Sigrids hemlighet är en långsam, till större delen inre, skildring av en kvinnas vardagsliv under 1000-talet. Boken består i mycket av inre monologer och beskrivningar av vad som sker henne under ett spann av över tio år. Boken följer en flicka som blir kvinna och det är också det kvinnliga perspektivet man får på allting. Man får följa både Sigrid och hennes mor, genom allt det som hör kvinnolivet till med födslar, kvinnoarbete på bondgård och dylikt.
Det börjar spännande och dramatiskt med en våldtäkt, där Sigrid våldtas – något som kommer att påverka hela hennes liv – men annars är det mest bara vardagsdramatik som boken består av. Vardagsdramatik av det slag som var på 1000-talet. Boken känns genuin och det märks att Karin Wahlberg läst på inför skrivandet av denna historiska roman. Man tror på allting: både människor och miljöer.
Boken är skriven i ganska makligt tempo, det är inte speciellt mycket som händer. Det är svepande tack vare att det är så lite dialog, bara någon replik här och var, inte mycket alls. Det var något som slog mig, avsaknaden av dialog, inte så att det störde men jag noterade det. Berättarstilen passar väl för det här slaget av historiska romaner.
Liksom Katarina Mazetti aldrig tidigare hade skrivit historiska romaner innan Blandat blod, har inte Karin Wahlberg skrivit i ”historiska romaner”-genren tidigare. Jag har inte läst något annat av henne, men har förstått att hon annars mest skriver deckare (som inte riktigt är min genre). Hursomhelst gör hon ett bra jobb med den här boken. Det är gott hantverk och det är en fröjd att läsa. Man fängslas ändå, känner med Sigrid i hennes umbäranden och liv, även om man tycker att hon skulle rycka upp sig och ställa upp mer för sig själv och det hon tror på tidigare i romanen.
Jag tyckte om Sigrid medan jag läste, kände för henne även efter bokens slut, och jag kanske till och med återvänder till Karin Wahlberg om hon skriver fler böcker som ligger utanför deckargenren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar