måndag 12 maj 2014
Stegen som till en början varit lätta blev allt tyngre
Redigerar och skriver, skriver och redigerar. I stora delar består det
av att stryka och ta bort. Det är som allra roligast att jobba med
texter på det här sättet. Det roligaste och många gånger också det
svåraste. Man får läsa högt, smaka på orden, läsa igen. Om och om igen
tills det låter rätt. Undvika klumpigheter, klichéer och upprepningar.
Göra något unikt och samtidigt igenkännbart. Fast till största delen
skriver jag nytt nu. Skriver först för hand, renskriver på dator och
redigerar först i renskrivandet, sedan i en utskriven pappersversion av
texten. Så på dator igen och därefter skriver jag ut en ny version av
texten. Jaget i texten här intill är den manlige huvudpersonen i
romanen. Utdraget är från mitten av första kapitlet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så kul det ser ut. Jag är precis som du en strykare av rang. Skriver aldrig skönlitterärt men alla de akademiska texterna som produceras i parti och minut får sig en rejäl rödpenna de också. Hoppas du kan publicera din roman så att vi andra kan läsa också :-)
SvaraRaderaTack så mycket, Anna! Visst är det kul!
RaderaKan tänka mig att det är en hel del att stryka i akademiska texter också! Alla slags texter behöver bearbetning.
Själv har jag inte skrivit så mycket akademiskt, men en del åt det hållet blev det när jag skrev c-uppsatser på mina utbildningar.
Jag hoppas på publicering så småningom och då kommer jag definitivt att skriva om det på bloggen! Hoppas bara att det blir av också. ;-)
Ja herregud vad man stryker ord i redigeringsfaser. Tyckte jag petat mycket men det visade sig inte ens vara i närheten av färdigpetat när förlagets redaktör satte tänderna i manuset. Då pratar vi om att STRYKA ord. Var helt svettig ett tag men åh vad bra det blev. Klyschan Less is more stämmer i detta fall! Kämpa på med manuset!!!!
SvaraRaderaSkrivarstudio. Ja, visst tycker man att man stryker mycket själv, men alltid är man väl lite nostalgisk till sin egen text och har svårt att stryka vissa darlingar. Även om jag många gånger strukit hundratals sidor utan att blinka. Ibland smärtar det dock, med det inte sagt att det inte är bra! Och ännu bättre är det nog att få sådan "hård" korrektur - som du säger, det kan ju bara göra texten bättre.
RaderaHärligt med peppande. Tack så mycket, jag ska kämpa! :-D