God Jul!

Ett litet kort inlägg här, bara för att önska God Jul!
Jag skriver på, på mitt "NaNoWriMo 2013"-projekt, kortnamn "Jade", minst 1000 ord om dagen varje dag hittills nu i december, men nu tar jag en paus. En ledig dag för att fira jul.
God Jul och ha det så bra! Återkommer senare under julhelgen!

Böcker som stannar kvar, böcker som inte glöms

Författarinnan Maria Turtschaninoff listade på sin blogg tio böcker som stannat kvar långt efter att man läst dem. Här har jag, inspirerad av henne, gjort min egen lista.

Det finns en bok jag minns som jag varken kommer ihåg författare eller titel på och den sökte jag häromdagen förgäves efter på Google. Därför får de bli de tio böckerna nedan. Kanske finns det ytterligare någon bok som fastnat i mig, säkert har jag glömt någon som jag sedan tänker ”men just ja, den också”, men det här de som dyker upp just nu. Och jag listar dem utan någon speciell ordning, eller ja, mer eller mindre efter den ordning jag tror att de kom till mig, från det att jag var som yngst till dess att jag blev äldre.

Och alla är de böcker som jag läst mer än en gång, vissa sju, åtta gånger, om inte fler.

1. Resan till Ulliga bergen (Solveig Härnerström)
2. Bilbo – en hobbits äventyr (J.R.R. Tolkien)
3. Watership Down/Den långa flykten (Richard Adams)
4. Mockasinspåret (Eloise McGraw)
5. Prinsen i Central Park (Evan H. Rhodes)
6. Anne på Grönkulla (L.M. Montgomery)
7. Den oändliga historien (Michael Ende)
8. Trollkarlens slott (Diana Wynne Jones)
9. Assassin's Apprentice (Robin Hobb)
10. Coraline (Neil Gaiman)

Motivation

(Ibland är det svårt att uttrycka sig kortfattat; här är en kommentar på vad som motiverar mig att skriva min NaNoWriMo-roman, som jag har fortsatt att skriva på efter NaNoWriMo, varje dag, även nu i december.)

One week before NaNoWriMo I had a dream. I woke up in the middle of the night, I just had to write it down. I scribbled some short notes, and got back to the notes first thing in the morning. I have never before felt such an urge to tell something. It was as the main character said to me ”you have to tell my story, you have to do it!” And so I did.

That was the first and the strongest motivation – the need to write it down, to tell that story.

I thought of it as a short story.

But as NaNoWriMo approached I thought I'll make it into a short story collection and let the first short story be a part of NaNo. But the one and single short story grew, and expanded, and so, eventually, it became a novel.

Because I started the story one week before NaNoWriMo, I had written the first chapter on forehand. I had also started editing that first chapter. By now, I've edited that first chapter about fifty times this far, making it more or less perfect, or as perfect as I can do it, right now. With that first chapter finished and polished, I have a strong motivation to make the rest of the story to come up to the same level, every other chapter, to be as good as the first one. That's a big challenge and therefore a big motivation.

Never before have I encountered this, a character who in such a strong way persist and persuade me to tell his story. The main character is a strong character, and he's very clear to my mind. He has a assertiveness that makes it easier to write about him. I try to go into the character, to be the main character. He's so much different from me, he's a total opposite. That motivates me, to become another person. The big challenge, to try to think different, be different, to put that in the story, that's a equally big motivation.

Because of that dream, I had the beginning and the ending of the story from the very start. I knew the setting of the first scene, I knew how the story would end, and I had a main conflict, something that was more of a secret of the main character. So, with a secret, a beginning, an ending, and some small knowing about what happened in between, it was much easier to motivate myself to write. The motivation grew as I made a story board, a synopsis, and used index card, one for each scene, to help me keep track of the story.

NaNoWriMo motivated me, to get an exact number of words a day, to get at least 50 000 words in November, as well as 1K a day motivates me now, to reach to the goal of number of words a day.

