Det går långsamt med NaNoWriMo, men det går.
Jag söker inspiration från annat håll, och som ofta annars går jag till musiken, och till det visuella... Till musikvideor. En musikvideo som jag nyss fastnade för är en jag precis nyss också hittade på YouTube. Det är en sång som jag gillat ett bra tag, och som hör ihop med en anime jag tittat på - Higurashi no Naku Koro ni ひぐらしのなく頃に (When the Cikadas Cry/När cikadorna gråter/spelar); en skräckhistoria som börjar med vänskap och slutar med mord och galenskap, men vänskapen och det positiva är starkare än det mörka. Sången är vacker och intensiv, och blir ännu mer känslosam när jag förknippar den med en berättelse och viss typ av känslor som hör ihop med den. Jag tycker att musiken fångar stämningen väldigt väl.
Men PV:n i sig själv (som hör ihop med nämnda berättelse men också fungerar för sig själv) skapar också en egen stämning, suggestiv... En krypande och växande rädsla eller ett obehag. Den är väldigt vacker men också skrämmande.
Min NaNoWriMo-historia är ett fantasiäventyr, inspirerat av grekiska/romerska myter och till viss del också av Shakespeare (speciellt "Romeo och Juliet" samt "Köpmannen i Venedig").
Jag får nyinspiration av videon. Sångerskan bär i vissa scener en mask, typiskt venediginspirerad. Och ännu roligare blir det att jag redan har med en scen i NaNoWriMo-projektet där det just är maskerad och folk bär mask - något som jag hittade på redan den andra dagen jag skrev på NaNoWriMo, 3/11.
Hittills är min NaNo-historia snäll och mild, utan grymma fantasier, mest bra rolig och fantasifull. Men jag kanske ska föra in några mörkare element för att skapa ordentliga konflikter och mer spänning.
Här nedan är PV:n. Om du liksom jag undrar vad Shimamiya Eiko sjunger egentligen, finns texten här och här i översättning; välj den du gillar mest.
Eiko Shimamiya - Higurashi no Naku Koro Ni PV
tisdag 10 november 2009
torsdag 5 november 2009
Målning av Venedig
Jag har uppdaterat alla tre bloggarna på kort tid nu. Mina två andra bloggar har fått samma inlägg, korspostat. Läs antingen på yasuisora - right now, eller på Creative harmony - länkar finns här på sidan till höger. Nu när jag är klar med venedigtavlan, väntar nya projekt. Håll koll på mina andra bloggar för uppdateringar angående mitt målande! Fotografier på målningarna kommer givetvis att postas!
Mytologi och egenpåhittat
Nu är NaNoWriMo i full gång. National Novel Writing Month. Hela november, från 1 till 30.
Jag bestämde mig för att vara med i år igen.
I år blir det något helt nytt som utspelas i en helt ny värld. Det är en saga, med inspiration från grekisk/romersk mytologi. Det är roligt att skriva!
Att det ska vara roligt är den enda ambitionen just nu!
Visst, jag försöker uppfylla kravet att skriva 1667 ord per dag, för att i slutet av november månad vara uppe i slutmålet 50 000 ord, men jag är förlåtande mot mig själv. Jag gör ju så mycket annat än skriver skönlitterärt... Dessutom har jag, min vana trogen, flera projekt igång samtidigt.
Sedan november började har jag dock inte skrivit på annat än mitt NaNoWriMo-projekt. Det har blivit långt färre ord än 1667 ord per dag dock.
Här är statistiken såhär långt:
1/11: 0 ord. (Planering pågick dock.)
2/11: 309 ord.
3/11: 381 ord.
4/11: 1 115 ord.
5/11: pågår fortfarande, just nu 1 095 ord.
Som sagt skriver jag för att det är kul. Mytologi har alltid fascinerat mig, och det är roligt att inspireras och skriva om kentaurer, hydror och vattennymfer. Jag har kul! --- Nu ska jag återvända till skrivandet.
Jag bestämde mig för att vara med i år igen.
I år blir det något helt nytt som utspelas i en helt ny värld. Det är en saga, med inspiration från grekisk/romersk mytologi. Det är roligt att skriva!
Att det ska vara roligt är den enda ambitionen just nu!
Visst, jag försöker uppfylla kravet att skriva 1667 ord per dag, för att i slutet av november månad vara uppe i slutmålet 50 000 ord, men jag är förlåtande mot mig själv. Jag gör ju så mycket annat än skriver skönlitterärt... Dessutom har jag, min vana trogen, flera projekt igång samtidigt.
Sedan november började har jag dock inte skrivit på annat än mitt NaNoWriMo-projekt. Det har blivit långt färre ord än 1667 ord per dag dock.
Här är statistiken såhär långt:
1/11: 0 ord. (Planering pågick dock.)
2/11: 309 ord.
3/11: 381 ord.
4/11: 1 115 ord.
5/11: pågår fortfarande, just nu 1 095 ord.
Som sagt skriver jag för att det är kul. Mytologi har alltid fascinerat mig, och det är roligt att inspireras och skriva om kentaurer, hydror och vattennymfer. Jag har kul! --- Nu ska jag återvända till skrivandet.
fredag 16 oktober 2009
Övning ger mästerskap
Jag undrar hur mycket tiotusen timmar är egentligen... Och om jag verkligen kommit så långt... Jag har lagt ner åtskilliga timmar på skrivande och tecknande/målande genom åren, men perfektion har jag inte uppnått än. Det är förstås inte samma sak. Framgång? Inte än, men beror det verkligen bara på timmarna? Och vad definierar "framgång"?
Läs mer här.
Läs mer här.
torsdag 8 oktober 2009
Utmaning! - eller Allt om mitt skrivande!
Jag har blivit utmanad av Malin. Tack, det är en ära att bli utmanad; kul! Här nedan är mina svar.
1. Har du ett skrivarschema? Typ varje dag en timme mellan 7 och 8 eller skriver du sporadiskt?
Jag har provat alla möjliga varianter, men inte särskilt länge i taget. Till exempel ”en kvart om dagen”, tänkt att jag ska skriva mellan vissa tider (20-21 t.ex.), men det är mer planer än verkligt genomförande. Så jag måste svara att det blir mer sporadiskt, i stora sjok.
Vissa tider skriver jag massor, kommer verkligen in i det och har en period där jag knappt gör annat på fritiden än skriver. Där jag är väldigt produktiv och skriver sida upp och sida ner. Andra perioder blir det knappt något skrivet alls (förutom SkrivPuffar, dagbok, mail och blogginlägg).
Är lite av en periodare. Även om det med just skrivandet är ett pockande behov som finns där ständigt i tanken, varje dag. Och det slutgiltiga målet är att skriva en stund varje dag, och hitta en fungerande rutin. Jag kör med try and error, kan man säga.
2. Får du inspirationsbrist i bland eller aldrig, snarare tvärtom?
Ja, det får jag. Jag tror att inspirationen kommer med disciplinen. Det är på samma vis som med mitt målande och tecknande. Kommer jag över motståndsmuren går det galant, då börjar jag i ett slags disciplin-/jävlar-anammafas, och sedan kommer snart inspirationen istället och då flyter det på. Jag hamnar i flow och det känns underbart.
