Ytterligare några ord om sommarläsning

Sommarläsning för mig associeras mycket med den där klassiska bilden av att man ligger på stranden eller i hängmattan eller motsvarande, en solstol till exempel – någonstans där det är mycket sol och man har eoner av tid. För mig helst någonstans i skuggan där det fläktar lite grand. Det ska vara lättsam och lättillgänglig läsning, lättsmält och underhållande. Något man kan läsa några sidor av och sedan kasta sig ut i vattnet och bada eller kasta sig över grillen och grilla någonting somrigt eller gå en sväng och plocka smultron på strån. Det slags läsning. Den bilden. Och boken ska gärna vara en deckare eller en kärleksroman – är väl den stereotypa sommarbilden?

För min del läser jag inte alltför lätta saker, jag drar gränsen någonstans innan Harlequin. Och för min del läser jag gärna chick-lit och feel-good-romaner men det får inte bli för mycket av sådant, för då tröttnar jag. Det är väl den lättsammaste slags läsning jag kan ägna mig åt.

Sommaren för mig i år får gärna bli tiden då jag hinner med att läsa alla de där böckerna som bara väntar på att jag ska ge dem tid. Böcker jag suktat efter länge, har köpt och – ve och fasa – lämnat olästa och väntande i bokhyllan! Till dem hör några riktiga pärlor, sådant jag vet att jag kommer att tycka om. Nu är sommaren och tiden att verkligen läsa de där böckerna man längtat efter. The Ocean at the End of the Lane av Neil Gaiman, Frostskymning av Anders Björkelid, Cirkel-trilogin av Strandberg & Bergmark, Saga volym 2 och 3 av Vaughan & Staples. Det finns säkert fler men de är de jag kommer på just nu.

Sedan finns det en del böcker jag läser om på bokbloggar som jag blir nyfiken på som Eleanor & Park av Rainbow Rowell för att bara nämna ett exempel.

Vi får se hur många böcker jag hinner med. En sak är i alla fall säker: jag ska läsa i sommar och njuta av den läsning som blir.

Sommarläsning

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?

1. A Dance of Dragons av George R.R. Martin som jag ska kasta mig över så snart jag läst klart A Feast for Crows (som jag läser just nu) och tagit ett djupt andetag.
2. Böckerna jag väljer med juni, juli och augusti i titeln i Läs ett år-utmaningen (jag räknar med att dessa är sommarmånaderna). Först ut är Centuries of June av Keith Donohue.
3. En eller tre, om inte alla fem i min Klassiska kvinnor-utmaning (utmaningen pågår till den 15 september). Är de någon av dem som är mer sommarbok än någon annan? (Charlotte Brontë – Jane Eyre, Doris Lessing – Den femte sanningen, Ursula K. LeGuin – Mörkrets vänstra hand, Erica Jong – Rädd att flyga, Agnes von Krusenstjerna – Av samma blod). Vilken rekommenderar du av dessa som sommarläsning?
4. Andra trilogin om Fitz av Robin Hobb: Fool's Errand, Golden Fool. Fool's Fate.
5. Insurgent av Veronica Roth.

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?

A Dance of Dragons känns väldigt maffig men nu när jag snart kämpat mig igenom A Feast for Crows och det går lättare och lättare med den läsningen är väl A Dance of Dragons också ”a piece of cake”.

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?

Ute vid sommarstugan.

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?

Om solen skiner blir det nog en hel del läsning ute vid sommarstugan, annars blir det hemmavid och i sängen eller i soffan och där blir det nog mest under veckorna. En del stunder ute på gräsmattan utanför huset här hemma blir det nog också.

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?

Baserat på böckerna i listan ovan eller alla de där andra böckerna jag också är sugen på att läsa? Har ingen aning! Om Insurgent är lika spännande som Divergent kommer det att bli en snabb och intensiv läsupplevelse, men annars får vi se. Kanske blir det omläsningen av bok ett och två i Robin Hobbs trilogi – de vet jag ju redan att jag älskar – och sedan får vi se vad trean bär med sig.

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?

Ingen aning! Någonting som starkt förknippas med sommar och gör att personen ifråga mår sitt allra bästa och har det riktigt roligt, skönt eller spännande, beroende på vad man är ute efter. Så individuellt, detta. Mysböcker. Sådana ska jag också klämma in mellan böckerna på listan ovan.

7. Strand eller hängmatta?

Hängmatta för de fysiskt tyngre böckerna och strand för de där pocketarna (chick lit och dylikt) som det är mer slit och släng med.

8. Deckare eller roman?

Roman. Kanske någon enstaka deckare men jag läser knappt deckare annars. I sommar väntar dock Ann Rosmans Havskatten på mig.

9. Favoritgenre?

Jag har flera: fantasy, historiska romaner, science fiction, samtidsromaner av mer udda slag... vet inte riktigt hur jag ska kategorisera dem...

Låneböcker och jag - en hatkärlek

Jag har en jättehög med låneböcker här hemma, över tjugo låneböcker (24). Det är inte realistiskt att läsa så många böcker på en månad - när man dessutom ska läsa sina egenägda böcker - följaktligen lånar jag också om böcker jag lånar. Max tre gånger kan man låna om en bok (om den inte är reserverad) och jag utnyttjar oftast hela den tiden.

Gång på gång säger jag mig själv att jag inte ska låna så många låneböcker, eller ibland säger jag mig själv att jag inte ska låna några alls, men så åker jag dit.

Vissa böcker, som barnböcker och serieromaner, vill jag gärna läsa men inte betala fullpris för - därför lånar jag gärna det slags böcker. Samma sak med Läs ett år-utmaningen och en del andra läsutmaningar jag är med på - det är böcker jag bara läser för utmaningens skull och därför hellre lånar än köper och lägger pengar på.

Fackböcker är också sådant som jag gärna lånar istället för köper, ofta på grund av priset men också för att de inte alltid finns att få tag på i bokhandeln, plus att det är en sådan bok jag bara ska bläddra och läsa i eller läsa för research till mitt eget skrivande, och sådana fackböcker vill jag som sagt inte alltid köpa. Lånar hellre.

Samma sak med ljudböcker som jag precis upptäckt och börjat lyssna på med nöje under förra året och fortsatt med i år. De känns alldeles för dyra för att köpa - sådana lånar jag hellre.

En anledning till att jag lånar böcker är alltså för att jag absolut inte har råd att köpa alla nya böcker jag vill läsa; dessutom har jag inte plats! Redan nu är mina bokhyllor överfulla och en har dubbla rader, så jag har knappt alls plats för fler böcker. Men köper fler böcker gör jag ändå! Bara inte alla böcker jag vill läsa.

Låneböcker blir mer sådana jag lånar för att jag vill läsa dem - men inte hinner göra det - så många gånger lämnas de tillbaka olästa efter att jag lånat om dem så många gånger som man max får göra. Och så sitter jag där och är besviken på mig själv. Jag måste verkligen sluta att låna så himla många låneböcker. Det går i vågor. Någon kort period med stor lättnad hade jag 0 lånade böcker hemma. Fast oftast är det en hög, oftast en stor hög. Som nu - nu är den extrem.

Jag ska gå och lämna tillbaka ett par av de här - för några har jag faktiskt läst redan.

Tematrio - Norge

Veckans Tematrio anordnas som vanligt av Lyrans Noblesser. Lyran skriver:

"Berätta om tre norska/svenska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare."

Och jag måste erkänna att jag läst hemskt förskräckligt lite norsk litteratur. Jag fick fundera ett tag och lyckades skramla ihop tre favoriter. Jag väljer att berätta om författarna snarare än enstaka böcker.

1. Tormod Haugen är en barn- och ungdomsboksförfattare vars böcker jag slukade som barn - de jag kom över på biblioteket vill säga (vilket inte var alla böcker han kommit ut med så jag har fortfarande en handfull olästa titlar, om inte fler).

Som vuxen snubblade jag över en bok av Haugen på en gallring på biblioteket och kunde inte låta bli att köpa boken, just för att det var en gammal favorit: Slottet det vita. Faktum är att jag hittade en annan av hans böcker på second hand för 20 kronor för inte alls länge sedan, en bok jag inte läst, Varulv. Det är såvitt jag förstår den senaste boken översatt till svenska (utkom 2000). Sedan dess har han skrivit åtminstone tre böcker till före sin död 2008. Tormod Haugen blev 63 år.

Haugens böcker utspelas i skymningslandet, på gränsen mellan vår verklighet och drömlandet. Ett par böcker är ren fantasy, andra utspelas delvis i vår värld. Böckerna är udda, liknar inte annat i fantasygenren, är mer sagor än något annat och ofta lite experimentella både i handling och upplägg.

Förutom ovannämnda två titlar har jag även Farlig färd - en av hans fantasyhistorier. Mina favorit av Haugen är annars mer följande: Slottet det vita, Dagen som försvann och Romanen om Merkel Hanssen och Donna Winter.