What inspires me the most: music and walks. I go at least two walks a day and on those walks I'm thinking about a scene, try to picture it in my mind. Walks are great for solving problems.

Walks motivate, I can walk and feel a scene, sense it, the atmosphere, or see the setting, a glimse of dialogue. I can write, in my mind, a whole scene, as I'm walking. And I have to go home, to sit down by the computer or by a notebook with a pen, to write down the words before they escape me. That's a strong motivation. Write it down or it'll be forgotten. And whilst I'm writing, new words and scenes come forward, and I have to write them down as well, before they go away.

For me it's like solving a puzzle. You go back and forth, in the story, add sentences, fragments, dialoge, setting, narrative to old scenes in between writing new ones. A puzzle of this kind is a big challenge; the bigger the challenge, the bigger the motivation.

Most of the time, I've a lot of scenes and fragments inside, and I have to get them down, before they escape me. Or I have to lay down and think about them, think about them so much and so vivid that they are crystal clear to the mind, and in that way, there's no way I'll be able to forget them.

That's how I started writing, by resting a lot. I lay down in my bed thinking about the scenes, trying to picture them, to get a feeling for the setting, for the characters, the story. Over and over, I tried to get a bigger picture of the novel, to see the forest and not just the trees.

Other than that, what motivates me the most is the fun. I have so much fun writing. It's a real joy.

I have had the blessing, though, of a constant flow, more or less, since I started this project. Images, fragments of dialogue and so forth, keep coming, without much effort.

I work very intense when writing on a new project. I'm constantly thinking about the project 24/7. In different ways, I have to add. To be such close to a project make me breath the project, makes it easier to keep the motivation.

It must never get boring or dull. I quit projects with such ease. Usually, I get stuck very easily. In this case, I'm really trying to make it exciting, as I go back and forth between chapters. I follow my inspiration and what comes to mind, follow the ideas I get. Constantly adding new scenes to the story, making it longer, forcing myself to keep writing. Never stop to think the negative thoughts like “this is crap”, “what will become of this”, “it's no good”, “you'll never make it”, “it's too big, you'll never get finished”.

I try to stick to the feeling I got in the beginning, when I had that dream, I keep hearing the main character's voice: “Do it! Write!”, and since I know who he is, and why he wants me to write, I obey.

Potatens adventskalender 2013

Bokpotaten har gjort, eller snarare gör, nu under december en kul adventskalender som jag tänkte haka på. Det är en tävling med frågor/uppgifter/klurigheter av olika slag och många boktips, speciellt tips om grafiska romaner, något som jag verkligen gillar.
Följ länken och läs mer om Potatens adventskalender 2013.

Ursula K. LeGuin och jag

Det här inlägget är en del i Feministbibliotekets ScienceFiction-helg. Titta in på Hannas blogg för fler inlägg och mer information om detta.

Ursula K. LeGuin är en av mina favoritförfattare. Att hon sedan också råkar vara SF-författare, och en riktigt bra sådan, är en bonus. Hon är också en av de få kvinnliga science fiction-författarna jag känner till. Därför är det extra intressant med en sådan här science fiction-helg, där man tar upp många kvinnliga författare som skriver SF. Besök Feministbiblioteket – bloggen som Hanna driver – för mer om kvinnliga SF-författare!

I det här inlägget tänkte jag skriva lite grand om mitt förhållande till Ursula K LeGuin, eller rättare sagt till hennes böcker.

Ursula K LeGuin växlar mellan att skriva SF och att skriva fantasy, och hon klarar av båda genrerna galant. LeGuin, född 1929, har hållit på länge att skriva, debutromanen kom 1966 och många av hennes böcker har några år på nacken, men jag tycker att de fortfarande är läsvärda och håller hög klass. Hon tillhör en av science fiction-klassikerna, tillsammans med många andra, mest manliga, författare, Gene Wolfe, Isaac Asimov och andra.