Men visst kan det vara tvärtom ockå. Jag har massor av idéer, får nya, börjar på många nya projekt, särskilt förr om åren, har många oavslutade roman- och novellprojekt, såväl som barnboksprojekt.
3. Har du fler skrivprojekt på gång samtidigt? Typ en deckare, några noveller och kanske någon barnbok eller dylikt?
Jag skulle vilja hålla mig till ett projekt i taget, eftersom jag känner mig splittrad många gånger. Men faktum är att jag har ett gäng projekt på gång, ett par stycken jag jobbar mer på och vissa som ligger i olika slutskeden i bakgrunden.
Främst jobbar jag på ”Tusenskönan”, och de två andra delarna i trilogin också, men bara litet grand eftersom Tusenskönan ju ändå är bok ett.
En novellsamling BÄ är också på gång, och barnböcker har jag fyra, fem stycken som är skrivna, som behöver lite redigering men framför allt illustrationer.
Sedan finns många mer eller mindre realiserade idéer i bakgrunden, och ibland poppar vissa upp mer till ytan och då skriver jag tillfälligt på dem. Bilderboksprojekt, såväl som novellsamlingar och romaner.
4. Hur många "verk" har du fått klart och skickat in till något förlag?
En kortroman, två diktsamlingar. Diverse noveller. En kapitelbok för barn i mellanstadieåldern. Två barnböcker för mindre barn.
En fantasyroman som specialarbete i gymnasiet (den blev klar men inte inskickad till förlag). Plus strödikter jag skickat till tidskrifter o dyl. Så summa summarum minst sex verk.
5. Hur många gånger har samma bok du skrivit blivit refuserad? Fick du i så fall konstruktiv kritik tillbaks?
Kortare refuseringsbrev och –mail har jag fått några gånger; mer än så har det inte blivit än, tyvärr. Jag har inte skickat mina romaner/novellsamlingar/diktsamlingar till så många förlag…
Dock har jag skickat mina två barnboksprojekt till flera förlag, främst två av dem, till fem respektive fyra förlag, men mest fått korta refuseringssvar tillbaka. Från ett av förlagen fick jag svaret att jag skulle återkomma med illustrationer. Så nu är huvudmålet med mina barnboksprojekt att illustrera dem, innan jag gör nya inskickningsförsök.
6. Får du dåligt samvete om du inte skrivit på några dagar?
Ja, lite grand, mest för att jag vet att det krävs att man skriver varje dag för att det ska bli något. Vill man bli författare ska man skriva varje dag, annars kan man skriva då och då. Men då kommer man heller ingenstans.
Fast det är också mycket ett behov som jag känner, som drar i mig, får mig att längta... får det att suga i hela kroppen: "jag vill skriva, skriva, skriva!"
Ett behov som jag när jag inte "lyder" det, mår sämre av. Jag mår bäst när jag får skriva ofta och mycket.
7. Varför skriver du?
Att skriva är att andas. Det är ett behov och en längtan. Mer om varför jag skriver kan du läsa utförligare här och här.
8. Har du någonting publicerat som man kan få läsa?
Köp Ingur, så får du läsa dikt av mig. Annars kan du komma över ett gammalt nummer av tidskriften Metamorfos, där har jag också publicerat en dikt.
I Tärna folkhögskolas skrivarlinjes antologi för läsåret 1998/1999 kallad ”Taxi”, där finns både dikter och noveller skrivna av mig. Länken leder till en söksida; sökord "taxi".
Ytterligare av mig kan läsas i en planerad antologi för projektet Kreativa möten. Mer om det här. Jag kommer att berätta mer här på bloggen när publiceringen av antologin blir aktuell, under 2010.
1. Har du ett skrivarschema? Typ varje dag en timme mellan 7 och 8 eller skriver du sporadiskt?
Jag har provat alla möjliga varianter, men inte särskilt länge i taget. Till exempel ”en kvart om dagen”, tänkt att jag ska skriva mellan vissa tider (20-21 t.ex.), men det är mer planer än verkligt genomförande. Så jag måste svara att det blir mer sporadiskt, i stora sjok.
Vissa tider skriver jag massor, kommer verkligen in i det och har en period där jag knappt gör annat på fritiden än skriver. Där jag är väldigt produktiv och skriver sida upp och sida ner. Andra perioder blir det knappt något skrivet alls (förutom SkrivPuffar, dagbok, mail och blogginlägg).
Är lite av en periodare. Även om det med just skrivandet är ett pockande behov som finns där ständigt i tanken, varje dag. Och det slutgiltiga målet är att skriva en stund varje dag, och hitta en fungerande rutin. Jag kör med try and error, kan man säga.
2. Får du inspirationsbrist i bland eller aldrig, snarare tvärtom?
Ja, det får jag. Jag tror att inspirationen kommer med disciplinen. Det är på samma vis som med mitt målande och tecknande. Kommer jag över motståndsmuren går det galant, då börjar jag i ett slags disciplin-/jävlar-anammafas, och sedan kommer snart inspirationen istället och då flyter det på. Jag hamnar i flow och det känns underbart.
Men visst kan det vara tvärtom ockå. Jag har massor av idéer, får nya, börjar på många nya projekt, särskilt förr om åren, har många oavslutade roman- och novellprojekt, såväl som barnboksprojekt.
3. Har du fler skrivprojekt på gång samtidigt? Typ en deckare, några noveller och kanske någon barnbok eller dylikt?
Jag skulle vilja hålla mig till ett projekt i taget, eftersom jag känner mig splittrad många gånger. Men faktum är att jag har ett gäng projekt på gång, ett par stycken jag jobbar mer på och vissa som ligger i olika slutskeden i bakgrunden.
Främst jobbar jag på ”Tusenskönan”, och de två andra delarna i trilogin också, men bara litet grand eftersom Tusenskönan ju ändå är bok ett.
En novellsamling BÄ är också på gång, och barnböcker har jag fyra, fem stycken som är skrivna, som behöver lite redigering men framför allt illustrationer.
Sedan finns många mer eller mindre realiserade idéer i bakgrunden, och ibland poppar vissa upp mer till ytan och då skriver jag tillfälligt på dem. Bilderboksprojekt, såväl som novellsamlingar och romaner.
4. Hur många "verk" har du fått klart och skickat in till något förlag?
En kortroman, två diktsamlingar. Diverse noveller. En kapitelbok för barn i mellanstadieåldern. Två barnböcker för mindre barn.
En fantasyroman som specialarbete i gymnasiet (den blev klar men inte inskickad till förlag). Plus strödikter jag skickat till tidskrifter o dyl. Så summa summarum minst sex verk.
5. Hur många gånger har samma bok du skrivit blivit refuserad? Fick du i så fall konstruktiv kritik tillbaks?
Kortare refuseringsbrev och –mail har jag fått några gånger; mer än så har det inte blivit än, tyvärr. Jag har inte skickat mina romaner/novellsamlingar/diktsamlingar till så många förlag…
Dock har jag skickat mina två barnboksprojekt till flera förlag, främst två av dem, till fem respektive fyra förlag, men mest fått korta refuseringssvar tillbaka. Från ett av förlagen fick jag svaret att jag skulle återkomma med illustrationer. Så nu är huvudmålet med mina barnboksprojekt att illustrera dem, innan jag gör nya inskickningsförsök.
6. Får du dåligt samvete om du inte skrivit på några dagar?
Ja, lite grand, mest för att jag vet att det krävs att man skriver varje dag för att det ska bli något. Vill man bli författare ska man skriva varje dag, annars kan man skriva då och då. Men då kommer man heller ingenstans.
Fast det är också mycket ett behov som jag känner, som drar i mig, får mig att längta... får det att suga i hela kroppen: "jag vill skriva, skriva, skriva!"
Ett behov som jag när jag inte "lyder" det, mår sämre av. Jag mår bäst när jag får skriva ofta och mycket.
7. Varför skriver du?
Att skriva är att andas. Det är ett behov och en längtan. Mer om varför jag skriver kan du läsa utförligare här och här.
8. Har du någonting publicerat som man kan få läsa?
Köp Ingur, så får du läsa dikt av mig. Annars kan du komma över ett gammalt nummer av tidskriften Metamorfos, där har jag också publicerat en dikt.
I Tärna folkhögskolas skrivarlinjes antologi för läsåret 1998/1999 kallad ”Taxi”, där finns både dikter och noveller skrivna av mig. Länken leder till en söksida; sökord "taxi".
Ytterligare av mig kan läsas i en planerad antologi för projektet Kreativa möten. Mer om det här. Jag kommer att berätta mer här på bloggen när publiceringen av antologin blir aktuell, under 2010.
Hjärtdjuret och Niederungen
Nobels litteraturpris gick till Herta Müller.
Jag tyckte att namnet lät bekant när jag först hörde det precis efter klockan 13 då nyheten kom. Ett tag senare insåg jag varför. Jag är ju med i Jorden runt på 8 böcker, även om jag varit inaktiv... Jag har dock läst en del, bara inte uppdaterat om det på bloggen. Inlägg kommer om detta, så välkommen tillbaka till min blogg snart igen och läs om det!
Men angående Herta Müller så lånade jag i somras hennes bok "Hjärtdjuret" med ambitionen att läsa den. Det blev dock inte så...
Nu försökte jag få tag på den på stadsbiblioteket igen. Men då var klockan närmare två på eftermiddagen, och då hade bibliotekarierna givetvis redan plockat ut alla böcker av Müller ur bokhyllorna och lagt på ett speciellt "nobelprisbord" tillsammans med information om dels Müller och dels om vilka böcker av henne biblioteket hade. Tyvärr var det bara två böcker i tyskt original kvar på bordet, och jag kan inte tyska alls.
Jag försökte förgäves få tag i en sista pocketbok, "Niederungen", som skulle finnas under hylla "Hf" i pocket. Så jag gick hem utan böcker av henne. Ingen förlust kanske(?), men jag har hört att "Hjärtdjur" ska vara en bra bok i alla fall. Synd att jag inte redan läst den; då hade jag läst henne innan hon blev nobelpristagare och inte efteråt när alla läser henne.
Nåja, jag får nöja mig med att söka upp de böcker av gamla nobelpristagare som står olästa här hemma i min bokhylla...
Jag tyckte att namnet lät bekant när jag först hörde det precis efter klockan 13 då nyheten kom. Ett tag senare insåg jag varför. Jag är ju med i Jorden runt på 8 böcker, även om jag varit inaktiv... Jag har dock läst en del, bara inte uppdaterat om det på bloggen. Inlägg kommer om detta, så välkommen tillbaka till min blogg snart igen och läs om det!
Men angående Herta Müller så lånade jag i somras hennes bok "Hjärtdjuret" med ambitionen att läsa den. Det blev dock inte så...
Nu försökte jag få tag på den på stadsbiblioteket igen. Men då var klockan närmare två på eftermiddagen, och då hade bibliotekarierna givetvis redan plockat ut alla böcker av Müller ur bokhyllorna och lagt på ett speciellt "nobelprisbord" tillsammans med information om dels Müller och dels om vilka böcker av henne biblioteket hade. Tyvärr var det bara två böcker i tyskt original kvar på bordet, och jag kan inte tyska alls.
Jag försökte förgäves få tag i en sista pocketbok, "Niederungen", som skulle finnas under hylla "Hf" i pocket. Så jag gick hem utan böcker av henne. Ingen förlust kanske(?), men jag har hört att "Hjärtdjur" ska vara en bra bok i alla fall. Synd att jag inte redan läst den; då hade jag läst henne innan hon blev nobelpristagare och inte efteråt när alla läser henne.
Nåja, jag får nöja mig med att söka upp de böcker av gamla nobelpristagare som står olästa här hemma i min bokhylla...
tisdag 6 oktober 2009
Camilla Läckberg tipsar
Kom igång med skrivandet!
Camillas 10 snabba:
"1. Få ner rumpan på stolen och skriv även när det tar emot."
/Camilla Läckberg
Där stannar jag till. Det är det första av tio snabba tips från Camilla Läckberg, i senaste numret av Amelia, nr. 22, 8 oktober 2009. För redan där skär det sig för mig. Det ligger så mycket motstånd i att verkligen sätta sig och skriva. Och nu när jag faktiskt sitter och skriver, blir det blogginlägg istället. Motståndet som är så stort. Men varför? Varför är det så stort?
För att det finns så mycket prestationsångest och krav, och ett sikte på målet "ha skrivit klart och avslutat alla mina nuvarande och framtida och gamla bokprojekt". Typ så. Det är som vanligt, med andra ord. Jag får beslutsångest. Kan inte välja. Vill både ha bulle och kaka. Att man inte lär sig!
Samma dilemma som när jag var liten flicka.
"Du vinner en bok. Här har du fem böcker att välja mellan. Vilken bok väljer du?"
Är man glad då? Hoppar man högt och väljer en av de fem böckerna snabbt och med stort leende på läpparna?
Nej, man gråter för att man inte kan bestämma sig.
Nu vill jag sätta mig att skriva. Men vilket projekt ska jag fokusera på? Vilket ska jag välja idag, vilket imorgon, vilket sen, vilket i evighet, amen? --- Det är just det, jag måste inse att jag kan välja om imorgon. Ett beslut är inte oåterkalleligt.
Tilltro, förstås. Självförtroende...
Se på alla författare. Det finns så många. Så många böcker, så mycket att läsa. Så många som kan skriva. Så varför inte jag? Jag kan också skriva!
Men är det fler än jag som har beslutsångest?
Camillas 10 snabba:
"1. Få ner rumpan på stolen och skriv även när det tar emot."
/Camilla Läckberg
Där stannar jag till. Det är det första av tio snabba tips från Camilla Läckberg, i senaste numret av Amelia, nr. 22, 8 oktober 2009. För redan där skär det sig för mig. Det ligger så mycket motstånd i att verkligen sätta sig och skriva. Och nu när jag faktiskt sitter och skriver, blir det blogginlägg istället. Motståndet som är så stort. Men varför? Varför är det så stort?
För att det finns så mycket prestationsångest och krav, och ett sikte på målet "ha skrivit klart och avslutat alla mina nuvarande och framtida och gamla bokprojekt". Typ så. Det är som vanligt, med andra ord. Jag får beslutsångest. Kan inte välja. Vill både ha bulle och kaka. Att man inte lär sig!
Samma dilemma som när jag var liten flicka.
"Du vinner en bok. Här har du fem böcker att välja mellan. Vilken bok väljer du?"
Är man glad då? Hoppar man högt och väljer en av de fem böckerna snabbt och med stort leende på läpparna?
Nej, man gråter för att man inte kan bestämma sig.
Nu vill jag sätta mig att skriva. Men vilket projekt ska jag fokusera på? Vilket ska jag välja idag, vilket imorgon, vilket sen, vilket i evighet, amen? --- Det är just det, jag måste inse att jag kan välja om imorgon. Ett beslut är inte oåterkalleligt.
Tilltro, förstås. Självförtroende...
Se på alla författare. Det finns så många. Så många böcker, så mycket att läsa. Så många som kan skriva. Så varför inte jag? Jag kan också skriva!
Men är det fler än jag som har beslutsångest?
fredag 2 oktober 2009
Karaktärsnovell MALL
Smeknamn (och varför):
Fullständigt namn:
Beskrivning (sammanfattande, kort kärnfull beskrivning: här kan t.ex. stå "huvudpersonen" eller "huvudpersonens bästa vän" eller dylikt.):
Födelsedatum:
Astrologiska fakta:
Numerologiska fakta:
Personlighet:
Utseende (längd, vikt, hår, ögon, annan karaktäristik av relevans):
Yrke/Annan ockupation (samt datum och tidpunkter av relevans i anslutning till detta):
Utbildning (samt datum och annat av relevans i anslutning till detta):
Familj (mor, far, syskon, andra av relevans):
Vänner/Partners (samt andra av relevans):
Andra människor av relevans (och varför):
Biografi (levnadsberättelse hitintills, fram till bokens början):
Relation/syn till/på religion/samhälle:
Andras syn på henne:
Hennes syn på andra:
Levnadsförhållanden:
Syfte/roll i berättelsen:
Utveckling i berättelsen:
Sätt ensam/med andra:
Tal ensam/med andra:
Mål (främst i berättelsen, om innan - de av relevans):
Övriga anteckningar:
Fullständigt namn:
Beskrivning (sammanfattande, kort kärnfull beskrivning: här kan t.ex. stå "huvudpersonen" eller "huvudpersonens bästa vän" eller dylikt.):
Födelsedatum:
Astrologiska fakta:
Numerologiska fakta:
Personlighet:
Utseende (längd, vikt, hår, ögon, annan karaktäristik av relevans):
Yrke/Annan ockupation (samt datum och tidpunkter av relevans i anslutning till detta):
Utbildning (samt datum och annat av relevans i anslutning till detta):
Familj (mor, far, syskon, andra av relevans):
Vänner/Partners (samt andra av relevans):
Andra människor av relevans (och varför):
Biografi (levnadsberättelse hitintills, fram till bokens början):
Relation/syn till/på religion/samhälle:
Andras syn på henne:
Hennes syn på andra:
Levnadsförhållanden:
Syfte/roll i berättelsen:
Utveckling i berättelsen:
Sätt ensam/med andra:
Tal ensam/med andra:
Mål (främst i berättelsen, om innan - de av relevans):
Övriga anteckningar:
tisdag 29 september 2009
Att slänga eller inte slänga, det är frågan!
Jag gör ordentliga utrensningar, både i mina mappar, pärmar och tidskriftssamlare, och på datorn. Nu vill jag ha ordning och reda. Men oj, så sjåpig jag är när det kommer till att slänga saker! Speciellt i mina bokprojekt... Allt gammalt som jag förkastat och inte har kvar i projektet, alla personer jag inte använt mig av och som bara kommer att samla damm, alla gamla förkastade versioner av bokprojekt... All gammal "fakta" som blivit inaktuell. Sånt kan man väl inte bara slänga!? Jag har tusentals filer som jag inte vågar göra mig av med! Är det samma sak för er? --- Det är samma sak med utskrivet material som är inaktuellt. Jag fyller gamla pärmar och köper nya för att få plats med nytt material, klumpar ihop gammalt, men slänger inte... Hur långt ska man gå med tanken "det kanske går att använda någon annanstans, i ett annat projekt"? - en tanke som egentligen är god och sund, för så är det ju med dynamiska projekt och idéer? Sådant kan återanvändas eller omformas... men i vilken utsträckning ska man spara?
måndag 28 september 2009
Wang LeeHom på Spotify!
Vad roligt!
Nu finns hela Wang Leehoms diskografi på Spotify! Förut fanns bara något album, men nu finns allting där, inklusive en skiva där han bara förekommer med någon enstaka låt. Plus att han kommit ut med ett helt nytt album i år! En 2-cd-samling. "Wang Leehom 2008 MUSIC-MAN World Tour". Massor av nytt material från Wang Leehom som jag inte hört förut. Jippi! Här ska lyssnas!
För er som har Spotify och vill importera listan med all hans musik, klicka här: http://open.spotify.com/user/yasuisora/playlist/2DRJwSyqf5He9VhdT9c0rs
Nu finns hela Wang Leehoms diskografi på Spotify! Förut fanns bara något album, men nu finns allting där, inklusive en skiva där han bara förekommer med någon enstaka låt. Plus att han kommit ut med ett helt nytt album i år! En 2-cd-samling. "Wang Leehom 2008 MUSIC-MAN World Tour". Massor av nytt material från Wang Leehom som jag inte hört förut. Jippi! Här ska lyssnas!
För er som har Spotify och vill importera listan med all hans musik, klicka här: http://open.spotify.com/user/yasuisora/playlist/2DRJwSyqf5He9VhdT9c0rs
fredag 25 september 2009
Välkommet paket!
Ett välkommet avi till Posten singlade ned i mitt brevinkast idag. Förkylningen till trots promenerade jag bort till ICA och hämtade ut mitt adlibrispaket.
Två ytterst välkomna böcker!
"Virka amigurumi" av Mia Bengtsson och "Virka läskigt söta figurer" av Christen Haden.
Nu ska här virkas!
Två ytterst välkomna böcker!
"Virka amigurumi" av Mia Bengtsson och "Virka läskigt söta figurer" av Christen Haden.
Nu ska här virkas!
fredag 18 september 2009
Nu är det slutharvat!
Som ni förstår av mitt senaste inlägg, skrivpuff-övningen jag postade idag, är jag fortfarande igång med mitt skrivande. Jag har bara inte uppdaterat bloggen på länge, och får lite dåligt samvete, att jag nu inte ens sagt något om att jag kommer att vara tyst ett tag, men det var ingenting planerat. Det har bara blivit så. Prokrastinering i form av virkning och sedan programmet yWriter. Ah, yWriter!
Det har fungerat väldigt bra att jobba i yWriter. Jag behöver strukturen, inser jag. Man delar upp kapitel i scener och kan skriva scenanvisningar, bland mycket annat. Det hela blir mycket överskådligt. De senaste veckorna har jag fört över allting jag skrivit i Word till yWriter, delat upp i scener och skrivit scenanvisningar. En lista över alla karaktärer som figurerar i boken har också tillkommit. Jag är i full fart med att skriva karaktärsnoveller.
Att jobba i yWriter fick upp mina ögon lite, om man kan säga så. Jag insåg vilka brister jag hade i bokprojektet. Att jag inte arbetat tillräckligt med att lära känna personerna. Karaktärsnoveller måste skrivas, så man vet allt om personerna, i alla fall om huvudpersonerna. Jag har slarvat lite, ivrig som jag är, och plötsligt kom jag på att jag knappt vet något alls om den kvinnliga motparten till Maximilian, dvs. fröken B. Helknäppt! Men nu är det annorlunda, och snart vet jag allt om henne!
I och med yWriter kan jag sätta etiketter på scener på tydligare vis. För en scen efter en annan kan jag markera "outline", "draft", "1st edit", "2nd edit". Det gör att jag inte fastnar i redigerande. Jag håller bättre reda på vad jag redan petat i och kan vara hårdare mot mig själv i det avseendet. Gå framåt och skriva nytt istället för att harva på i samma scen, eller i alla fall gå framåt i redigerandet på ett lättare vis.
Dessutom, det viktigaste av allting: processen och framgången i arbetet blir tydligare gestaltat, konkretiserat, överskådligt och tydliggört. Jag kan se på ett helt annat sätt att det faktiskt går framåt, och att jag åstadkommer något. Vilket är SÅ otroligt viktigt, speciellt för mitt självförtroende i skrivandet. För att se att jag kan avsluta saker.
Jag avslutar scen efter scen och det får mig att känna tillfredsställelse. Det blir roligare att arbeta med bokprojektet då. Så jag rekommenderar alla som inte har ett skrivarprogramverktyg att arbeta i att skaffa ett.
Varför inte yWriter?
Det har fungerat väldigt bra att jobba i yWriter. Jag behöver strukturen, inser jag. Man delar upp kapitel i scener och kan skriva scenanvisningar, bland mycket annat. Det hela blir mycket överskådligt. De senaste veckorna har jag fört över allting jag skrivit i Word till yWriter, delat upp i scener och skrivit scenanvisningar. En lista över alla karaktärer som figurerar i boken har också tillkommit. Jag är i full fart med att skriva karaktärsnoveller.
Att jobba i yWriter fick upp mina ögon lite, om man kan säga så. Jag insåg vilka brister jag hade i bokprojektet. Att jag inte arbetat tillräckligt med att lära känna personerna. Karaktärsnoveller måste skrivas, så man vet allt om personerna, i alla fall om huvudpersonerna. Jag har slarvat lite, ivrig som jag är, och plötsligt kom jag på att jag knappt vet något alls om den kvinnliga motparten till Maximilian, dvs. fröken B. Helknäppt! Men nu är det annorlunda, och snart vet jag allt om henne!
I och med yWriter kan jag sätta etiketter på scener på tydligare vis. För en scen efter en annan kan jag markera "outline", "draft", "1st edit", "2nd edit". Det gör att jag inte fastnar i redigerande. Jag håller bättre reda på vad jag redan petat i och kan vara hårdare mot mig själv i det avseendet. Gå framåt och skriva nytt istället för att harva på i samma scen, eller i alla fall gå framåt i redigerandet på ett lättare vis.
Dessutom, det viktigaste av allting: processen och framgången i arbetet blir tydligare gestaltat, konkretiserat, överskådligt och tydliggört. Jag kan se på ett helt annat sätt att det faktiskt går framåt, och att jag åstadkommer något. Vilket är SÅ otroligt viktigt, speciellt för mitt självförtroende i skrivandet. För att se att jag kan avsluta saker.
Jag avslutar scen efter scen och det får mig att känna tillfredsställelse. Det blir roligare att arbeta med bokprojektet då. Så jag rekommenderar alla som inte har ett skrivarprogramverktyg att arbeta i att skaffa ett.
Varför inte yWriter?
Ett R på ena kinden
Dagens SkrivPuff får mig att tänka tillbaka, den får mig att minnas.
Det var när jag gick i gymnasiet och min kusin var på besök. Hon och min syster som är jämngamla och elva år yngre än jag var fascinerade av mitt dåvarande bokprojekt. Jag ritade massor av teckningar av karaktärerna i boken, och de ville också rita. De ville rita huvudpersonen och frågade mig hur han såg ut. Jag sade att han hade ett ärr på ena kinden.
När de visste ungefär hur han såg ut satte de igång att rita. Ett ärr på kinden…
Min kusin gjorde helt sonika ett R, bokstaven R på ena kinden. Helt logiskt! Jag hade ju sagt att han hade ett r på ena kinden…!
Jag kom inte ihåg hur jag reagerade; jag skrattade nog inte åt henne, men förklarade hur jag menade… Kul var det hursomhelst, och jag kan inte tänka tillbaka på det än idag utan att le…
Kommentar: detta är en SkrivPuff-övning: Utmaning 261: Skriv om ett ärr.
Det var när jag gick i gymnasiet och min kusin var på besök. Hon och min syster som är jämngamla och elva år yngre än jag var fascinerade av mitt dåvarande bokprojekt. Jag ritade massor av teckningar av karaktärerna i boken, och de ville också rita. De ville rita huvudpersonen och frågade mig hur han såg ut. Jag sade att han hade ett ärr på ena kinden.
När de visste ungefär hur han såg ut satte de igång att rita. Ett ärr på kinden…
Min kusin gjorde helt sonika ett R, bokstaven R på ena kinden. Helt logiskt! Jag hade ju sagt att han hade ett r på ena kinden…!
Jag kom inte ihåg hur jag reagerade; jag skrattade nog inte åt henne, men förklarade hur jag menade… Kul var det hursomhelst, och jag kan inte tänka tillbaka på det än idag utan att le…
Kommentar: detta är en SkrivPuff-övning: Utmaning 261: Skriv om ett ärr.
tisdag 1 september 2009
Wise Quote och gratis programvara för författare
If we didnt set a deadline for EVERYTHING, no matter how much time went by we'd never be finished.
Just like one's life.
If death never visited us, if we were able to live forever...
People would hardly ever get anything done, would they...
Because they'd think "Oh I can do it whenever."
But even though our time here IS limited, there are still a lot of people who think "Oh, I can do this or that whenever..."
/Gackts kloka ord,
Citerat härifrån vilket i sin tur är en översättning härifrån (där Gackt skrivit i original på japanska).
(Får mig att tänka på deadline för mina projekt... Hittills har jag såhär: INGEN deadline, och massor av stress för att ingen deadline är satt, för att jag vill vara produktiv men inte är det. Samtidigt: jag skriver för att det är kul, det är inte mitt levebröd som för Gackt. Men ändå, någonstans, vet jag att vad han säger ovan är sant. Ergo: stress. Men det ska ju vara KUL! Jag insåg idag att jag behöver jobba mer strukturerat. Tackar min bror för gratisprogrammet jag fick, yWriter - free writer software, bara att ladda ner. Idag ska jag börja använda det. Inser att jag behöver strukturera upp saker mer, för de är så luddiga och många gånger diffusa i huvudet. Ja, så var den långa parentesen slut för den här gången. Nu ska jag strax ut och springa - ett sätt att göra av med stresshormoner om inte annat.)