2. Thorbjørn Egner är en annan barnboksförfattare som dessutom tillhör mina favoriter.

Egner är mest känd för Klas Klättermus och Folk och rövare i Kamomillastad och de är också de två böckerna jag läst av honom (förutom boken Karius och Baktus).

Dessa två böcker köpte jag också som vuxen på någon bokrea, bara för att ha dem och kunna läsa om dem - och läsa dem för andra. De är utmärkta högläsningsböcker. Som barn lyssnade jag till mina föräldrar när de läste böckerna för mig och mina syskon.

Vi hade även radiodramatiseringar av böckerna, med teater och sång och de lyssnade jag på hur många gånger som helst. De var så bra, så spännande, tyckte jag.

Alla ni som ännu inte läst dessa böcker: gör det! Och har ni barn - läs de här böckerna för dem! De kommer att älska dem.

3. När jag skulle få till nummer 3 hade jag lite problem. Det fanns ingen klar favorit eller någon jag läst mycket av som jag kom på. Alf Prøysen skulle jag kunna nämna, Teskedsgumman både lyssnade jag till och läste som barn, men jag väljer Erlend Loe som sista författare. Jag har bara läst en enda bok av honom men jag tyckte mycket om den och jag ska läsa fler!

Stilla dagar i Mixing Park läste jag under förra året, 2013, och jag tyckte mycket om humorn och det faktum att boken både var tunn och lättläst när jag var i en period då det var precis vad jag behövde. Och humorn, nämnde jag den? Vill som sagt läsa mer så jag ska botanisera i min sambos bokhylla; han har några Loe-böcker som väntar på mig!

Läser mitt i maj

Ambitionen var att läsa ut A Feast of Crows och A Dance of Dragons av George R. R. Martin redan före säsong fyra av Game of Thrones började visas på C More Series. Det lyckades inte alls. Jag påbörjade läsningen av A Feast of Crows parallellt med tv-serien - och har fortfarande inte läst ut boken! Det går så himla segt. Kanske just för att det blivit ett "måste".

Är bara på sidan 352 av 976 och jag har hållit på att läsa sedan den nittonde april! Med lång paus till tv-seriens början och min påbörjan av den egentliga läsningen först 7-15 maj. 36% läst, bara resten kvar...!

Bättre går det ju inte när jag slalomläser andra böcker parallellt. Månadsboken i läsutmaningen Läs ett år, andra böcker jag är nyfiken på, serieromaner. Allting verkar så mycket mer lockande. Så just nu är det flera böcker på gång samtidigt.

Serien om Septimus Heap, magikerlärlingen, består av sju böcker. Jag påbörjade läsningen som ljudböcker, mycket väl inlästa av Helge Skoog, gillade verkligen att lyssna på hans inläsningar, första, andra och tredje boken i serien slukade jag. Tyvärr är de fyra återstående böckerna i serien inte inlästa, finns bara som pappersböcker. Så jag lånade på biblioteket och har just påbörjat läsningen av bok fyra.

Jag säger om och om för mig själv att slalomläsning inte är något för mig, ändå halkar jag dit. Det går inte riktigt att läsa bara en bok i taget. Numera räknas alltså "en bok i taget" som "en ljudbok, en roman, en novellsamling och möjligtvis eventuellt en fackbok" som att läsa en bok i taget. Det tycker jag är en bra kompromiss. Dessutom klämmer jag gladeligen in serieromaner/seriealbum och bilderböcker närhelst jag har lust. Det är en bok i taget för mig.

Alltså, sammanfattningsvis:

Ljudboken just nu: En man som heter Ove.
Romanen just nu: A Feast of Crows av George R.R. Martin
Novellsamlingen just nu: Plötsligt knackar det på dörren av Etgar Keret
Fackboken just nu: Erotiska väsen av Ebbe Schön (lånad på biblioteket i dag)
Barnboken som skulle ha varit en ljudbok (om jag fått bestämma): Sökandet (bok fyra om Septimus Heap) av Angie Sage
Serieromanen just nu: Havets Gille av Nancy Peña

Dessutom kommer jag nog att påbörja läsningen av mina Mermaid May-böcker innan jag är klar med ovanstående. De är så korta så de faller in i "närhelst jag har lust"-kategorin (för de är ju i princip avancerade bilderböcker, eller hur?)

Mermaid May

Nellon på Nellons bokblogg har hakat på en idé eller utmaning som en Ariel Bissett har vloggat om. Den går ut på att i maj läsa böcker om sjöjungfrur.

