Jag läser på How to keep your day job from killing your writing career - tack för sajttipset, Författarcoachen! - och funderar. Det är verkligen en balansgång... En balansgång också i själva skrivandet. Balans mellan tre ting, alla goda ting är tre.
Balans mellan att vara målinriktad och drivande/fokuserad, samtidigt som man ska vara avslappnad.
Det där sista är nog nyckelordet.
För varför det gång på gång låser sig, varför man filar om och om igen på samma sidor i sitt gamla manus istället för att gå framåt, är just en fråga om avslappning. Är man tillräckligt avspänd i sin attityd till sitt skrivande, tillräckligt bejakande och glad, då går det som en dans.
Även om dansen ibland hackar, lite som digitaltevestörningar (som stör mer än gammal-tvns brus, by the way). Ibland fastnar bilden, ibland hackar den till, ibland försvinner ljudet, men det återkommer och felen rättar till och man kan gå vidare.
Jag har svårt med fokusering också. Alla dessa distraktioner, dessa vardagliga sysslor, allt det där andra som man prioriterar ack så högt och som man verkligen vill vara med om - allt det där som kallas livet! Det man måste ha för att över huvud taget få input och kunna skriva.
För att kunna skriva måste man leva och bejaka det. Bara små, små doser av att sitta på sin kammare... Ändå är skrivande så TIDSÖDANDE! Det tar sådan tid att skriva en hel lång bok, och ännu längre tid när man inte har så lätt med just fokusering och avslappning.
Målinriktad. Visst är jag det. Men jag glömmer att sätta upp delmål. Har svårt att hitta rimliga delmål. Ser bara slutmålet. Och OJ så långt bort det plötsligt är. Så svårt allting känns. Och målet kan vara suddigt och luddigt. "Avsluta boken". Är inte formuleringen för allmän?
Så balansen är nyckeln. Tre goda ting. Plus allting som rekommenderas på ovan nämnda sida. Så man inte ska tappa just de där tre tingen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar