Bokgeografi: Frankrike

Det här är en boklig utmaning jag hittade på Linda Odéns blogg. ”Bokgeografi” är det övergripande temat. Den här gången är det underliggande temat Frankrike och frågorna nedan är hennes.
Någonstans har jag precis som Linda Odén lite av ett speciellt förhållande till Frankrike, kanske för att min mamma alltid varit väldigt förtjust i Frankrike och jag redan innan jag valde att läsa franska på högstadiet som tillvalsspråk, satt med hennes gamla studieböcker och lärde mig franska så smått på egen hand. Hon överförde sin kärlek till Frankrike till mig, kan man säga.



1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Frankrike eller är skriven av en författare med anknytning dit.


Tyvärr kan jag inte franska så bra som jag skulle vilja; jag läste Lilla Prinsen (Le Petit Prince) av Antoine de Saint-Exupéry på franska i gymnasiet och höll sedan en redovisning om boken i klassen, också på franska, men det är ungefär det. För många år har gått mellan det att jag faktiskt studerande franska och till det att jag kom på att jag återigen ville underhålla språket. Den lilla boken är förresten rekommendabel, väl värd att läsas, vare sig man gör det på svenska eller franska. Det finns förresten också en serieversion av boken, ett seriealbum, som jag läste förra året och som också är mycket läsvärt.

Jag kan franska hjälpligt men jag skulle vilja kunna det bättre. Jag tragglar med ”Marina” av Carlos Ruiz Zafón, en ungdomsbok (åtminstone klassad som sådan i Frankrike) som för övrigt har kommit ut på svenska nu, sedan jag köpte den för ett par år sedan i Frankrike. Eller tragglar och tragglar. Precis efter nämnda frankrikeresa kastade jag mig över boken med ambitionen att läsa den och sedan läsa de andra böckerna på franska jag köpt, men jag har bara kommit ett par kapitel in. Tar det alldeles för seriöst, slår upp var och vartannat ord, istället för att tänka att jag bara ska förstå sammanhanget, min vokabulär är usel och läsningen gick för långsamt så boken ligger på ofrivillig paus på obestämd tid.



2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Frankrike. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.



Jag samlar på mig litteratur på franska i hopp om att någon gång ta mig tålamodet att stava mig igenom den, och har nu samlat på mig en bra samling böcker. Ett par seriealbum, ett par bilderböcker för barn, tre ungdomsböcker av det tjockare slaget, som nämnda Marina, och fyra-fem vuxenböcker med betydligt svårare språk.

Jag vill verkligen kunna franska bättre, för jag känner mig så handikappad när jag åker ned till mina föräldrars hus i Frankrike (där de bor delar av året, men inte permanent), och försöker tala franska, men känner att språket ligger precis utom räckhåll för mig. Jag kunde franska så mycket bättre på gymnasietiden och det var ju några år sedan nu. Blir fler och fler år sedan och här sitter jag och önskar och längtar och gör inte så mycket åt det. Mest blir det att jag läser böcker på svenska av franska författare. Förlaget Sekwa har blivit en favorit och jag har gett ett par titlar till min mamma i present vid olika tillfällen, och har ett par olästa böcker i bokhyllan, utgivna av det förlaget.

Serievärlden är så mycket större i Frankrike, både med rent franska seriealbum, och franska förlag, men också med all den rika belgiska seriekulturen som finns, och stora belgiska namn, som Franquin, Hergé, med flera. Dessutom översätter de så mycket mer manga (japanska tecknade serier) än vad som görs här i Sverige där utgivningen i princip stannat och stagnerat och håller sig till säkra kort (förlaget Ordbilder undantaget). Tyvärr blir böckerna i Frankrike inte billigare för en svensk än samma bok i Sverige, så det går inte att fynda billigt där och manga består många gånger av många volymer, helt ogörligt att köpa på sig när man köper grisen i säcken, så det har bara blivit någon enstaka seriebok.

Tracy Chevalier bor i Storbritannien, är född i USA, men har anknytning via sin släkt till Frankrike, skriver gärna om Frankrike och har sitt ursprung därifrån. Jag samlar på alla hennes böcker, har några lästa, några olästa i min bokhylla. Samma sak med Joanne Harris, brittisk författare, som också skriver på engelska men vars böcker utspelas i Frankrike. Jag läser dem också på svenska. Hon har bott och arbetat som lärare i Frankrike i många år. Både Tracy Chevalier och Joanne Harris har filmatiserade böcker. Chevaliers ”Flicka med pärlörhänge” och Harris' ”Choklad”. Båda filmerna är mycket sevärda för övrigt, mer om franska filmer i fråga nummer fyra.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Frankrike, som du inte läst, men är nyfiken på.

De böcker från förlaget Sekwa som jag har olästa i bokhyllan är jag nyfikna på, jag ska bara komma mig för att läsa dem också, bland allt annat som konkurrerar om min nyfikenhet. Två av dem är ”Nina av en slump” av Michèle Lesbre och ”Ät mig” av Agnès Desarthre. ”Nina av en slump” handlar om en hårfrisörska som drömmer om teatern och om att vara en annan Nina än hon är. ”Ät mig” handlar om en fyrtioårig kvinna som öppnar restaurang för att kunna lägga sitt tragiska förflutna bakom sig.

Bland böcker jag är nyfiken på hör även ”Starters” av Lissa Price. Det är en amerikansk debutbok, men jag har boken på franska, köpt i Frankrike. Det är en ungdomsbok, och på baksidan står, fritt översatt av mig ”Fansen till Hungerspelen kommer att älska den här boken”. Det gör mig nyfiken, eftersom jag slukade ”Hungerspelen” när det begav sig (har alla tre böckerna i en och samma volym och läste dem i ett svep, vilket de vann på).

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Frankrike.

Bland franska filmer finns det några udda filmer som jag tagit till mitt hjärta.

En trilogi filmer som jag omedelbart kommer att tänka på är den polske regissören Krzysztof Kieślowskis Trikoloren, Frihet – den blå filmen, Den vita filmen, Den röda filmen. Väldigt speciella och vackra filmer, som har anknytning till Frankrike på flera vis, både genom franska flaggan, och för att de delvis utspelas i Frankrike.

Det andra jag tänker på är, som också är en väldigt speciell film är ”Delikatessen” som den heter på svenska. Udda, originell och annorlunda. Se den gärna, det är den värd! Andra filmer av samma regissörer, Marc Caro och Jean-Pierre Jeunet, är också värda att titta på. ”De förlorade barnens stad” och ”Amelie från Montmartre” (av endast Jean-Pierre Jeunet) som ju är mer känd här i Sverige än de ovannämnda.

Apropå regissörer gillar jag Luic Bessons filmer, har sett långtifrån alla i hans digra lista, men några stycken, och dem tyckte jag mycket om.

Skulle kunna skriva mycket mer på temat Frankrike men det här får räcka.