Nu har jag precis börjat på ett nytt projekt. Det är i planeringsstadiet än så länge, vi kan kalla det DD. För närvarande skriver jag på projektet KS, så jag tänker inte gå in i själva skrivandet på DD förrän jag är klar med första utkastet av KS.
Men för att visa vilket slags arbetsmetod jag har, tänkte jag att jag skulle ta DD som exempel. DD började som en dikt och ur och kring den dikten föddes andra dikter och diktfragment, i något som hörde samman med varandra och kunde bilda en berättelse. Så jag samlade alla diktbitar i ett dokument, läste igenom och funderade kring det.
I Johanna Wistrands bok ”Skriv boken!” nämner hon något som kallas ”Cynthias lista”. Den listan kommer i sin tur från en annan författare, en Cynthia Morris, och hennes e-bok ”Unleash Your Writing”. Man skriver en lista med namn, händelser m.m. som man vill ha med i sin bok. En lista på femtio saker, gärna detaljerade. Var sak har sin rad, sitt nummer.
Det känns som en lång lista, och det är det också. Jag började skriva en lista för DD, använder den här nya metoden jag hittat. Jag är uppe i 24 saker. Det är saker huller om buller, behöver inte vara i någon ordning, men det är bra grund att stå på när man väl skriver sin berättelse och fastnar, då har man listan att ta till.
Jag märkte dock att det blev svårare när jag faktiskt gjorde en lista och numrerade eftersom. Så jag skrev saker jag kom på, delar av händelser, fakta om huvudpersonerna etc. och numrerade först efteråt, när jag renskrev det handskrivna och förde in det i ett dokument på datorn.
Nästa steg i arbetsprocessen, tänker jag mig, det är att göra en synopsis på handlingen och i vilken ordning saker ska ske, vad som ska ske i stort. Sedan utöka synopsisen till att bli en lista över kapitlen, för enkelhets skull trettio kapitel, och vad som ska ske i grova drag i varje kapitel – bara klippa och klistra, kopiera från synopsis.
Därefter är det dags att skriva själva historien, kapitel för kapitel. Och där justeras givetvis efterhand kapitelnummer osv. i och med att berättelsen sväller ut och växer och saker och ting tar mer plats (eller mindre för den delen) än man trodde. Kanske landar jag på tjugonio kapitel, kanske blir det femtio. Skriva allting – och här brukar jag inte skriva kronologiskt och kapitelvis utan hoppvis, hitåt och ditåt, fylla på där jag kommer på saker. Men till sist är alla kapitel skrivna och då är första utkastet klart.
Intressant inlägg! :-) kul att jämföra arbetssätt...
SvaraRadera