexemplar. Sedan tänkte jag vara med på Nellons läs-a-lot, Läs-it-snow, men jag har inte valt alla böcker än.

2. Vilken bokkaraktärs personlighet är kall som is?

Kanske Isdrottningen? Skämt åsido, det skulle vara någon endimensionell skurk, platt och utan bottnar. Fast de flesta onda karaktärer smälter på ena eller andra sättet eller har något slags svaghet. Finns det inte en Isdrottning i just Narnia? Annars skulle det väl vara Sauron eller någon ond skurk utan hjärta, just en sådan där svart karaktär, lik Riddar Kato, som inte har några dimensioner, utan är alltigenom en becksvart papperssilhuett. Eller, kom jag på när jag googlade efter bilder på Isdrottningen, Mårran i Mumindalen. Fast hon isar mest när hon går och söker ändå hela tiden efter värme. Borde hon då inte ha ett bultande varmt hjärta, innerst inne?

3. Vintern är gåvornas tid. Vilken är din favorit bland böcker du fått som gåva?

Bild från Wikipedia.

Oj, den här var svår. Jag har fått många böcker i julklapp genom åren. Har tyvärr inte läst alla, men bland de jag läst är nog alla de böcker jag fått skrivna av Terry Pratchett mina favoriter. Apropå det borde jag, som många på Booktube verkar göra, läsa om Hogfather, just skriven av nämnda Terry Pratchett.

4. Med jul och nyår är det festsäsong, men vilka karaktärer skulle du helst inte vilja fastna i diskussion med på en fest?

Det skulle vara någon pratsam karaktär, utan djup, som bara pratar för pratandets skull, utan innehåll i konversationen. Vet inte vem det skulle vara. Har ni något förslag?

5. Om du firar jul, har du någon speciell jultradition? Hur tillbringar du julafton?

Bild lånad från Sweden.se.

Vi har jultraditioner som innefattar grötlunch med risgrynsgröt och norrländskt tunnbröd, en vinterpromenad på eftermiddagen, istället för Kalle Anka, glöggfika, omfattande julmiddag. Däremellan presentutdelning i ytterst långsamt tempo, en klapp i taget, under hela eftermiddagen och stor del av kvällen. Kortare och kortare tid för julklappsutdelningen i takt med att vi blivit vuxna och inte får eller ger lika många klappar längre, utan ägnar mer tid åt att bara umgås. Det är alltid julrim på minst ett par av klapparna och vi turas om att vara tomte, där den enda attributen möjligtvis är en tomteluva (oftast blir det för varmt). Inget tevetittande under julafton. Möjligtvis med undantag för Kalle Ankas jul, ibland, eller delar av programmet (ännu mer sällan nuförtiden). Den biten kanske ändras i och med att det första barnbarnet (sett ur mina föräldrars perspektiv) blir äldre (han är just nu bara ett halvår; jag har blivit faster).

6. Favoritjulfilm, TV-special och julsång?

Nightmare before Christmas, fast det var några år sedan jag såg den filmen nu. Om jag skulle välja en film som jag faktist inte sett, som jag väldigt gärna vill se blir det filmatiseringen av Hogfather (spelfilm). TV-special skulle vara den ur Downton Abbey på senare år, eller Madicken från barndomen. Apropå Madicken har jag på grund av tevefilmatiseringen av den boken alltid sett nostalgiskt på just ”Gläns över sjö och strand” så det får bli min favoritsång. Vad gäller bilderböcker, relaterade till Madicken kommer jag osökt att tänka på Titta, Madicken, det snöar! som var en av mina favoritböcker, just för att den porträtterade vintern precis som jag ville ha den: full av snö och kyla, både underbar och rolig och obarmhärtig på samma gång.

Denna tagg hittades på Youtube och är fritt översatt av mig, härifrån.

Va? Bob Dylan? Hmm ...

Min första spontana reaktion var "va? läste jag rätt?". Nobelpriset i litteratur går till Bob Dylan.

Nå, han är ju i alla fall välkänd, till och med för mig. Även om jag måste säga att jag inte lyssnat speciellt på honom, någonsin. Den mest kända är väl "Blowing in the Wind", och den är ju bra, i och för sig. Trots alla upprepningar - det repititva för att en enda nyckelfras ska kunna gå in i lyssnaren.

Det blev ingen kvinna i alla fall, som vissa hoppades på eller skämtade om, att det inte kan bli en kvinna två år i rad. Det kan det tydligen inte, nej.

Nästa tanke, medan jag skriver det här, är att det blir en amerikan för att det är dags för val i USA snart. Men Nobelpriset sägs ju inte vara politiskt, eller hur var det nu? (Obama, någon?)

Det var ett oväntat val, detta. Överraskande.

Har läst/lyssnat för lite för på Dylan för att kunna uttala mig vidare. Men rent generellt är just låttexter ofta banala, även de som ska vara "djupa". Med undantag naturligtvis. Inte minst mitt eget favoritband, kanadensiska Rush. Deras låtskrivare, Neil Peart, om någon, är värd nobelpriset. Om man nu ska se till det litterära i även lyriska texter.

Hur litterärt eller populärkulturellt är egentligen nobelpriset? Var drar de gränsen? Om Bob Dylan kan få nobelpriset, borde inte Astrid Lindgren, som "populär" kunna ha fått det medan hon levde? Eller, nej, just det. Hon är ju kvinna. Får inte vara för många kvinnor som ska få pris. Hur skulle de se ut, hujedamej.