måndag 21 januari 2013

Funderingar kring avslöjande och perspektiv

Första dagen på min nya veckoplanering.

På tåget började jag skriva på den scen jag planerat. Sedan började jag fundera istället, fundera på om den scenen alls skulle vara med. Är lite osäker, faktiskt. Om jag vill ha med den scenen bara för att klura ut för mig själv vad som faktiskt kommer att hända, eller om den scenen verkligen är till nytta för läsaren. TS är skriven i första person, något som jag frångår med den nämnda scenen. Vet fortfarande inte om det verkligen fungerar, att ha första person, och sedan bryta av med tredje person och följa en annan person parallellt, i ungefär varannat kapitel. Det vidgar onekligen perspektivet för läsaren, som får reda på saker som Maximilian inte har en aning om. Samtidigt är det just så, sagt, att jag funderar på om jag skriver dessa tredje persons-scener för min egen skull snarare, för att jag har svårt att se framför mig vad som sker parallellt med en viss person, händelser som Maxim fortsättningsvis också inte har en aning om. Detta grubblande gjorde att jag hastigt och lustigt övergav mitt skrivande av nämnda scen och kastade mig över den scen jag planerat för fredagens tågskriv istället. Så kan det gå.

Hemmavid började jag, precis som planerat, med bokprojektet VK, gå igenom ett av de två stora dokument jag har kvar från slutet av NaNoWriMo där jag bara skrivit dag efter dag, från dag 20 till dag 30, huller om buller, scener och bitar, fragment, delar av scener, som jag delvis inte har en aning om var de ska in. Andra scener kan jag direkt lägga i ett visst kapitel. Jag fastnade här också, vid en lång scen av stor betydelse, med fortsättning, som jag inte vet var jag ska placera. Ett stort avslöjande görs. Var placera detta avslöjande? Ursprungligen tänkte jag i början av boken, redan i kapitel tre, men jag inser samtidigt att det är på tok för tidigt. Just nu är det planerat till att bli åtminstone fyrtio kapitel. Tänker man klassisk dramatisk kurva, skulle avslöjandet komma senare, efter en tredjedel eller två tredjedelar av romanen... Hur göra?

1 kommentar:

  1. Hehe. Har en del erfarenhet av att skriva i första person och klämma in tredjepersoner för att vrida om i berättarperspektivet. En grej som jag gjort är att det ibland är samma scen, bara ur olika perspektiv. Över lag är det däremot en hel del att hålla koll på, parallella, samtidiga och olika händelser.

    SvaraRadera