I sin blogg skriver Hanna om Mörkrets vänstra hand. Det är en av många böcker av Ursula K LeGuin som står i min bokhylla. Mörkrets vänstra hand har jag bara påbörjat men aldrig läst ut. Inte för att jag tyckte att det var en dålig bok. Ibland blir det bara så för mig, att jag inte avslutar läsning, för att något annat kommer emellan. Går det för lång tid, måste jag börja om på boken och då bildas ett motstånd mot att läsa och på det viset blir boken stående oläst i hyllan.

Jag började samla på mig Ursula K LeGuins böcker relativt sent. Till exempel köpte jag en samlingsvolym med Övärlden, de tre första böckerna i serien, långt efter att jag läst hela serien, genom att låna böckerna på biblioteket. Det är också på biblioteket som jag lånat och läst hennes science fiction-romaner, främst under min gymnasietid. Därför har jag något luddiga och suddiga minnen av många av böckerna. Kanske dags för omläsningar? Vad jag dock kommer ihåg är att jag fascinerades av Rocannons värld, Illusionernas stad och Exilplaneten.

The Dispossessed eller Shevek – en berättelse om två världar, som den heter på svenska, var en av mina absoluta favoriter. Den läste jag flera gånger.

Min första bekantskap med LeGuin var serien om Övärlden, Serien börjar med ett manligt perspektiv, Ged heter huvudpersonen. Men i senare böcker får man även följa Tenar, en kvinna som senare tar om hand om en flicka vid namn Tehanu. Och boken som heter just Tehanu är uttalat feministisk. Jag har bara läst de första böckerna i serien om Övärlden. Den fjärde boken, Tehanu, publicerades långt efter de andra, och det blev, återigen, en sådan där bok som jag började läsa men aldrig läste ut, inte för att den var dålig utan bara för att det inte blev av. I de senare böckerna får man alltså det kvinnliga perspektivet på den mansdominerade, patriarkala världen som Övärlden består av.

Jag uppfattade inte Ursula K LeGuin som en feministisk författare då, under min gymnasietid. Men så tänkte jag heller inte så mycket på manligt och kvinnligt på det viset, inom litteraturen vill säga – jag identifierade mig med huvudpersonen, oavsett kön. LeGuins böcker var spännande och fascinerande. Och jag gillar fortfarande att läsa hennes böcker. Tempot kan sägas vara långsamt ibland, men det är ingenting jag har problem med.

Jag tycker dessutom att det är extra roligt med sådana böcker som vänder på perspektivet och har till exempel en klurig plot, en invecklad intrig, eller parallella tidslinjer.

En sak som är extra intressanta just för att jag skriver själv (även om jag nu inte publicerat någon roman än) är de böcker där huvudpersonen inte riktigt går att lita på, där man som författare har utnyttjat första persons-perspektivet till att skapa en riktig illusion, där illusionen består i att huvudpersonen, jag-personen, ser saker ur sitt perspektiv och missuppfattar eller misstolkar saker, som huvudpersonen i Mörkrets vänstra hand, eller som i en helt annat författares böcker, Gene Wolfe, där jag-personen också ljuger eller inte kommer ihåg, där huvudpersonen väljer att berätta saker på ett medvetet valt vis, som kanske inte är helt sant. Givetvis är det svårt att skapa sådana här perspektiv och skriva sådana slags böcker, för läsaren måste ju samtidigt vara med på det hela, så att han/hon inte luras hela vägen utan ser igenom huvudpersonen, och förstår vad huvudpersonen kanske inte förstår, eller förstår först senare.

Nedan följer en lista över Ursula K LeGuins böcker. Jag har kursiverat de böcker jag läst. Och strukit under de böcker jag påbörjat men ej läst ut. Några böcker är jag osäker på, måste jag erkänna (så jag kanske korrigerar antalet kursiverade/understrukna böcker i efterhand). Listan har jag hämtat på Wikipedia, men jag har lagt till de senare delarna i fantasytrilogin som börjar med Gifts/Gåvor.

Hennes poesi har jag helt missat, inte läst alls. Jag undrar om något av hennes poesi är SF-relaterad?

Science fiction

 
På andra sidan drömmen – 1971 The Lathe of Heaven, roman.
Röster i vinden – 1975 The Wind's Twelve Quarters, tidiga sf-noveller. Några av dessa hör hemma i Hain-sviten.
The Compass Rose – 1982 novellsamling.
The Eye of the Heron – 1983, roman.
Always Coming Home – 1985 en sorts roman uppbyggd av kortare berättelser, dikter, uppdiktade antrolopologiska betraktelser, matrecept med mera.
A Fisherman of the Inland Sea – 1994 novellsamling.
Four Ways to Forgiveness – 1995 novellsamling.
The Birthday of the World – 2002 novellsamling.
Changing Planes – 2003 novellsamling, utspelar sig delvis i Hains universum.

 
Hain-sviten
 
Exilplaneten – 1966 Planet of exile, roman.
Rocannons värld – 1966 Rocannon's world, roman.
Illusionernas stad – 1967 City of Illusions, roman.
Mörkrets vänstra hand – 1969 The Left Hand of Darkness, roman.[5]
Shevek – en berättelse om två världar – 1974 The Dispossessed, roman.
Där världen kallas skog – 1976 The Word for World is Forest, roman.
Four Ways to Forgiveness, roman – 1995
Berättelsen är världens språk – 2000 The Telling, roman.

Fantasy

Skymningslandet – 1981 The Beginning Place, roman.
Unlocking the Air – 1996 novellsamling.
Gåvor – 2004 Gifts, roman.
Voices – 2008 , roman.
Powers – 2009 , roman.



Övärlden
Trollkarlen från Övärlden – 1968 A Wizard of Earthsea, roman.
Gravkamrarna i Atuan – 1970 The Tombs of Atuan, roman.
Den yttersta stranden – 1972 The Farthest Shore, roman.
Tehanu – 1990 Tehanu, roman.
Berättelser från Övärlden – 2001 Tales of Earthsea, novellsamling.
Burna av en annan vind – 2001 The Other Wind, roman.



Andra romaner och noveller
 
Berättelser från Orsinien – 1976 Orsinian tales, novellsamling.
Att spela människa – 1976 övers. och ill. av Inger Edelfeldt (1977), Very Far from Anywhere Else (i Storbritannien utgiven som A very long way from anywhere else), ungdomsroman.
Malafrena – 1979 Malafrena, roman.
Koyot-kvinnan och andra djurväsen – 1987 Buffalo Gals and Other Animal Presences, novellsamling.
Vägen vid havet – 1991 Searoad: Chronicles of Klatsand, novellsamling.
Lavinia, 2008
The Wild Girls, 2011




Poesi

Wild Angels, 1974
Walking in Cornwall, 1976
Tillai and Tylissos (tillsammans med modern Theodora Kroeber), 1979
Hard Words, 1981
In the Red Zone (tillsammans med Henk Pander), 1983
Wild Oats and Fireweed, 1987
No Boats, 1992
Blue Moon over Thurman Street (tillsammans med Roger Dorband), 1993
Going out with Peacocks, 1994
Sixty Odd, 1999[5]
Incredible Good Fortune, 2006



Barnböcker

Leese Webster, 1979
Cobbler's Rune, 1983
Solomon Leviathan's 931st Trip Around the World, 1988
A Visit from Dr. Katz, 1988
Fire and Stone, 1989
Fish Soup, 1992
A Ride on the Red Mare's Back, 1992
Tom Mouse, 2002




Kattvingar-serien

 Kattvingar (Catwings, 1988)
Catwings Return, 1989
Wonderful Alexander and the Catwings, 1994
Jane on her Own, 1999


Kritik, essäer

The Language of the Night, 1979
Dancing at the Edge of the World, 1989
The Wave in the Mind, 2004



Översättningar

Lao Zi: Tao Te Ching: A Book About The Way And The Power Of The Way, 1997
The Twins, The Dream/Las Gemelas, El Sueno (tillsammans med Diana Bellessi), 1997
Selected Poetry of Gabriela Mistral, 2003
Angélica Gorodischer: Kalpa Imperial, 2003