Ariel har berättat om temat på ett mycket entusiastiskt och engagerat vis i den här videon:





Sjöjungfrur har fått en ny popularitetsvåg som började för ett par år sedan. I alla fall i USA var fenomenet inne under 2012-2013 någonstans såvitt jag förstår. Sverige har inte följt trenden direkt och jag vet inte om vågen börjar mattas av även i USA, men det finns i alla fall massor av böcker om sjöjungfrur, speciellt i genren YA (Young Adult). Att hitta böcker på svenska visade sig däremot vara mycket svårare.

Att köpa böcker om sjöjungfrur för en sådan här läsutmaning känns lite för mycket, så jag begav mig till det lokala biblioteket för att leta upp vad sjöjungfruböcker som fanns där. Det engelska utbudet är väldigt begränsat, ännu mer YA-hyllan, så där hittade jag inte någonting alls.

Fick leta bland de svenska barnböckerna, Hcg och Hcf istället. Ingo av Helen Dunmore var tyvärr utlånad, det är annars en bok som tilltalar, verkar spännande, den första boken i en serie.

Däremot fick jag tag på en annan serie, i LL-hyllan. Det är ett svenskt författar-/illustratörpar som gjort böckerna: Anette Skåhlberg (författare) och Katarina Dahlquist (illustratör). Det är fem böcker, mycket lättlästa, så de lär gå snabbt att läsa ut dem nu under maj. Böckerna handlar om Maya och Havsfolket, och heter Vattenspår, Månkraft, Blodsband, Havsrikets hemlighet och En sjöjungfrus tårar och är utgivna av Sagolikt Bokförlag. Målgruppen är barn i åldern 8-13 år.

Recension: Majgull Axelsson: Aprilhäxan

Författare: Majgull Axelsson

Titel: Aprilhäxan

Förlag: Månpocket

Antal sidor: 424

ISBN: 91-7643-458-3

Utläst: 2014-04-28

Aprilhäxan valde jag att läsa därför att jag är med i läsutmaningen Läs ett år, där man ska läsa en bok med månadens namn i titeln. Detta är mitt aprilval. Tidigare böcker i utmaningen har jag lånat på biblioteket; den här boken hittade jag på second hand och valde att köpa – den kostade bara tre kronor. När jag var tonåring stod boken i inbundet format i mina föräldrars bokhylla men jag kom mig aldrig för att läsa boken då, och det kanske var lika bra. Om jag mot förmodan läste den då är det ingenting som fastnade i mitt minne. Boken passar bättre för äldre kvinnor, och jag vet fortfarande inte om jag riktigt tillhör målgruppen till den här boken. Det här är en bok som jag inte skulle ha läst om det inte hade varit så att jag skulle läsa just en bok med april i titeln.

Aprilhäxan är dock en bok som växte medan jag läste. Jag var inte så förtjust i den till en början, men tyckte bättre om den efterhand.

Till en början verkar huvudpersonerna, de fyra kvinnorna, alla ganska otrevliga och osympatiska - framför allt mot varandra; deras relation till varandra är inte den lättaste. Under bokens gång får man lära känna dem och deras bakgrund, deras uppväxt, och på så vis skapas hos läsaren sympati för kvinnorna. Förståelse ger sympati eller i alla fall just förståelse. Det är skickligt gjort och det är många gånger just det som författaren också ska göra – att presentera en huvudperson som till en början är osympatisk men som växer och fördjupas med bokens gång, som läsaren fattar tycke för bara han/hon ger huvudpersonen en chans. och till slut känner med och till och med tycker om eller älskar personen ifråga.

Det finns flera röster som hörs i den här boken. För det första är det en jagperson, Desirée, och jag förstår varför hon inte beskrivs i tredje person. Hon kan nämligen inte tala, annat än genom en dator och det gör hennes kommunikation med omvärlden begränsad. Dessutom är hon sängliggande och förlamad.

Tack vare Desirée fick jag behållning av den här boken, för det är här de övernaturliga inslagen kommer in och de lyfter hela läsningen, tycker jag. Desirée kan ta sig in i andras kroppar, ta över kroppen och skjuta den egentliga ägaren av kroppen åt sidan för en stund. Dela själens boning, kanske man skulle kunna säga. Hon använder sig av fåglar för att övervaka sina tre systrar som inte är medveten om att hon ens existerar.

Det är en sorglig och tragisk saga som läsaren får ta del av. Fyra eller till och med sex, sju om inte fler tragiska livsöden som flätas samman på olika vis. Majgull Axelsson är bra på att beskriva detaljer och väjer inte för det lite smutsiga eller samhällets baksidor.

