I bambuskogens djup

På Eien no Yume, en fansajt dedikerad till Gackt, finns en avdelning som tar upp Gackts vänner och bekanta. Bland dessa finns en Wang Lee Hom (taiwanesisk, född i USA) som var med och spelade in filmen Moon Child med Gackt, och som tydligen är nära vän med densamme. Det var följande stycke som fick mig att fastna för Wang Lee Hom och raskt söka reda på mer om denne artist:

“Perhaps the reason why Lee Hom and Gackt became such close friends is because they share the same ideas and thoughts on music. Both artists’ style is not easy to peg and they seem to revel on doing things out of the ordinary. For Lee Hom's last album, he used traditional musical instruments from various minority races in China and mixed it into his music to create a well-balanced sound. The style is rather similar to Gackt's usage of Japanese traditional instruments for his album DIABOLOS. They share the same desire to infuse the old with the current and work hard to renew the pride of their fellow countrymen. Both also take an active role in creating their music, usually taking in charge of every single aspect of their music production. Pride in their own respective countries and musical talents are but some of the similarities they share.”

Tyvärr var Wang Lee Hom (Ong/Wang Leehom/Lee-Hom) ganska svårsökt på nätet (speciellt vad gäller musik tillgänglig i svenska butiker), men enträgen vinner, som det ju heter. Jag har hittat en del, både information och musik. Han har fört in mig i hip-hop-svängen, där jag verkligen inte var förut!

Jag har fått tag i hans senaste album Change me, men han har varit aktiv sedan minst 1995, så det är en hel del av hans musik som jag inte fått höra än! Som tur är finns ju youtube. Där hittade jag en del från tidigare album, där han blandar hiphop med traditionell kinesisk musik, en härlig kombination!

I och med detta har jag börjat lyssna på en del andra c-artister. Så ni som har någon att rekommendera, bara säg till! Jag tar gärna emot tips!

Jag tror att jag har viss förkärlek för sådant som är svårtillgängligt… Det som är lite av utmaning, det som är annorlunda och konstigt…

Fast i och för sig, så många kineser som lyssnar på musiken är jag väl knappast unik. Även om det känns liiite unikt att sitta i Sverige och lyssna på kinesisk hip-hop och R&B.

Hursomhelst inbillar jag mig att jag dras till det som inte är mainstream (speciellt i Sverige vill säga), och detsamma gäller nog det jag själv skriver. Det ena speglar det andra, så att säga. Det är mixen som gör det annorlunda även om idéerna en och en inte är speciella över huvud taget. Något som jag nog ska ta och utveckla i något senare inlägg...

Wang Lee Hom verkar liksom Gackt ha väldig bredd på sina alster, i fallet Lee Hom allt från fartfylld hip-hop till vackra, långsamma ballader.

Sedan är det förstås bara ett plus om artisten ser bra ut också, för det är ju alltid trevligt att titta på snygga killar. ^^

Här är ett par videor som visar vad Wang Lee Hom är för en. Den första låten/videon lyssnade jag till första gången på youtube och fastnade direkt för. Den andra videon/låten ”Cockney Girl” är en av låtarna på skivan Change Me, en skiva som annars består av lugnare och mer balladlika låtar, av samma slag som den tredje och sista videon, det vill säga ”Luo Ye Gui”.

王力宏 Wang LeeHom - 竹林深處 [In the Depths of the Bamboo Grove]

Cockney Girl MV- Wang Leehom

Wang Leehom - 落葉歸根 (Luo Ye Gui Gen) MV