Just like one's life.
If death never visited us, if we were able to live forever...
People would hardly ever get anything done, would they...
Because they'd think "Oh I can do it whenever."
But even though our time here IS limited, there are still a lot of people who think "Oh, I can do this or that whenever..."
/Gackts kloka ord,
Citerat härifrån vilket i sin tur är en översättning härifrån (där Gackt skrivit i original på japanska).
(Får mig att tänka på deadline för mina projekt... Hittills har jag såhär: INGEN deadline, och massor av stress för att ingen deadline är satt, för att jag vill vara produktiv men inte är det. Samtidigt: jag skriver för att det är kul, det är inte mitt levebröd som för Gackt. Men ändå, någonstans, vet jag att vad han säger ovan är sant. Ergo: stress. Men det ska ju vara KUL! Jag insåg idag att jag behöver jobba mer strukturerat. Tackar min bror för gratisprogrammet jag fick, yWriter - free writer software, bara att ladda ner. Idag ska jag börja använda det. Inser att jag behöver strukturera upp saker mer, för de är så luddiga och många gånger diffusa i huvudet. Ja, så var den långa parentesen slut för den här gången. Nu ska jag strax ut och springa - ett sätt att göra av med stresshormoner om inte annat.)
fredag 28 augusti 2009
Ny hobby tar över världen!
Min nya hobby tar över världen!
Eller i alla fall min skrivarvärld.
Jag har hittat ännu en prokrastinering, en distraktion... en tidsödande sådan.
Men väldigt, väldigt rolig! Och söt!
Jag har börjat virka amigurumi. Amigurumi betyder ungefär "små virkade mjukdjur/dockor", och det är just vad det är. Små virkade figurer som inte tar lång tid att göra, och därför passar mig perfekt. Dessutom är de söta och gulliga, och kanske perfekta små presenter för de som gillar mysiga nyckelringar eller smådjur, maskotar och dylikt.
Jag har lånat Mia Bengtssons bok "Virka amigurumi - söta små glädjespridare". Det sprider glädje i mitt hem. Redan har jag måndag till torsdag besökt Röda korset, Panduro och Myrorna och inhandlat garn, stoppning, knappar, djurögon i plast av olika slag, virknålar och nämnde jag massor av olikfärgat garn? Röda korset var perfekt för garninhandling till billig penning. Jag har fyllt en hel liten IKEA-låda med garn.
Men hur blev resultatet? Vad är egentligen amigurumi? Hur ser de ut? Hur ser MIN första amigurumi ut?
Svaret på alla frågor hittar du i ett inlägg på min andra kreativa blogg. Ännu ett inlägg visar också foto.
Eller i alla fall min skrivarvärld.
Jag har hittat ännu en prokrastinering, en distraktion... en tidsödande sådan.
Men väldigt, väldigt rolig! Och söt!
Jag har börjat virka amigurumi. Amigurumi betyder ungefär "små virkade mjukdjur/dockor", och det är just vad det är. Små virkade figurer som inte tar lång tid att göra, och därför passar mig perfekt. Dessutom är de söta och gulliga, och kanske perfekta små presenter för de som gillar mysiga nyckelringar eller smådjur, maskotar och dylikt.
Jag har lånat Mia Bengtssons bok "Virka amigurumi - söta små glädjespridare". Det sprider glädje i mitt hem. Redan har jag måndag till torsdag besökt Röda korset, Panduro och Myrorna och inhandlat garn, stoppning, knappar, djurögon i plast av olika slag, virknålar och nämnde jag massor av olikfärgat garn? Röda korset var perfekt för garninhandling till billig penning. Jag har fyllt en hel liten IKEA-låda med garn.
Men hur blev resultatet? Vad är egentligen amigurumi? Hur ser de ut? Hur ser MIN första amigurumi ut?
Svaret på alla frågor hittar du i ett inlägg på min andra kreativa blogg. Ännu ett inlägg visar också foto.
torsdag 20 augusti 2009
När jag är
Jag ska iväg med tåget om två timmar,
om en timme ska jag hoppa på bussen ned till stationen.
Jag tar en liten paus med en kopp kaffe,
men det är inte något grundläggande begär,
det är inte ens ett beroende;
jag dricker mest te.
Medan jag andas säger jag
att skriva är att andas,
och däri ligger törsten.
Jag är inte riktigt klar med packningen,
och snart ska jag åka - men! -
jag tar mig tiden att sitta och surfa en stund,
men det är inte mitt beroende.
Det är de här små minuterna då jag skriver,
då jag hittar fram till det som är jag.
Jag åker tidigt till stationen för att ha gott om tid,
för att hinna skriva på stationen i väntan på tåget.
Ett måste i packningen är därför:
- pennor och anteckningsböcker, flera stycken.
En penna räcker inte - en penna kan ju gå sönder;
jag måste ha tre.
En anteckningsbok kan tappas bort,
det måste finnas fler:
ett för skrivpuffar, ett för romanprojektet,
ett för allmänna anteckningar, ett för dagboken,
och ett för whiskyprovningen,
någon gång här och där
- långt ifrån regelbundet; jag dricker sällan alkohol,
så däri ligger inget beroende:
i skrivandet ligger min törst.
Jag svalkar mig, jag hittar kontrollen,
jag hittar ut ur mitt liv och in i andras,
jag blir fler och mer än bara en människa,
jag provar mina vingar, formulerar mina tankar,
kommer ihåg att se när jag är ute på promenad,
när jag är ute och springer - så att jag ser och upplever,
är och frodas, lever och njuter, skrattar och gråter
älskar och avskyr, förvånas och förundras:
för jag vill ha ett rikt liv,
ett liv att kunna reflektera över
när jag skriver,
när jag andas,
när jag är.
Kommentar: det här är en SkrivPuff-övning, Utmaning 232: Skriv om ett grundläggande behov.
om en timme ska jag hoppa på bussen ned till stationen.
Jag tar en liten paus med en kopp kaffe,
men det är inte något grundläggande begär,
det är inte ens ett beroende;
jag dricker mest te.
Medan jag andas säger jag
att skriva är att andas,
och däri ligger törsten.
Jag är inte riktigt klar med packningen,
och snart ska jag åka - men! -
jag tar mig tiden att sitta och surfa en stund,
men det är inte mitt beroende.
Det är de här små minuterna då jag skriver,
då jag hittar fram till det som är jag.
Jag åker tidigt till stationen för att ha gott om tid,
för att hinna skriva på stationen i väntan på tåget.
Ett måste i packningen är därför:
- pennor och anteckningsböcker, flera stycken.
En penna räcker inte - en penna kan ju gå sönder;
jag måste ha tre.
En anteckningsbok kan tappas bort,
det måste finnas fler:
ett för skrivpuffar, ett för romanprojektet,
ett för allmänna anteckningar, ett för dagboken,
och ett för whiskyprovningen,
någon gång här och där
- långt ifrån regelbundet; jag dricker sällan alkohol,
så däri ligger inget beroende:
i skrivandet ligger min törst.
Jag svalkar mig, jag hittar kontrollen,
jag hittar ut ur mitt liv och in i andras,
jag blir fler och mer än bara en människa,
jag provar mina vingar, formulerar mina tankar,
kommer ihåg att se när jag är ute på promenad,
när jag är ute och springer - så att jag ser och upplever,
är och frodas, lever och njuter, skrattar och gråter
älskar och avskyr, förvånas och förundras:
för jag vill ha ett rikt liv,
ett liv att kunna reflektera över
när jag skriver,
när jag andas,
när jag är.
Kommentar: det här är en SkrivPuff-övning, Utmaning 232: Skriv om ett grundläggande behov.
onsdag 19 augusti 2009
Japansk rock - abingdon boys school - till SVERIGE
abingdon boys school kommer till Sverige! Biljetter släpps den 24/8!
Jag funderar verkligen starkt på att gå och se dem! Det är ändå ett av de j-rock-band som jag gillar mest! Jag tycker även mycket om T.M.Revolution (Takanori Nishikawa) som soloartist. Det är T.M.R. som sjunger och är vokalisten i rockbandet abingdon boys school.
De har gjort introlåtarna till många animeserier, som t.ex. Rurouni Kenshin (T.M.R.) och Darker than Black (abs), och även varit med på Live Earth-arrangemanget häromsistens.
New Nippon Productions är det som stolt presenterar detta japanska bands första spelning i Sverige, tillsammans med Skrikhult Productions.
Köp biljetter här (Skrikhult) eller här (New Nippon Shop)
Se mer av abingdon boys school här (officiell hemsida).
Hör mer här (youtube-sökresultat)!
Jag funderar verkligen starkt på att gå och se dem! Det är ändå ett av de j-rock-band som jag gillar mest! Jag tycker även mycket om T.M.Revolution (Takanori Nishikawa) som soloartist. Det är T.M.R. som sjunger och är vokalisten i rockbandet abingdon boys school.
De har gjort introlåtarna till många animeserier, som t.ex. Rurouni Kenshin (T.M.R.) och Darker than Black (abs), och även varit med på Live Earth-arrangemanget häromsistens.
New Nippon Productions är det som stolt presenterar detta japanska bands första spelning i Sverige, tillsammans med Skrikhult Productions.
Köp biljetter här (Skrikhult) eller här (New Nippon Shop)
Se mer av abingdon boys school här (officiell hemsida).
Hör mer här (youtube-sökresultat)!
söndag 16 augusti 2009
Framtida strategier
Efter lite självanalys kan jag konstatera att det är lättare att skriva skrivpuffar när jag väl kommer igång med dem och får använda fantasin, som i de två senaste skrivpuffarna, än när jag bråkar och bråkar med mina gamla bokprojekt. När jag arbetar med Tusenskönan och liknande långa skrivprojekt är det plötsligt så mycket mer prestationsångest och krav. Jag stannar, stakar och stapplar mig fram, långsamt och mödosamt utan att riktigt veta var jag är på väg.
Skillnaden är väl att när jag skriver korta saker, som skrivpuffarna, skriver jag klart texterna först i ett svep. Först efteråt börjar jag redigera, och så redigerar jag tills jag är klar och nöjd, och säger mig att nu är det gott nog.
Lite som ett gigantiskt skrivprojekt i minivariant.
Så måste jag väl tänka med mina bokprojekt också.
1. var avslappnad, släpp kraven.
2. ha roligt!
3. tänk dig in i världen du skriver om, och skriv, skriv, skriv utan att stanna för att tänka efter i kritiska ordalag.
Redigerandet är något som kommer på slutet, långt senare, som först inte alls ska finna med i beräkningen. I första skedet ska det inte ens GÅ att redigera.
Jag måste komma tillbaka till det: slappna av, vara avslappnad, ha roligt, leva mig in i det jag skriver, må bra!
Det får avsluta dagens funderande blogginlägg. Nu måste jag sova. Ny arbetsvecka startar imorgon!
Kram och godnatt!
Skillnaden är väl att när jag skriver korta saker, som skrivpuffarna, skriver jag klart texterna först i ett svep. Först efteråt börjar jag redigera, och så redigerar jag tills jag är klar och nöjd, och säger mig att nu är det gott nog.
Lite som ett gigantiskt skrivprojekt i minivariant.
Så måste jag väl tänka med mina bokprojekt också.
1. var avslappnad, släpp kraven.
2. ha roligt!
3. tänk dig in i världen du skriver om, och skriv, skriv, skriv utan att stanna för att tänka efter i kritiska ordalag.
Redigerandet är något som kommer på slutet, långt senare, som först inte alls ska finna med i beräkningen. I första skedet ska det inte ens GÅ att redigera.
Jag måste komma tillbaka till det: slappna av, vara avslappnad, ha roligt, leva mig in i det jag skriver, må bra!
Det får avsluta dagens funderande blogginlägg. Nu måste jag sova. Ny arbetsvecka startar imorgon!
Kram och godnatt!
Missriktat ögonkast
Tre gråhåriga häxor var de,
gamla och fula,
krokiga och taggiga,
skröpliga och sladdriga.
Hopp och studs,
gå på lust,
kasta mellan sig,
enda ögat deras.
Enyo betyder skräck,
Deino är fruktan
och Pemfredo oro.
De tre gamla graierna,
alltid tillsammans.
Vems tur är det nu, vem ska ögat få?
”Än är det inte din tur; det är min!”
”Nej, det är min! Kom, kasta hit, tappa ej på marken!”
Tjo och tjim,
bråk och kiv,
än är de pigga på att slåss,
trots åldern
eller just därför
kivas de.
Är det lek eller allvar?
Tappa inte ögat!
Ögat tappas – o nej! Vilket missriktat kast!
Ramlar, trillar, rullar längs med golvet,
nedåt och bortåt-
Ack ve! Rullar och far,
försvinner ned i brunnen!
Häxorna svär, trängs vid brunnskanten.
”Vem tog ögat sist?” säger Deino.
”Vems fel är det?” säger Enyo. ”Det var inte jag!”
”Inte jag heller!” säger Deino.
”Då var det du!” säger de båda.
Pemfredo rodnar, erkänner motvilligt.
De båda andra gnölar och klagar,
men inte längre än tre andetag;
ögat är viktigare, hitta det måste de.
Nu famlar de i blindo,
söker med händer och klor.
Ögat försvunnet, tappat, vilse,
på väg i underjordisk flod.
Alla har de kontakt med ögat
men ingen av dem ser ens sina egna fötter.
”Jag ser vatten!” säger Enyo.
”Jag ser berg!” säger Deino.
”Jag ser fiskögon!” säger Pemfredo.
Häxorna bryter sig vandringsstavar,
kvistiga pinnar att treva sig fram med.
”Var är vi?” säger Pemfredo.
”Var rullar ögat?” säger Deino.
”Nu blev det mörkt”, säger Enyo. ”Svalde någon?”
”Hoho”, säger Deino, ”vem har ögat i sin mun? En fisk?”
De tre graierna lämnar sitt land bakom sig.
Tar sig hand i hand och trevande nedåt och bortåt.
