Jag har två stora passioner, två
intressen som slåss om makten, eller min fritid snarare. Det är
skrivandet och det är målandet/tecknandet.
Både tecknat och skrivit har jag gjort
sedan jag först lärde mig att hålla i en penna.
Redan när jag var fyra år skrev jag
min första lilla bok eller berättelse. Jag dikterade och min mamma
skrev precis vad jag sade. Sedan gjorde jag teckningarna till. Sagan
om pingvinerna hette den.
Då var det A4-ark, som jag i den allra
första boken inte vek dubbelt, men när jag sedan från sju år och
framåt gjorde egna berättelser, tog jag alltid A4-papper, vek
dubbelt till en bok och häftade samman.
Alla dessa handskrivna berättelser har
jag sparat, liksom jag sparat det jag senare skrev på dator.
Från det att jag var tonåring började
jag skriva direkt på dator istället, men jag gjorde någon enstaka
bok för hand, då och då, bara för att det var så roligt, fram
till ungefär tjugoårsåldern, då jag övergick till att enbart
skriva på dator och för hand enbart i anteckningsböcker och
kollegieblock.
Tecknandet övergick från att vara på
papper, till att under början på tjugohundratalet mer bli något
jag gjorde på pannå och duk – där jag målade (och målar) med
akryl – och i riktiga tecknings- och akvarellblock där jag tecknar
och målar mer på ”vuxet” vis.
Sedan jag var åtta år har jag velat
bli författare och illustratör, och det var också något jag
formulerade högt, samt i skrift. Tyvärr fick jag höra (när jag var åtta år) att
författare var alltför svårt att livnära sig på, jag borde satsa
på att bli något annat och skriva som hobby. Samma sak med att
teckna, måla och illustrera. Det var hobbyarbete. Så jag lade till
”på fritiden”, och det var nog också därför som jag aldrig
satsade riktigt på riktigt att varken bli det ena eller andra, medan
åren gick.
Fast jag kunde hålla mig ifrån
papper och penna, kunde aldrig hålla mig ifrån att måla och teckna
var och varannan dag, att skriva så ofta jag kom åt. Så är det
fortfarande, passionen har aldrig svalnat och intresset har aldrig
gett vika. Jag kommer att fortsätta att skriva och måla/teckna, om
så bara för mitt eget nöjes skull, tills dess att jag inte längre
kommer att kunna hålla i penna eller pensel eller kunna skriva på
tangentbord längre.
Musik är ett annat av mina stora
intressen, men i mycket är det bara en igångtriggare för
skrivande. Så fort jag hör någon låt som är riktigt bra eller
slår an en viss klang i mig, blir jag sugen på att skriva. Över
huvud taget ger musiken mig många bilder och mycket inspiration, får
mig att nå vissa tillstånd – till exempel om jag lyssnar om och
om igen på en viss spellista som jag förknippar med ett visst
bokprojekt.
När jag skriver och det verkligen
flyter, befinner jag mig verkligen i euforiskt tillstånd.
Om skrivandet går bra och det flyter
på i dagar eller månader, kan det tillståndet av stark passion
hålla i sig lika länge.
Förr eller senare stöter jag på en
vägg, ett motstånd, när jag börjar grubbla kring eller
överanalysera det jag skriver.
Eller när jag faller ihop av ren
utmattning, för jag är sådan att jag lätt går upp väldigt
mycket i det jag gör, det tar all min vakna tid, all tankekraft; jag
tänker på romanprojektet dygnet runt, mer eller mindre.
När jag sedan tar en paus, blir det
målandet/tecknandet jag återvänder till istället. Jag behöver
skriva för att må bra, jag behöver få kreativt utlopp för att må
bra (även måla/teckna). Så det är min passion, såväl som min livsluft, två intressen, tätt sammanknutna.
Tyvärr har jag lättare för att
påbörja än att avsluta, men jag har avslutat en hel del projekt
genom åren. Och publicerat en liten, generande liten, del. Ni kan se
vad det är i mitt konstnärliga cv.
Om ni vill se mer av vad jag målat och
tecknat har jag lagt upp en portfolio i min andra blogg, samt att jag har en sida på Konstgalleri.
Vad gäller det jag skrivit, så finns
det som sagt en del om det i mitt konstnärliga cv och här på bloggen. Annars finns jag även
på Wattpad och Kapitel1.
