Hur ställer du dig till biografier,
memoarer och liknande? Är det något du läser, har du någon
favorit, finns det någon du skulle vilja veta mer om eller är det
något som du absolut inte är intresserad av?
Varken biografier, memoarer eller
liknande är min kopp te, om man säger så. De skulle i så fall
vara skrivna av någon som jag hyser ett verkligt och genuint
intresse för, och sådana finns inte många att välja på, eftersom
jag inte är någon idoldyrkare (om man bortser från att jag har
favoriter bland skönlitterära författare), eller har något som
helst kändisskapsintresse. Med det sista menar jag att jag har noll
intresse för, om inte rentav antiintresse, för kungligheter,
kändisskvaller och dylikt.
Den enda memoar som jag läst – och
älskat – är ”Muminpappans memoarer” av Tove Jansson. Men det
är fiktiva memoarer, och dessutom om ett mumintroll.
Jag har en reseskildring eller biografi
eller vad man skulle vilja kalla det, som jag köpte på impuls på
second hand, och som jag har för avsikt att läsa någon gång och
det är ”Roadshow: Landscape with Drums, A Concert Tour By
Motorcycle”, skriven av Neil Peart, trummisen och låtskrivaren i
det kanadensiska bandet Rush – som är mitt absoluta favoritband
vad gäller musik, och har varit så länge. Boken följer Neil Peart
och de två andra bandmedlemmarna i Rush, under sommaren 2004, då de
gjorde en världsturné för att fira 30 år som band. De åkte bland
annat till Sverige det året, och jag såg dem live i Globen, i
Stockholm.
Sedan har jag en bok skriven av en
svensk sångerska och en av de få svenska musiker jag har som
favorit, och det är Louise Hoffsten, och hennes ”Blues”. Den
boken fick jag för många herrans år sedan och borde ha läst vid
det här laget, men snart så, ska det bli av. Det måste väl sägas
vara något liknande biografi eller memoar?
Så för någon som inte vill läsa memoarer eller biografier bara för att, eller för att personen är en "kändis", har ni några tips?