Havet söker de, dit alla underjordiska strömmar leder.
Det skvalpar i fiskbuken.
”Kom”, säger Enyo, ”skynda, fisken är på väg med iver.”
”Ska den leka månne?” säger Pemfredo.
”Är det en lax, en hoppande fisktrut?” säger Deino.
”Akta dig för måstrutar, laxabit!”
”Tar floden slut?” säger Enyo.
”Är havet nära?” säger Pemfredo.
Häxorna stapplar, travar och knatar,
lallar, svamlar och snubblar;
de ökar takten och springer.
Samstämmigt ropar de:
”Öga, öga, öga!
Kom till dina mödrar!
Lyd våra röster!”
De lockar som pigan på kon:
”Koa gull, gullekoa, kom, gullekoa, kom!”
Ögat vänder sig i fiskbuken.
Vänder och vrider, bänder och spjärnar.
Fisken hostar, kräks, spottar. Tvi!
Ögat rullar ut,
skvimpar och skvätter,
hoppar upp till ytan,
flyter med vågorna
inåt strand, inåt land,
inåt klippor med tång.
”Jag ser himlen!” säger Enyo.
”Ljuset har återvänt!” säger Deino.
”Världen är solvarm!” säger Pemfredo.
Häxornas iver får dem att snubbla på sina egna fötter.
De kravlar över stock och sten,
slänger blindstavarna bakom sig,
dreglar efter ögat.
Snart kan de se igen!
”Vi förlåter dig”, säger Enyo och Deino,
”men hur kunde du göra
ett så långt och missriktat ögonkast?”
”Det var ren otur”, säger Pemfredo. ”Ödets nyck.”
Enyo nickar vist och Deino stoppar ögat i ögonhålan,
klipper med ögonlocken och suckar belåtet.
”Det var bättre! Nu är världen vår igen!”
Kommentar: det här är en SkrivPuff-övning, Utmaning 228 - 16 augusti: Skriv om ett ögonkast. Om du vill veta mer om graierna, läs gärna här (svenska), här (engelska).
gamla och fula,
krokiga och taggiga,
skröpliga och sladdriga.
Hopp och studs,
gå på lust,
kasta mellan sig,
enda ögat deras.
Enyo betyder skräck,
Deino är fruktan
och Pemfredo oro.
De tre gamla graierna,
alltid tillsammans.
Vems tur är det nu, vem ska ögat få?
”Än är det inte din tur; det är min!”
”Nej, det är min! Kom, kasta hit, tappa ej på marken!”
Tjo och tjim,
bråk och kiv,
än är de pigga på att slåss,
trots åldern
eller just därför
kivas de.
Är det lek eller allvar?
Tappa inte ögat!
Ögat tappas – o nej! Vilket missriktat kast!
Ramlar, trillar, rullar längs med golvet,
nedåt och bortåt-
Ack ve! Rullar och far,
försvinner ned i brunnen!
Häxorna svär, trängs vid brunnskanten.
”Vem tog ögat sist?” säger Deino.
”Vems fel är det?” säger Enyo. ”Det var inte jag!”
”Inte jag heller!” säger Deino.
”Då var det du!” säger de båda.
Pemfredo rodnar, erkänner motvilligt.
De båda andra gnölar och klagar,
men inte längre än tre andetag;
ögat är viktigare, hitta det måste de.
Nu famlar de i blindo,
söker med händer och klor.
Ögat försvunnet, tappat, vilse,
på väg i underjordisk flod.
Alla har de kontakt med ögat
men ingen av dem ser ens sina egna fötter.
”Jag ser vatten!” säger Enyo.
”Jag ser berg!” säger Deino.
”Jag ser fiskögon!” säger Pemfredo.
Häxorna bryter sig vandringsstavar,
kvistiga pinnar att treva sig fram med.
”Var är vi?” säger Pemfredo.
”Var rullar ögat?” säger Deino.
”Nu blev det mörkt”, säger Enyo. ”Svalde någon?”
”Hoho”, säger Deino, ”vem har ögat i sin mun? En fisk?”
De tre graierna lämnar sitt land bakom sig.
Tar sig hand i hand och trevande nedåt och bortåt.
Havet söker de, dit alla underjordiska strömmar leder.
Det skvalpar i fiskbuken.
”Kom”, säger Enyo, ”skynda, fisken är på väg med iver.”
”Ska den leka månne?” säger Pemfredo.
”Är det en lax, en hoppande fisktrut?” säger Deino.
”Akta dig för måstrutar, laxabit!”
”Tar floden slut?” säger Enyo.
”Är havet nära?” säger Pemfredo.
Häxorna stapplar, travar och knatar,
lallar, svamlar och snubblar;
de ökar takten och springer.
Samstämmigt ropar de:
”Öga, öga, öga!
Kom till dina mödrar!
Lyd våra röster!”
De lockar som pigan på kon:
”Koa gull, gullekoa, kom, gullekoa, kom!”
Ögat vänder sig i fiskbuken.
Vänder och vrider, bänder och spjärnar.
Fisken hostar, kräks, spottar. Tvi!
Ögat rullar ut,
skvimpar och skvätter,
hoppar upp till ytan,
flyter med vågorna
inåt strand, inåt land,
inåt klippor med tång.
”Jag ser himlen!” säger Enyo.
”Ljuset har återvänt!” säger Deino.
”Världen är solvarm!” säger Pemfredo.
Häxornas iver får dem att snubbla på sina egna fötter.
De kravlar över stock och sten,
slänger blindstavarna bakom sig,
dreglar efter ögat.
Snart kan de se igen!
”Vi förlåter dig”, säger Enyo och Deino,
”men hur kunde du göra
ett så långt och missriktat ögonkast?”
”Det var ren otur”, säger Pemfredo. ”Ödets nyck.”
Enyo nickar vist och Deino stoppar ögat i ögonhålan,
klipper med ögonlocken och suckar belåtet.
”Det var bättre! Nu är världen vår igen!”
Kommentar: det här är en SkrivPuff-övning, Utmaning 228 - 16 augusti: Skriv om ett ögonkast. Om du vill veta mer om graierna, läs gärna här (svenska), här (engelska).
lördag 15 augusti 2009
Grattis!
I dag fyller Maximilian år! Grattis till honom!
Jag har massor att skriva och redigera, men tiden bara glider ifrån mig... Frustrerande! Så mycket annat som måste göras hela tiden, och ändå hinner jag inte ens med hälften av vad jag vill. Och skrivandet kommer på undantag hela tiden, speciellt för att jag har massa prestationskrav och murar i vägen som gör att det blir svårt att komma till skott...
Men det är i alla fall Maximilians födelsedag idag! Något att fira, i all enkelhet! ;-)
Jag har massor att skriva och redigera, men tiden bara glider ifrån mig... Frustrerande! Så mycket annat som måste göras hela tiden, och ändå hinner jag inte ens med hälften av vad jag vill. Och skrivandet kommer på undantag hela tiden, speciellt för att jag har massa prestationskrav och murar i vägen som gör att det blir svårt att komma till skott...
Men det är i alla fall Maximilians födelsedag idag! Något att fira, i all enkelhet! ;-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)