Jag tyckte om den, men jag tror att man måste ha lite livserfarenhet för att uppskatta den, och tycka om att läsa om vardagligheter. Det svenska arbetarsamhällets hårda villkor ur kvinnornas perspektiv, och speciellt intressant och igenkännande blir läsningen för de som likt dessa kvinnor föddes på eller växte upp på fyrtiotalet i Sverige., och för oss som inte fanns då skapar det förståelse. Och givetvis kan man också dra paralleller till vårt nutida samhälle - livsvillkoren är inte så lätta alla gånger nu heller, inte ens i Sverige.

Tävling med romanpris

Anna på bloggen och dagarna går... lottar ut en vinnare. Boken Fyren mellan haven lottas ut. Jag kan inte motstå frestelsen att delta i tävlingen. Omslaget till boken är poetiskt vackert och jag har bläddrat och kikat på boken flera gånger i den lokala bokhandeln. Det vore skoj att vinna den här boken! Tävlingen pågår till och med fredag 16 maj.

Stegen som till en början varit lätta blev allt tyngre

Redigerar och skriver, skriver och redigerar. I stora delar består det av att stryka och ta bort. Det är som allra roligast att jobba med texter på det här sättet. Det roligaste och många gånger också det svåraste. Man får läsa högt, smaka på orden, läsa igen. Om och om igen tills det låter rätt. Undvika klumpigheter, klichéer och upprepningar. Göra något unikt och samtidigt igenkännbart. Fast till största delen skriver jag nytt nu. Skriver först för hand, renskriver på dator och redigerar först i renskrivandet, sedan i en utskriven pappersversion av texten. Så på dator igen och därefter skriver jag ut en ny version av texten. Jaget i texten här intill är den manlige huvudpersonen i romanen. Utdraget är från mitten av första kapitlet.

Fyndat böcker för 8 kronor

Den här veckan har Röda Korset hemmavid halva priset på allting i butiken. Detta innebär att alla böcker kostar 2 kronor styck. Annars kostar pocketar 3 kronor och inbundna 5 kronor. Inte mycket det heller, förskräckligt förmånliga priser, men bara för att det nu var halva priset botaniserade jag i butiken och hittade fyra fynd.

Afrodites tårar av Theodor Kallifatides. Jag har inte läst mycket av Kallifatides men jag samlar på mig alla hans böcker, den ena efter den andra. Ibland är det svårt att veta vilka jag har eftersom jag ännu inte läst alla. Det blir ett framtida projekt. Det här är en pocket om grekiska myter och främst då gudinnan Afrodite. Mytälskare som jag är köpte jag boken, och så var det ju det att jag samlar på Kallifatides.

Igelkottens elegans av Muriel Barbery har jag tittat på hur länge som helst, läst många bokbloggare tipsa om och som sagt varit nyfiken på ända sedan jag fick syn på den för flera år sedan nu. Nu har jag äntligen fått för mig att köpa pocketen och framöver ska det väl bli av att äntligen läsa den också. Jag köper gärna böcker från Sekwa förlag, eftersom de ger ut fransk litteratur och jag måste säga att jag har en förkärlek för sådan.

Plats på scen av Michelle Magorian har jag redan läst, flera gånger dessutom. Lånat på biblioteket och läst, tillsammans med Magorians andra böcker. Hon har blivit något av en favoritförfattare. Magorian är kanske mest känd för Godnatt, mr. Tom, men hon har gett ut en hel hög andra barn- och ungdomsböcker som jag verkligen också kan rekommendera, bland annat Plats på scen som handlar om en teaterälskande Ralph som drömmer om karriär inom teatervärlden. Där känner jag igen mig; jag spelade bland annat amatörteater under tonåren. Nu kunde jag inte motstå att köpa den här gamla favoriten. Kanske blir det en omläsning också, så småningom.

Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergman Elfgren. Det här är en bok som jag verkligen tänkt köpa. Två kronor för denna bok är ett ypperligt pris, inbunden, om än i läst skick och lite skamfilad, men ändå! Det är sista boken i trilogin som börjar med Cirkeln och fortsätter med Eld. Jag har läst Cirkeln men Eld har jag oläst i bokhyllan. Tänkte försöka läsa hela trilogin när jag äntligen kommit mig för att köpa tredje delen i serien och nu ramlade jag över den på Röda Korset, snacka om tur. Vad roligt, nu ska jag bara ge mig själv tiden att läsa böckerna också.

Nu har jag skaffat Bloglovin'

Följ min blogg med Bloglovin

En kopp varm choklad

En kopp varm choklad med grädde och dags att skriva på romanprojektet.

20 snabba

Det är så många nu som svarat på dessa 20 snabba i bokbloggsvärlden (ursprungligen från enligt O såvitt jag förstår) så nu tycker jag att det är min tur att också svara på frågorna. Som vanligt har jag dock svårt att hålla mina svar korta. Men vill ni ha kortversionen är det bara att se på det alternativ som är fetat; det är mitt svar.

Snabbläsare eller långsamläsare?
Läser ofta, mycket och gärna.

Tegelstenar eller tunnisar?

Förstår inte riktigt dem som avskräcks av att en bok är tjock – om en bok är tjock får man njuta längre, leva längre med karaktärerna i boken. Visst kan jag njuta av tunna böcker ibland men ofta dras jag till dem som är lite tjockare.

Bibliotek eller bokhandel?
Både och! Jag vill verkligen äga många av mina favoritböcker och älskar att gå runt i bokhandlar och botanisera, men min skrala ekonomi gör att jag inte kan köpa så mycket böcker och dessutom tar ju bokhyllorna och platsen hemmavid slut, så jag återvänder gång på gång till biblioteket trots att jag gång på gång säger åt mig själv att jag inte ska låna fler böcker utan läsa alla mina olästa hemmavid först (det är hundratals böcker). Dessutom har biblioteket alltid varit en plats att vistas på för mig, ett ställe att träffa folk på och ett ställe att botanisera bland böcker på, en tillflykt, ett ställe att återvända till.

Ljudbok eller e-bok?
Under de senaste månaderna har jag lyssnat på fler och fler ljudböcker, hittat böcker och läsare av böckerna som lyfter dem, gör de ännu roligare och mer spännande att lyssna på. Det påminner mig om barndomens högläsning, underbart.

Inbunden eller pocket?
Hemmavid läser jag gärna inbundna böcker men det är smidigare med pocketböcker när man är ute och reser eller när man pendlar till jobbet, så det är nästan både och här också. Pocketformatet har något mysigt över sig och lite mer slit och släng (även om jag gärna sparar på pocketar också och värderar dem lika högt i min bokhylla).

Vampyrer eller spöken?
Spöken har i vissa barnböcker och gammaldags spökhistorier något charmigt över sig. Spökena i böckerna om Septimus Heap, bok ett till tre, ljudböckerna lästa av Helge Skoog får mig att mysa över spökena med sina sävliga röster (lyssna gärna!). Men jag säger ändå vampyrer. Trots att vampyrtemat börjat bli lite slitet på sistone med explosionen av vampyrer i ungdomslitteratur.

En i taget eller slalomläsning?
En i taget känns lugnast. Eller en roman, en ljudbok, en novellsamling och eventuellt en fackbok. Det är ändå ”en” för mig. Vill helst läsa en bok i taget, men jag återvänder oftast till att ha flera på gång samtidigt. Just nu är det en tjock roman, A Feast of Crows av George R.R. Martin och en novellsamling, Plötsligt knackar det på dörren, av Etgar Keret. Plus att jag tänker påbörja en ny ljudbok, En man som heter Ove. Och så vill jag börja läsa i Angie Sages fjärde bok om Septimus Heap – för att ha något lättsmält vid sidan av den tunga (och ännu tyngre på engelska) Martin. Så, sammanfattningsvis, ambitionen är en i taget men realiteten är slalom.

Nytt eller gammalt?
Det kommer ständigt nya böcker som pockar på uppmärksamhet och väcker min nyfikenhet. Men gammalt slinker med ibland, speciellt favoritförfattare eller klassiker som jag är lite sen med att få upp ögonen för eller äntligen ta mig för att läsa.

Bokmärke eller hundöra?
Har aldrig(!) vikt hundöron! Dessutom samlar jag på vackra bokmärken och använder dem gärna.

Snacks eller godis?
Om godis inte är choklad så blir det definitivt snacks, men inte chips eller sådant, bara nötter. Nötter är min snacks och choklad utan socker min godis.

Biografier eller memoarer?
Muminpappans memoarer återvänder jag gärna till, annars läser jag varken biografier eller memoarer.

Skräck eller chicklit?
Läser chicklit lite nu och då, humöret måste vara det rätta. Men jag har för livlig fantasi för skräck och är väldigt mesig när det kommer till skräck så mycket sådant klarar jag inte. Buffy the Vampire Slayer är ungefär så läskigt som jag vågar titta på och Sandman av Neil Gaiman är skräckigt nog i pappersform.

Soffan eller sängen?
I sängen kan man lättast byta ställning så att man inte blir helt snedvriden när man läser, i soffan blir det mest teve/film. De senaste åren har jag dock börjat läsa mer i soffan. När jag var barn var det alltid sängen som gällde.

Inne eller ute?
Är mer praktiskt inne, speciellt när det regnar. Men mitt barndomsminne av hur jag läste Bilbo av Tolkien under körsbärsträdet slår det mesta, och jag minns med nostalgi då jag låg ute på gräsmattan och läste en fackbok om go. Så inne i realiteten och ute i drömmarna.

Boken eller filmen?
Självklart boken, boken är alltid bättre än filmen. Jag tittar dock gärna på filmatiserade böcker men då ska jag ha läst boken först.

Twitter eller Facebook?
Har inte kommit mig för att använda Twitter än.

Goodreads eller Boktipset?
Har börjat använda Goodreads på allvar nu under 2014.

Kokbok eller Bakbok?
Det är roligare att baka men kokböcker används mer än bakböcker.

Te eller kaffe?
Dricker mycket te, grönt mest, varje dag efter måltid, men dricker kaffe ibland – tål dock egentligen inte riktigt kaffe, blir för stirrig av det och koffeinet är inte bra för mig.

Nobelpriset eller Augustpriset?
Köper mer sådana som får Nobelpriset, blir mer nyfikna på dem, men för att spräcka den teorin så har jag nyss läst Majgull Axelssons Aprilhäxan som ju fick Augustpriset 1997 för den boken.

Vedermödor

Andra utkastet av Jade känns som ett oskrivet blad, det är så mycket som inte är skrivet och det är erbarmligt trögt att komma igång igen efter min paus, som nu mer och mer känns som ett allmäntillstånd. Det är tur att jag är med i 1K Each Day Writers Group på Facebook. Där har också skett en omstart med räkning av poäng och ord med start första maj. Jag skriver med viss möda mer än tusen ord om dagen, hittills ett sammelsurium av brev, recensioner, små textfragment av boken, skrivpuffövningar.

Jag kan inte förmå mig att komma igång på riktigt med det som verkligen känns viktigt - det vill säga bokprojektet. Jag läser massor, lyssnar mycket på ljudböcker just nu, men jag har svårt att få ändan ur vagnen vad gäller Jade. Men nu är det dags, jag har i alla fall börjat skriva i dag. Och jag ska försöka göra på det enklaste sättet: skriva kronologiskt utifrån bokens kronologi. Känner också på mig att så ofärdigt som det är inför andra utkastet kommer det nog att bli ett tredje utkast också, innan den här historien är färdigberättad...

Läsrapport april 2014

Jag red vidare på vågen från Läsmaraton i mars-utmaningen även i april. Jag har läst 24 böcker den här månaden om man även räknar bilderböcker för barn, annars, utan dem, är jag uppe i 17 böcker. Räknar man heller inte seriealbumen jag läst reduceras siffran till 11. Oavsett är det en väldigt bra läsmånad, med många lästa böcker.

Fotograferingen av böckerna skedde i omgångar. Låneböckerna fotade jag tidigare; nu är de redan tillbakalämnade. Fotot här intill är det senaste, med mina egenägda böcker som lästes. Min MP3-spelare uppe på toppen får representera ljudböckerna jag lyssnade på. Två foton till följer alltså nedan med tidigare lånade biblioteksböcker. Böckerna om Septimus Heap fick tyvärr inte alls vara med på bild; de är redan tillbakalämnade och jag glömde att fota dem. Det var i alla fall två ljudböcker som jag lyssnade på, mycket bra lästa av Helge Skoog för övrigt.

Jag kommer att uppdatera den här posten eventuellt med länkar till recensioner.

1. Jonas Jonasson: Analfabeten som kunde räkna (ljudbok)
2. Nancy Peña: Katten och kimonon (105 sidor) (serieroman)
3. Nancy Peña: Tea Party (78 sidor) (serieroman)
4. Marguerite Aboüet & Mathieu Sapin: Akissi, Katterna anfaller (48 sidor) (seriealbum)
5. Julien Neel: Lou! 5 – Laser Ninja (48 sidor) (seriealbum)
6. Julien Neel: Lou! 6 – Kristallåldern (48 sidor) (seriealbum)
7. Mark Levengood: Sucka mitt hjärta men brist dock ej (ljudbok) (speltid 3 h)
8. Marguerite Aboüet & Clément Oubrerie: Aya från Yopougon 1 (96 sidor) (seriealbum)
9. Mark Levengood: Hjärtat får inga rynkor (ljudbok) (speltid 2,5 h)
10. Jeanette Winterson: Passionen (224 sidor)
11. Sven Nordqvist: Minus och stora världen (32 sidor) (bilderbok)
12. Sven Nordqvist: Pannkakstårtan (32 sidor) (bilderbok)
13. Sven Nordqvist: Tuppens minut (32 sidor) (bilderbok)
14. Sven Nordqvist: Pettson tältar (32 sidor) (bilderbok)
15. Sven Nordqvist: Stackars Pettson (32 sidor) (bilderbok)
16. Sven Nordqvist: Hattjakten (32 sidor) (bilderbok)
17. Sven Nordqvist: När Findus var liten och försvann (32 sidor) (bilderbok)
18. Angie Sage: Septimus Heap – Bok Ett: Magi (ljudbok)
19. David Levithan: Jag, En (340 sidor)
20. Max Brooks: Världskrig Z (417 sidor)
21. Lisa Jewell: Stjärna för en natt (483 sidor)
22. Lisa Jewell: Vince & Joy (543 sidor)
23. Angie Sage: Septimus Heap – Bok Två: Skuggan (ljudbok)
24. Majgull Axelsson: Aprilhäxan (424 sidor)

"Läs ett år"-utmaningen: 4/12 avklarade. Boken i april var Aprilhäxan av Majgull Axelsson.

"Läsa böcker från minst 20 länder"-utmaningen: 11/20. Tillkom under april: Finland

"Läsa tio böcker på engelska"-utmaningen: 5/10. Inte en enda bok under april var skriven på engelska. Tea party är på svenska, sin engelska titel till trots.

Månadens bästa: Jag, En följd av Världskrig Z.

Månadens sämsta: Kristallåldern av Julien Neel. Synd att detta album om Lou är så underligt och konstigt; de andra albumen var så bra och roliga.

antal omläsningar: 7 (alla böcker av Sven Nordqvist var kära omläsningar)

antal egenägda böcker: 6

antal ljudböcker: 5

antal biblioteksböcker: 18 (många bilderböcker och serieböcker)

antal fackböcker: 0

antal diktsamlingar: 0

antal grafiska romaner/serieböcker: 6

antal novellsamlingar: 0

antal böcker på engelska: 0

antal böcker på svenska: 24

antal böcker på franska: 0

antal ungdomsböcker: 3

antal diktromaner/lyrikromaner: 0

sammanlagt antal lästa böcker: 24

sammanlagt antal lästa sidor: 3094.

Plus lyssnande på fem ljudböcker men jag hittar inte informationen någonstans om Septimus Heap-ljudböckernas längd. Fruktansvärt irriterande att de inte ger den informationen någonstans (jag har redan lämnat tillbaka böckerna).

Som att se sig själv ur någon annans perspektiv

Jag försöker skriva en scen ur en av de viktigaste bipersonernas synvinkel. Det känns helskumt att skriva om Jade utifrån, i tredje person, från någon annans synvinkel. Väldigt underligt. Men det är väl så det blir, när man skrivit fyrahundra sidor ur ett perspektiv och plötsligt ska skifta.

Tror att det skulle berika historien, att följa andras synvinklar, blanda första och tredje perspektiv - fast det måste göras med måtta och med motiv. Det måste alltid finnas en anledning - och en mycket god sådan - till att jag byter perspektiv.

Så jag kanske borde gå tillbaka till planeringsstadiet en liten stund, göra en ny synopsis nu när andra utkastet ser annorlunda ut, olikt det första utkastet av romanen.

Istället kastar jag mig in i handlingen, utan planering. Det är roligt att göra så, men det blir lite som att andas i vakuum, sväva i ovisshet, famla i mörker. Man vet inte riktigt var man är på väg. I stora drag vet jag, men detaljerna är helt nya för mig, och det är det som gör det spännande att skriva.

James Scott Bell skriver om författare som i två kategorier, de som planerar och de som inte gör det. De som skriver sig fram till saker och de som planerar före, skriver efter noggrann planering (som Elizabeth George gör till exempel).

Det är för tråkigt att planera för mycket, men jag borde planera lite grand. Hitta en balans, hitta min väg att gå. Inte det lättaste. Framför allt borde jag lära mig att fatta beslut och hålla mig till dem - beslut om små såväl som stora saker i romanen. Bestämma mig. Det kräver övning.

Med alla möjligheter öppna, oändliga möjligheter, finns alltid rädslan att man väljer fel. Att man borde ha valt annorlunda. Att våga lita på magkänslan, intuitionen, lita på att man som författare till sin roman hittar rätt och gör de val som är bäst för berättelsen. Gör det bästa av den.

Känns som ett stort ansvar när man formulerar det på det viset. Är kanske därför jag är så mån om att göra rätt. Och så rädd att göra fel.