Jag har just läst ut ”Lär dig skriva spännande” av Olov Svedelid. Publicerad efter hans död; han skrev den strax innan. Boken är bra. Jag rekommenderar den, speciellt till nybörjaren som vill få goda råd om skrivandets konst! Svedelid varvar fakta med fiktion. Det är en tunn bok, men han får mycket sagt, sådant som är av vikt när man ska skriva och speciellt om man vill skriva spännande. Dessutom ger han bra novellexempel, och kan motivera varför man ska skriva på ett visst sätt och säger inte bara att man ska göra det.
Svedelid skriver om vikten att ha en motor.
”Var ligger motorn? Vem eller vad är det som driver berättelsen framåt?”
Motorn ger stadga åt historien.
Han skriver även om vikten att avsluta kapitel med teaser. På samma vis ska det finnas en knorr i slutet av berättelsen. Under berättelsens gång ska huvudpersonen stöta på hinder. Karaktären ska vara och agera konsekvent.
Det som fångar mig mest i boken citerar jag här:
”Efter att ha fått idén börjar du med slutet och arbetar dig tillbaka till början. Då blir varje handling ett delmål och när du är vid början har du en stram intrig och du ser redan slutstationen. Allt vad du skriver blir logiskt och konsekvent. Den som enbart skriver på känsla hamnar i ett träsk där man går ner sig mer och mer för varje steg man tar.”
Det där citatet speglar ett arbetssätt som slår an hos mig. Jag inser att det är där det ofta felar hos mig; jag vet inte alls hur historien ska sluta. Jag blir ett träskmonster. Det lönar sig nog att ta till sig citatet ovan och jobba efter det, att skriva slutet först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar