Recension: Änka i ett år av John Irving

Författare: John Irving

Titel: Änka i ett år

ISBN: 91-46-17573-3

Förlag: W& W

Antal sidor: 536 (pocket)

Mitt exemplar: en pocket jag köpt för många herrans år sedan (min pocketupplaga är från 2004) och som jag numera gett bort till Röda Korset (jag kommer aldrig att läsa den igen och den tar bara upp onödig plats i min hylla)

Utläst: 2015-06-15

Handling från baksidan av boken:

Ruth Cole är en framgångsrik författare – och en mycket komplicerad person. Inte direkt trevlig, men ändå oförglömlig. När vi först möter Ruth är hon fyra år. Hennes mor Marion är totalt uppslukad av sorgen efter två döda söner – så till den grad att hon till slut lämnar familjen av rädsla för att en så stor sorg ska vara smittsam.

Ruths far Ted är en berömd barnboksförfattare vars specialitet är berättelser som skrämmer livet ur barn. Vi möter också Eddie O'Hare, en ung man med författardrömmar som tycker att han får ett drömjobb som Teds assistent. Men arbetet blir inte riktigt som han tänkt sig. Han blir inte bara Ruths barnvakt, han blir också Marions älskare. Och kärleken till Marion ska komma att prägla Eddie för livet.

Det är inte ofta jag sågar böcker; förra året sågade jag ett par böcker jag läste för utmaningen Läs ett år; annars läser jag mest, tack och lov, mer eller mindre bra eller bättre eller väldigt bra böcker. Men den här boken är, om inte dålig så i alla fall inte min kopp te.

Handlingen kanske låter bra, men den är inte bra. Och jag stör mig något fruktansvärt på Irvings alla kursiveringar. Som läsare vill jag själv läsa – och själv bestämma när jag ska betona ord; jag vill inte ha hans extraemfas flera gånger på varje sida, sida upp och sida ner. Det är att inte lita på läsaren, att behöva kursivera extra bara för att man vill att läsaren ska emfasera ett visst ord. Och han gör det så himla ofta! Så totalt onödigt.

Dessutom är det här, tyvärr, en tråkig bok. Det är inte ofta jag säger det och det är inte ofta det händer: men den här boken och läsningen av den, gäsp, var verkligen tråkig.

Intrycket svalnade ännu mer på grund av att jag drog ut så på läsandet. Jag började med att ha den som min pendlarbok; en bok jag läste på tåget när jag pendlade och i väntan på tåget. Jag läste i alla fall i den dagligen under ganska lång tid och några eller många sidor i taget men det hjälpte inte. Sedan blev det ett långt uppehåll på flera månader, över ett halvår, från augusti förra året, då jag inte läste alls och så beslöt jag häromveckan att jag skulle avsluta läsningen och sträckläste de sista hundratalen sidor på några få dagar.

Boken heter Änka i ett år och det tog mig närmare ett år (min långa paus inräknad) från den 22 juli 2014 till den 15 juni 2015 att läsa den – det passar i alla fall ihop med titeln om inte annat.

Första halvan av boken – det händer ju ingenting! Irving är så förskräckligt pratig och mångordig, och ändå får han inte mycket sagt, man lär inte känna karaktärerna på djupet, bara på ytan och han går mellan för många perspektiv och är för distanserad i sina beskrivningar. Humorn, som uppenbarligen ska vara en av hans kvaliteter, går mig helt förbi. Visst, jag kan se varför vissa saker skulle vara roliga, men de är ansträngt roliga och faktiskt tråkig – även humorn.

Boken blir för långrandig. Ett mord i sista tredjedelen av boken piggar upp saker och ting och det blir lite mer intressant, men aldrig mer än en aning spännande. Den lyfte upp sig lite mot slutet som sagt, men inte tillräckligt mycket, och den här boken får av mig en stjärna av fem möjliga på Goodreads.

Hänger på Sommarlov med Kulturkollo

Jag hänger med på Sommarlov med Kulturkollo. Bilden är deras, tillhör alltså Kulturkollos blogg. Varje dag från och med den 22 jui till och med 15 augusti har de valt ett ord som får representera dagen och tipset för dagen, som kan vara "ett foto, en dikt, ett citat, omslag, lästips, filmklipp eller kanske ett länktips", men utan ambitioner att vara för långt utan lagom kort och somrigt. Läs mer här.

Jag tänkte som sagt försöka att hänga på detta, publicera inlägg (vissa kanske tidsinställda) med vad jag associerar till ordet, som också har med läsning, skrivande eller något annat kulturnördigt att göra, eller kanske bara helt enkelt vad jag associerar till ordet. Det kanske rentav blir någon skrivövning eller dikt.

Häng gärna med du också om du vill! Och läs och kommentera gärna mina inlägg om inte annat!

Midsommar-utlottningstips

Skriva läsa leva önskar trevlig midsommar med en utlottning av ett bokpaket om två böcker. Surfa gärna in på den bloggen och läs mer!

Recension: Sisters, 1: Familjeband av William & Cazenove

Titel: Sisters, 1: Familjeband

Franska originalets titel: Les Sisters 1. Un air de famille

Teckningar och färger: William

Manus: Cazenove & William

Förlag: Gaspard

ISBN: 978-91-982061-0-4

Betyg: 4 av 5 stjärnor

Mitt exemplar: lånat på det lokala biblioteket

Utläst: 2015-06-17

Det här är ett sött litet seriealbum om två systrar, storasyster Wendy och lillasyster Marine. Varje sida har sin egen minihandling, som oftast slutar med någon humoristisk knorr. Albumet är på sammanlagt 46 sidor.

Det rosa omslaget omnämndes i en artikel i senaste Bild & Bubbla, nr. 203, 2/2015; alltså i Seriefrämjandets tidskrift. Där motiverades det som att vara ”ironiskt”, som en humoristisk grej och som man kommer att se på med glimten i ögat. Jag är rädd att det dock bara blir klichéaktigt och inget mer att ett album om flickor är rosa. Något som snarare bara befäster fördomar och medias envisa idioti med att göra allt för flickor rosa och allt för pojkar blått. Jag tror inte att jag skulle ha lånat det här albumet om det inte vore för att det omnämndes och recenserades med gott betyg i Bild & Bubbla.

Albumet påminde mig om Lou!-serien av Julien Neel, och de albumen tyckte jag mycket om. Även det här får högt betyg av mig. Jag tyckte mycket om det här och skrattade högt flera gånger.

Det enda jag ställer mig lite frågande till är varför föräldrarna måste ritas som skuggor eller med bara delar av kroppen synliga – aldrig huvudet –. Är det för att man ska ha barnens perspektiv eller för att man som barn kan sätta sina egna föräldrars huvud på Wendys och Marines föräldrar, som något slags groteskt collage? Det är ofta det sker i serier för barn, att de vuxna – föräldrar eller katt-/hundägare inte får någon egentlig identitet. Jag stör mig på det, men inte så mycket att jag inte gillar det jag läser.

Jag kommer att låna och läsa fortsättningen i serien om den ges ut; det finns i skrivande stund nio stycken utgivna på franska – jag hoppas fortsättningen ges ut på svenska den också. Men den är inte tillräckligt bra (eller albumen tillräckligt tjocka) för att motivera mig till att köpa dem själv.

Vill du läsa något lättsamt och roligt, med igenkänningsfaktor om du har syskon, läs gärna det här albumet.

Glad Midsommar!

Jag ska fira midsommar ute vid stugan som tillhör min fästmans familj; släktens gemensamma sommarstuga som bara ligger några få mil ifrån där vi bor.

Om vädret tillåter ska vi gå ned till sjön och delta i midsommarfirandet kring midsommarstången, kanske till och med ta några varv kring stången. Annars ska vi sitta uppe vid stugan (under tak; det kommer nog att regna) och äta traditionell midsommarmat, äta jordgubbar till efterrätt och dricka kaffe.

Det kommer att bli under några timmar på eftermiddagen och kvällen.

Nu innan dess (och kanske senare i kväll), läser jag i en mycket spännande bok, Wool av Hugh Howey. Det är en storpocket med mycket gult, rött och orange på. Därför är den också en del av en readathon jag är med i, rainbowthon som jag skrivit mer om i min andra blogg. Läs gärna!

Trots det relativt svala och molniga vädret njuter jag av midsommar och ledighet. Jag ska läsa och pyssla och umgås med släkt och vänner.

Senare under dagen kommer det ett tidsinställt inlägg, en recension på en bok - se fram emot det.

Under tiden hoppas jag att ni firar midsommar på det sätt som passar er bäst och att ni framförallt mår bra och har det bra och kanske läser en rad eller två i någon bra bok mellan sill och prat.

Glad Midsommar på er!

Recension: Kvinnorna på Gömslet, del I av Agneta Karlsson

Författare: Agneta Karlsson

Titel: Kvinnorna på Gömslet, del I

Förlag: Faun Förlag

ISBN: 978-91-87435-34-8

Antal sidor: 296

Serie: Bok #2 i serien om Kvinnorna på Gömslet

Mitt exemplar: köpt och signerat av författaren själv

Utläst: 2015-06-12

Handlingen från baksidan av boken:

Fjorton år har förflutit sedan de dramatiska händelserna i Clara – änglamakerskans dotter. David och Clara har levt tillsammans i frid, men nu vacklar deras äktenskap så till den grad att det hotar att havera. David visar en sida som får hans hustru att ifrågasätta om allt har varit en lögn och som det inte var nog vill deras dotter Helena bli hästtränare, något som omgivningen anser vara ett mansyrke.

Inte bara David och Clara får problem i äktenskapet utan även Erik och Maria. Vid den förestående skilsmässan flyr Maria till skogs med avsikten att ta sitt liv, men något sker som omintetgör hennes planer i form av ett oväntat möte med allvarliga konsekvenser som följd.

Kvinnorna på Gömslet, del I är egentligen första halvan av en bok som är den direkta men fristående fortsättningen på Clara – änglamakerskans dotter. Den här boken kan som sagt läsas fristående men man får en bättre förståelse för vilka karaktärerna är om man först läst första boken.

Det är en historisk roman som utspelas på 1700-talet och i Sverige; den rör sig på det personliga planet hos vanligt folk, i vardagen hos vanliga människor och i centrum står kvinnan Clara, hennes dotter Helena och Claras man David.

Agneta Karlsson låter oss få allas perspektiv och i detta ligger en hel del av hennes styrka; hon kan konsten att låta läsaren få sympati eller i alla fall förståelse för allas synvinkel och sätt att se på saker och ting. Mest empati känner man dock med Clara, Helena och Maria; de är de utsatta kvinnorna och det är kvinnornas verklighet under 1700-talet som vi får ta del av; kvinnornas villkor så hårda de nu var.

David sägs vara en för sin tid mycket modern man, men det är ändå David som är den huvudkaraktär jag har svårast för; jag skulle säga att han är en riktigt otrevlig människa (med den första boken i åtanke), men han gestaltas ändå som om han är omtänksam och snäll; han är det i kvinnornas ögon i alla fall. Men jag tycker att han är obotligt egoistisk i sin kärlek till Clara; hennes vilja är hans lag men han balanserar stundom på gränsen till att bli en våldtäktsman. Kanske är det bara jag som övertolkar honom och misstolkar verkligheten såsom den var, med mannen som kunde ta för sig och kvinnan som skulle foga sig.

I den här boken står känslorna i centrum. Det odramatiska görs dramatiskt; vardagen blir till strid på liv och död. Som läsare blir man engagerad.

Vad som drog ned betyget på den här boken var korrekturläsningen, som lämnade mycket i övrigt att önska. Annars tyckte jag om boken – det är ändå ett gott betyg att jag blir så engagerad i karaktärernas öden; det mesta som händer görs dramatiskt.

Den här boken är som sagt egentligen första halvan av en bok, och den slutar mycket riktigt i en cliffhanger som gör att man omedelbart vill börja läsa del II för att se hur det går. Jag har dock beslutat att suga lite på karamellen och vänta lite innan jag läser tvåan. Dels också för att det kommer att dröja ännu en tid innan nästa bok i serien kommer ut. Den tredje delen (som inte heller den blir den sista i serien).

Det ska bli spännande att få läsa fortsättningen – det tänker jag göra så snart tredje delen kommer ut. Under tiden och medan jag väntar ska jag bita tänderna i Kvinnorna på Gömslet, del II.

Gåva från Kulturkollo & Gilla Böcker

I dag fick jag med Posten ett mycket trevligt bokpaket.

I lite drygt en vecka har jag väntat på paketet sedan jag fick veta att jag vunnit Kulturkollos utlottning och jag skickat adressen till Kulturkollo. Så roligt att få ett bokpaket! Tack så mycket till både Kulturkollo och Gilla Böcker!

Boken jag vann var Ett folk utan land av Melina Merchetta och den ges som sagt ut på svenska av förlaget Gilla Böcker. Melina Marchetta är en australiensk författare som kanske är mest känd för Jellicoe Road som verkligen var på tapeten för några år sedan (en bok jag skaffat i pocket men som jag ännu inte läst; skäms på mig).

Ett folk utan land heter i original Finnikin of the Rock och är första delen i en fristående serie om tre böcker. Det är även Marchettas första fantasybok.

Jag tycker mycket om Gilla Böckers halvstora format, det är som en inbunden fast lite mindre och med mjuka pärmar, och alltid med flikar på insidan av fram- och baksidan där det står om författaren samt boktips.

De tre böckerna som finns på svenska hittills av Melina Marchetta är samtliga utgivna av Gilla Böcker: Francesca, Jellicoe Road och Ett folk utan land. Om den här boken är bra (vilket jag tror), hoppas jag att förlaget ger ut de återstående två böckerna i serien också.

Nu har jag ytterligare en bok att lägga till min sommarläslista. För den här boken vill jag läsa snart; den verkar bra och en fantasybok är aldrig fel, inte ens om sommaren.

Utlottning - tävlingstips

Fantastiska berättelser lottar ut två presentkort för cdon.com för de som registrerar sin blogg (det behöver inte vara en bokblogg) på bloggportal.nu. Jag har just gjort det och lagt till en gadget om det här till höger. Surfa in på Fantastiska berättelser och läs mer.

Cut-the-Crap-sommar!

Jag är med på en utmaning som Eli läser och skriver anordnar, som heter Kill hyllvärmare 2.0.. Den består helt enkelt i att läsa böcker man har hemma stående i bokhyllan, som man gärna vill läsa, sneglar längtansfullt på, men som det ändå inte (av någon outgrundlig anledning) blir av att man läser. Eli kallar också denna utmaning för Cut-the-Crap-utmaningen eller Cut-the-Crap-sommar.

För mig består min bokhylla,  om jag ska vara helt och brutalt ärlig, av mestadels olästa böcker. Sorgligt, men sant.

Jag köpte och samlar på mig böcker, massor, från bokreor, second hand-butiker, nyutkommet, så många böcker jag är väldigt sugen på att läsa när jag väl köper dem, men sedan blir de ändå (underligt nog) stående olästa i bokhyllan. Någon som känner igen sig?

Jag ska nu i sommar börja ta tag i denna utmaning, slänga skiten åt sidan och göra det jag egentligen vill: läsa mina egna älskade böcker. Och då och då kanske jag tar en lånebok (har en stooor hög bestående av fjorton låneböcker hemma). I denna utmaning ingår att läsa klassikerna i Lyrans Noblessers utmaning som jag skrev om igår.

Klassikerutmaning i sommar

Jag ska vara med på Klassikerutmaningen i sommar, som anordnas av Lyrans Noblesser. Närmast till hands är den i juni köpta Den store Gatsby (i pocket och köpt på Röda Korset för 3 kronor). Söker jag lite i min bokhylla har jag en mängd olästa klassiker. Jag väljer ut några stycken och postar en bild här invid på dem. Var med och läs klassiker du också; det finns så många som är värda att läsas. Jag vet att jag har Jane Eyre någonstans men hittar den inte; det får bli en annan av Brontê-systrarnas böcker: Främlingen på Wildfell Hall. Som sagt, jag har många klassiker men jag valde ut fem stycken, snabbt, de första jag hittade, i princip, som faller under kategorin klassiker. Olästa dessutom. Fyra klassiska klassiker och en joker i leken för det är en SF Masterworks-bok, en klassiker inom science fiction-genren, och inte en klassiker i vanlig bemärkelse.

Här är böckerna i den ordning jag valde dem:

1. Den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald.
2. Främlingen på Wildfell Hall av Anne Brontë
3. The Canterbury tales av Chaucer
4. The Mill On The Floss av George Eliot
5. Do Androids Dream of Electric Sheep av Philip K. Dick

Det blir bara fler böcker på min att läsa-lista men det är samtidigt bara roligt. Jag tycker om att göra listor, jag tycker om att vara med på utmaningar. Jag har ambitionen att vara med på denna utmaning, även om jag kanske inte kommer att läsa alla böcker ovan kanske jag kommer att läsa ett par stycken. Som det är just nu är jag mest sugen på Den store Gatsby och Do Androids Dream of Electric Sheep?.

Vad tycker ni jag ska prioritera att läsa? Jag hoppas verkligen att det går bättre än förra sommaren! Då jag inte läste mycket av klassiker alls, vill jag minnas - men jag kanske minns fel. Så alla tips på läsning välkomnas varmt!

Läsrapport maj 2015

I maj kom jag äntligen ikapp och tillbaka till mitt vanliga läsande. Jag läste 11 böcker i maj, varav fyra seriealbum, fyra tunnare böcker för barn. Övriga böcker var för unga vuxna eller vuxna.

På bilden syns mina egna böcker eftersom jag redan lämnat tillbaka låneböckerna till biblioteket.

Här är listan med länkar till mina recensioner. Titta gärna in här igen för jag kommer att uppdatera med länkar till nya recensioner allteftersom jag lägger upp dem på bloggen. Jag planerar att recensera dem allihop och alla böcker kommer alltså så småningom att få länkar.

1. Brian K. Vaughan & Fiona Staples: Saga Volume Four
2. Natalia Batista: Mjau! 1-4, samlingsbok
3. Osamu Tezuka: Princess Knight part 1
4. Markus Zusak: Boktjuven
5. Patrick Ness: Sju minuter över midnatt
6. Neil Gaiman: Splods öga
7. Sibéal Pounder: Witch Wars
8. Aprilynne Pike: Wings
9. Holly Black: Dockskelettet
10. Rick Yancey: Den femte vågen
11. Enrique Fernandez: Sagor från Kobrans tid, 1. De älskande

Min läsning i siffror och statistik:

Antal böcker...

på engelska: 4

på svenska: 7

egenägda böcker: 7

låneböcker från bibliotek: 4

manliga författare: 7 (en bok med både en manlig och en kvinnlig skapare)

kvinnliga författare: 5

länder representerade: USA, Sverige, Japan, Australien, Storbritannien, Spanien (fler än vad jag trodde vid första ögonkastet).

seriealbum: 4 (varav två för vuxna och två för barn/ungdomar)

ungdomsböcker (15+): 3 (Wings; Boktjuven; Den femte vågen)

barnböcker (ålder 9+): 2 (Sju minuter över midnatt; Dockskelettet)

barnböcker ålder 7+): 2 (Witch Wars; Splods öga)

vuxenböcker: 2 varav båda två seriealbum, Saga och Sagor från Kobrans tid, 1. De älskade.

Sammanfattningsvis:

Maj var en rolig läsmånad, en lättsam månad där mycket av läsningen bestod av mitt readathon där jag under en vecka läste över tusen sidor. Något som verkligen drog upp lässtatistiken för månaden (och hela året). Jag läste bara bra böcker där de svagaste var Wings av Pike, ändock läsvärd som lättsam underhållning för stunden. Blev dock lite mättad efter mitt läsmarathon och månaden juni har börjat lite långsamt vad gäller läsandet. Men juni kommer jag att sammanfatta i ett annat inlägg i slutet av månaden eller i början på juli. Jag är i alla fall väldigt nöjd med maj.

Recension: Saga Volume Four av Vaughan & Staples

Författare & tecknare: Brian K. Vaughan & Fiona Staples

Titel: Saga Volume Four

Språk: engelska

Sidantal: 152, kapitel 19-24

Förlag: Image Comics

ISBN: 9781632150776

Mitt exemplar: köpt på W & G Foyle i London för 10.99 pund.

Utläst: 2015-05-02

Jag ska inte säga alltför mycket om handlingen eftersom det här är del fyra och det är en direkt fortsättning på tidigare delar. Lite snabbt kan jag säga att det är en science fiction-historia, väldigt skruvad med mycket våld och humor, som handlar om två personer, en man och en kvinna, från två olika raser – hon är från planeten och han från månen – och de får ett barn tillsammans – vilket händer redan i början på del 1. Sedan tar en jakt vid, där diverse högt politiskt uppsatta försöker få tag på de två som begått ett sådant brott. Med i handlingen är även det lilla barnet, som kommenterar det som händer och vad som ska hända framöver. Och det är barnet som heter Hazel som ger mig mest. Hon är så rolig och insiktsfull. Hennes kommentarer höjer nivån på hela historien och ger den guldkant.

Det här är en serie som växt i mina ögon med varje album. I första albumet tyckte jag att de olika raserna var lite frånstötande, speciellt hade jag svårt för de som har tv-skärmar som huvuden. Och jag var lite känslig för allt våld. Men nu i volym fyra har jag blivit antingen lite blasé eller bara vant mig.

Det är väldigt bra tecknat, det är väldigt spännande och roligt. En serie helt klart värd att läsas och till och med värd att köpas! Jag köper annars inte mycket seriealbum just för att det går så snabbt att läsa och kostar förhållandevis så mycket per sida, men när det gäller Saga är det definitivt värt det.

Volym fyra känns lite som ett mellanalbum. Det händer mycket men ganska smått och stillastående. När jag bläddrar tillbaka var det faktiskt en hel del action här också, men huvudkaraktärerna reser inte runt lika mycket, allting är lite i väntande och därav känslan av långsamhet.

Jag tyckte dock mycket om volymen precis som de föregående men jag skulle gärna vilja kasta mig över volym fem och se mer av Hazel samt några karaktärer som varit med i tidigare delar men inte var med i den här delen.

Nämnas kan också att varje del samlar ett antal kapitel som egentligen kommer ut månatligen. Jag föredrar dock att få dem samlade i fina album istället för i serietidningar och väntar hellre fem-sex kapitel/månader i tid på nästa volym.

Recension: Dockskelettet av Holly Black

Författare: Holly Black

Titel: Dockskelettet

Originalets titel: Doll Bones

Sidantal: 244

ISBN: 978-91-29-69490-1

Förlag: Rabén & Sjögren

Mitt exemplar: recensionsexemplar från förlaget

Utläst: 2015-05-22

De flesta böcker mår bra av att läsas i ett svep; läsupplevelsen blir intensivare och därmed starkare, både känslomässigt och visuellt. Läser man stora sjok i ett svep kommer man mycket lättare in i bokens värld och blir lättare en del av den. Så blev det med den här boken och det är jag glad för. Det är också ett gott betyg för det är böcker jag verkligen fastnar för som jag också sträckläser.

Efter några sidor sveptes jag med och sedan läste jag på. Den här boken läste jag på några få sittningar.

Holly Black visar återigen att hon kan konsten att skriva trovärdiga historier. Jag gillar att hon väljer att ha Zachs perspektiv. Det är modigt att som kvinna välja pojkens perspektiv och hon gör det bra. Redan i trilogin om Berörarna visade hon hur trovärdigt hon kan skildra en historia ur en pojkes perspektiv, då i första person, den här gången i tredje person. Holly Black är en sådan författare som växt med varje bok jag läst av henne.

Dockskelettet handlar om hur det är att växa upp och hur det är att inte vilja separera från barndomens lekar. Och måste man ens lämna dem bakom sig?

Zachs pappa får för sig att Zach är stor och slänger hans dockor. Det enda sättet att komma förbi sanningen är genom att ljuga för sina två jämnåriga bästa vänner, Alice och Poppy, säga ”jag vill inte leka längre”.

När sedan porslinsdockan (gjord av ben) som varit fokus för deras lekar börjar prata med Poppy i hennes drömmar och dessutom visar sig innehålla en död flickas ande måste Zach ge sig in i leken igen om han ska klara utmaningen.

Barn skulle nog tycka att den här boken var otäckare; jag är lite avtrubbad som vuxen även om jag är en känslig läsare

 Jag tyckte inte att boken var så otäck, men nog skulle jag ha tyckt att det varit otäckt om jag själv var med om det på riktigt; så är det ju alltid, saker och ting blir lite så otäcka som man vill göra dem när man läser.

Medan när man verkligen upplever något på riktigt så har man inget val annat än att försöka hålla distans i nuet, vilket inte alls är så lätt som det låter.

Och jag tror nog att bokens tilltänkta målgrupp måste tänka på det som står citerat på baksidan: ”Dockskelettet kommer att få dig att sova med lampan tänd.” – citerat av författaren Jeff Kinney.

Det jag tyckte mest om med boken var lekarna och Zachs tidigare inställning till dem, hur barnen lekte och hur fantasifullt och påhittigt och äventyrligt det var; på samma vis som mina egna lekar. 

Och med paralleller till vuxna påhitt, alltså vuxna författares inre lekar, kom det fram en stark igenkänningsfaktor hos mig. Igenkänningsfaktorn gjorde att jag älskade detta, älskade den delen av boken och därmed hela boken, den suggestiva stämningen, det realistiska liksom det övernaturliga.

Tycker också om realismen i historien och det osäkra i det övernaturliga – inbillar de sig eller inte? Och att man som läsare får dra egna slutsatser.

Tack, Rabén & Sjögren, för recensionsexemplaret!

Tävling med utlottning

Bokbloggen Vargnatts bokhylla anordnar en utlottning. Surfa in på bloggen och läs och delta du också.

Kulturkollo listar 100 bra böcker för unga (och andra lässugna)

Kulturkollos Topp 100-lista på bra ungdomsböcker som även kan läsas av vuxna

Här är inlägget: Kulturkollo listar 100 bra böcker för unga.

Fetmarkerad= jag har läst den

Kursiverad=äger men ej läst ännu, dvs. på att-läsa-listan

1. Låt vargarna komma, Carol Rifka Brunt
2. Kaninhjärta, Christin Ljungqvist
3. Här ligger jag och blöder, Jenny Jägerfeld
4. Onanisterna, Patrik Lundberg
5. Hungerspelen, Suzanne Collins
6. Divergent, Veronica Roth
7. Cirkeln, Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren
8. Det handlar om dig, Sandra Beijer
9. Fel grav och andra berättelser, Kelly Link
10. Förr eller senare exploderar jag, John Green
11. Jag, En, David Levithan
12. En ö i havet, Annika Thor
13. Boktjuven, Marcus Zusak
14. Om jag kunde drömma, Stephanie Meyer
15. Skuggan över stenbänken, Maria Gripe
16. Den långa vägen hem, Cynthia Voigt
17. Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, Sara Ohlsson
18. Imorgon när kriget kom, John Marsden
19. Dansa på min grav, Aidan Chambers
20. I taket lyser stjärnorna, Johanna Thydell
21. Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket, Gunnar Ardelius
22. Tänk om det där är jag, Johanna Lindbäck
23. Godnatt Mister Tom, Michelle Magorian
24. Pojkarna, Jessica Schiefauer
25. Det händer nu, Sofia Nordin
26. Momo, eller kampen om tiden, Michael Ende
27. Hjärtans fröjd, Per Nilsson
28. Guldkompassen, Philip Pullman
29. Kanske är det allt du behöver veta, E. Lockhart
30. Du glömde säga hej då, Sarah Dessen
31. Konsten att ha sjukt låga förväntningar, Åsa Asptjärn
32. Isnätterna, Malin Isaksson
33. Frost, Maggie Stiefvater
34. Wallflower, Stephen Chbolsky
35. Eleanor & Park, Rainbow Rowell
36. Antiloper, Ellen Roxberg
37. Hitta Violet Park, Jenny Valentine
38. Om jag stannar, Gayle Forman
39. Stjärnmärkt osv, Jessica Spotswood
40. Nick & Norahs oändliga låtlista, Rachel Cohn & David Levithan
41. 13 skäl varför, Jay Asher
42. Kurt Cobain finns inte mer, Hanna Jedvik
43. Min hemliga dagbok – Adrian Mole 13 ¾ år – Sue Townsend
44. Fråga Alice, anonym
45. Cinder, Marissa Meyer
46. Det är så logiskt alla fattar utom du, Lisa Bjärbo
47. Ondvinter, Anders Björkelid
48. Vad mina vänner inte vet, Sonya Sones
49. Hur kär får man bli?, Katarina von Bredow
50. Isdraken, Mikael Engström
51. Anna och den franska kyssen, Stephanie Perkins
52. Intet, Janne Teller
53. Jag saknar dig, Jag saknar dig, Peter Pohl, Kinna Gieth
54. Livets outgrundliga mysterier, Benjamin Alire Sáenz
55. Jag ger dig solen, Jandy Nelson
56. Tankeläsaren (De utvalda), Kristin Cashore
57. Ramona, Marta Söderberg
58. Jellicoe Road, Melina Marchetta
59. Innan jag dör, Jenny Downham
60. Oceanen vid vägen slut, Neil Gaiman
61. Önska bort önska nytt, Ingrid Olsson
62. Peters baby, Gun Jacobsson
63. Foxfire, Joyce Carol Oates
64. Legend, Marie Lu
65. Mörkrets tjänare, Holly Black
66. Fjäril, Sonya Harnett
67. Delirium, Lauren Oliver
68. Outsiders, S.E. Hinton
69. Odinsbarn, Siri Pettersen
70. Dårfinkar och dönickar, Ulf Stark
71. Simon och Sophie, Emma Granholm
72. Sandor slash Ida, Sara Kadefors
73. Ulrike och kriget, Vibeke Olsson
74. Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian, Sherman Alexie
75. Darkside, Tom Becker
76. Väktarens lärling, Joseph Delaney
77. Pojken i randig pyjamas, John Boyne
78. Artemis Fowl, Eoin Colfer
79. Dyk i, Kate Cann
80. Över näktergalens golv, Lian Hearn
81. Den utvalde, Lois Lowry
82. Spelkortsmysteriet, Jostein Gaarder
83. Vargbröder, Michelle Paver
84. Mörk ängel, Laini Taylor
85. Ful, Scott Westerfeld
86. Kära tjejer, Jacqueline Wilson
87. Berättelser från yttre förorten, Shaun Tan
88. Amuletten från Samarkand, Jonathan Stroud
89. Matchad, Ally Condie
90. Ser mitt huvud tjockt ut i den här?, Randa Abdel-Fattah
91. Molnet, Gudrun Pausewang
92. Flyg ollonborre, flyg, Christine Nöstlinger
93. Coconut, Copano Matlwa
94. Systrar i jeans, Ann Brashares
95. Sommaren jag blev vacker, Jenny Han
96. Ljus, ljus, ljus, Vilja-Tuulia Huotarinen
97. Vinterviken, Mats Wahl
98. Chokladkriget, Robert Cormier
99. De vassa tändernas skog, Carrie Ryan
100. Kram, Hans-Erik Hellberg

Sammanfattningsvis:

Antal lästa böcker: 30

Antal har men ej läst – än: 8

Ett fåtal av dessa böcker har jag ej hört talas om men de flesta vet jag vilka det är, en hel del böcker har jag till och med sett på biblioteket eller i bokhandeln och funderat på att köpa eller låna, men det har ej blivit av och ett fåtal av dessa titlar har jag sett men ratat och vet att jag inte vill läsa (ska jag tänka om?). Vissa författare skriver för realistiskt för min smak. Om jag ska läsa realistiska vardagshistorier ska de ha något extra för att jag ska fastna, ej vara diskbänksrealism utan ha det lilla extra. Om någon av böckerna ovan är sådana och jag ännu inte läst dem, tipsa mig gärna! Eller om ni ser något annat ni tycker jag borde läsa. Annars finns det ett par böcker på listan också som jag är osäker på; kanske har jag läst dem som barn. Det gäller Christine Nöstlingers bok och Mats Wahls bok; kommer inte ihåg.

Hur många har du läst?

Bokens år

Som om jag inte har nog med utmaningar och nog med saker att läsa och göra, blir jag sugen på att haka på Bokutmaning för Bokens år 2015.

Helgläsning

Eftersom det är efter midnatt är fredag över, men jag kan ändå berätta vad jag läst nu på fredagen, inledningen på helgen och vad jag tänkt mig att läsa nu under helgen.

Jag läste ut Dockskelettet under dagen idag och ska precis börja i den av mig nyköpta Den femte vågen av Rick Yancey (köpte den idag). Vi får se hur mycket det blir läst; jag har en hel del annat jag vill göra under helgen, men eftersom jag är med i ett readathon igen, RYBSAT, tänkte jag mig att jag skulle läsa så mycket som möjligt.

Vill ni veta mer om RYBSAT, och hur det går där, så kika in på min engelska blogg där jag skriver mer om det.

En sammanfattning av mitt läsmaraton kommer även på den här bloggen när vecka än slut, och då kommer jag förhoppningsvis också få möjlighet att sammanfatta mitt förra readathon som jag redan nämnt på bloggen tidigare.

Se också fram emot en recension av Dockskelettet av Holly Black, en recension jag redan har börjat att skriva på.

I övrigt tänkte jag försöka att recensera allt vad jag läser nu under året. Kanske lite väl överambitiöst men jag tänkte försöka i alla fall...

(idag=läs fredag 22/5)

Ny sida på bloggen

Jag har uppdaterat en ny sida på min blogg med rubriken Läsning, där jag just nu kort presenterat vad jag läser. Ett försök till en komplett lista, men det kanske kan skrivas mer där om någon undrar eller frågar lite mer om vad jag faktiskt läser. Och så finns det ju subgenrer också...

Recensionsexemplar från Rabén & Sjögren

Igår fick jag en överraskning i posten. Jag hade bett om boken och fått ja, men visste inte när den skulle komma. Jag har varit så sugen på att läsa den här boken sedan jag först hörde talas om den.

Jag gillade inte riktigt den allra första boken som jag läste av Holly Black (Tithe), men lockades ändå på något vis av den, fast sedan dess har jag läst trilogin om Berörarna och tyckte mycket om den och efter det har jag fastnat för Holly Black och hennes böcker. Så Dockskelettet vill jag absolut läsa.

Och nu när jag vågat fråga efter recensionsexemplar och faktiskt fått först ett från Kim M. Kimselius/Roslagstext och en e-bok från Massolits förlagsgrupp/B Wahlströms, så vågade jag fråga även Rabén & Sjögren och fick ett fint inbundet exemplar hem i brevlådan. Så nu ska jag genast idag kasta mig över och läsa i den här boken. Tack, Rabén & Sjögren!

En smakebit på söndag

"En smakebit på söndag" anordnas av Flukten fra virkeligheten.

Just nu läser jag en barnbok, första delen i serien Pax: Nidstången, skriven av Åsa Larson & Ingela Korsell, och illustrerad av Henrik Jonsson, utgiven av Bonnier Carlsen.

Här är en smakbit från sidan 33, första sidan på kapitel 4, som heter "Krasch bom blam!!":

ALRIK SPRINGER. Han lämnar skolan bakom sig. Ilskan gör honom hur snabb som helst. Han springer och springer utan att bli trött. Sneddar över den lilla parkeringen invid skolan, fortsätter ner mot vattnet, förbi alla lyxiga villor på Strandvägen.
   Han hatar alla människor som bor i alla de där skitfina husen. Han hatar deras barn. Han hatar krukväxterna i deras fönster. Han springer längs vattnet förbi den stora ångbåtsbryggan och glasskiosken. Änderna flaxar förskräckt iväg, men han märker dem knappt.

Trigger...!

Oj, hur viss musik triggar vissa bokprojekt. Nu har jag inte jobbat på DK på evigheter (läs: månader) och nu lyssnar jag på spellistan som jag lyssnade på när jag skrev som mest på boken i vintras, och oj, vad jag får ett sug efter att återgå till skrivandet på det projektet, och en speciell känsla för att vara "där" och vara de karaktärerna. Läskigt starkt.

(bilden härifrån)

Crush Your TBR

Jag har hakat på ett readathon, en helg där man läser så mycket som man bara kan. Jag har börjat bra med en bok utläst dag 1, Sju minuter över midnatt av Patrick Ness.

Nu fortsätter jag i dag lördag med Splods öga av Neil Gaiman. Sidantalet blir fler än vad man egentligen kan räkna i och med att det är väldigt stort teckensnitt och många stora illustrationer.

Men, men, är det readathon så räknar man bara sidorna, bara sådär.

Alltså:

Dag 1: 214 sidor
Dag 2: 145 sidor - och mer lär det bli för dagen är inte slut än och nu ska jag sluka nästa bok.

Ibland gråter till och med jag när jag läser

Det är inte ofta böcker får mig att gråta. Sju minuter över midnatt (A Monster Calls) av Patrick Ness, fick mig att gråta precis runt midnatt igår (natten till lördagen).

Idag lämnade jag igen boken på biblioteket; recension kommer framöver på bloggen.

Jag lämnade också tillbaka Mjau 1-4. Två böcker tillbaka, ytterligare tre låneböcker hemma och nu lånade jag sex nya låneböcker. Det är så typiskt mig.

Jag har redan börjat läsa Splods öga (Fortunately, the Milk) av Neil Gaiman. En bok som jag bara måste köpa sedan, men nu har jag inga pengar till att köpa fler böcker just nu, och den här boken vill jag hemskt gärna läsa, så jag lånade den.

Dessutom är jag mitt i ett readathon, hittat på Nellons bokblogg, "Crush your TBR"... Och vad jag gör är att låna nya böcker och göra högen större innan jag slår sönder den... logiskt à la Jenny.

Hursomhelst, jag lånade ett par böcker jag velat läsa länge (Gaiman + Kimselius' bok) och jag lånade två böcker vars uppföljare recenserades i dagens DN (Larssons Nidstången och Grimmen), samt att jag - i den andan - lånade Svenska folksägner. Vi har så rika folksägner att inspireras av till den som vill skriva svensk fantasy! Så varför vända sig åt annat håll när man kan gräva i myllan där man står?

Plus att jag, nu när jag just läst Patrick Ness' bok och förälskat mig i den, bara måste läsa mer av honom, och därför lånade första boken i Kaostrilogin, Tystnaden i bruset. Så nu ska jag läsa, läsa, läsa. Förhoppningsvis.

Top Ten Tuesday: Top Ten Authors I Want to Meet

Jag tänkte först göra det lätt för mig, och samtidigt svårt för mig, för jag ville lista tio av mina absoluta favoritförfattare. Vissa av dem är tyvärr redan borta och döda, så dem kan jag ju inte träffa i livet, men jag skulle gärna ha gjort det om de hade levt i dag.

Kanske är det därför jag nu tänker om och tänker att det är på sin plats att göra en lista över författare som inte lever i dag och en lista över författare som lever just nu. Och då vidgas listorna till att inte bara innehålla mina personliga favoriter utan även andra som jag beundrar som författare, levande eller döda. En del författare vars böcker jag läste och slukade och läste om och om igen som barn och en del jag stiftat bekantskap med som vuxen.

De flesta författarna är sådana att jag skulle vilja diskutera skrivande med dem; hur de planerar sina bokserier - speciellt de som skriver eller har skrivit massor av böcker, hur de håller reda på sidokaraktärer, hur och om de skriver synopsis, om de planerar framåt när de skriver trilogier eller serier med ännu fler böcker.

Så massa skrivprat och så kanske prat om världen
och hur de ser på den och sig själva och livet, och hur skrivandet påverkar deras liv. Diskutera språk och språkbruk och musiken och rytmen i orden.

Kanske annat också, men det är vad jag kommer på såhär nu spontant.

Listorna blir utan inbördes ordning.

Först de levande, sedan de som tyvärr inte finns bland oss längre.

1. Neil Gaiman
2. George R.R. Martin
3. J.K. Rowling
4. Gene Wolfe
5. Kim M. Kimselius (ska jag träffa i sommar på skrivarkurs, yay!)
6. Jeanette Winterson
7. Ursula K. LeGuin
8. Sjón
9. Maria Turtschaninoff
10. Robin Hobb - jag har redan träffat henne men väldigt, väldigt kort och bara vid en signering (samt att jag lyssnade på en panel och ett föredrag hon var med i), så eftersom hon egentligen inte finns på listan i och med att jag på sätt och vis redan träffat henne (men inte haft något "bokigt" eller "författarigt" samtal med henne) så lägger jag till ännu en person på tiondeplatsen:  Vigdís Grímsdóttir.

1. Terry Pratchett
2. Diana Wynne Jones
3. Tove Jansson
4. William Shakespeare
5. Mervyn Peake
6. Lloyd Alexander
7. Mary Shelley
8. Charles Dickens
9. Roald Dahl
10. Jane Austen

Och medan jag gör dessa två listor inser jag att det finns ännu fler jag skulle vilja träffa och diskutera skrivande med, speciellt nu levande och samtida författare men också sådana som inte lever längre och då också för att fråga dem hur de lyckades på sin tid att leva som författare, vad de mer gjorde, och hur deras tid och liv såg ut då; hur långt ifrån myterna de faktiska författarna befann sig. För visst har det bildats myter kring sådana som Shakespeare och Mary Shelley, Charles Dickens och Jane Austen.

Samlar på ord

Ibland behöver man samla tankarna och samla på ord istället för att skriva ord... och nu har jag kommit till en sådan punkt... och då infinner sig läsglädjen på riktigt, mer eller mindre automatiskt. När man väl kommer igång är det ju så roligt att läsa! De senaste dagarna har jag slukat sida efter sida i Boktjuven av Markus Zusak; nu är jag på sidan 435 av 585. Jag har tagit varje tillfälle i akt att läsa: i väntan på tåg, på tåget, på rasten och på lunchen på jobbet, på perrongen, på tåget, hemma på kvällen...

Bokbloggsjerka 8-11 maj

Bokbloggsjerkan 8-11 maj är: Mia Eggimann undrar hur du får plats med alla böcker?

Korta svaret är: det får jag inte och ändå köper jag ständigt nya böcker.

Det längre svaret inkluderar diverse fotografier på mina bokhyllor.

Där ser ni hur jag lyckas få plats med dem alla. Jag klämmer ihop dem, tätt, tätt står de, och många ligger ovanpå och där har jag också börjat att lägga dem på snedden, alltså inte med ryggen ut utan med sidan utåt, allt för att få plats med fler böcker.

Jag sorterar mina böcker alfabetiskt efter författarens efternamn. Eller har gjort så, till jag kom till den punkt att det inte gick längre, att klämma in böcker alfabetiskt. Så nyköpta böcker hamnar där de får plats. I första hand alfabetiskt; om det inte går hamnar de där de hamnar i mån av plats.

Den första bokhyllan, den helvita, sorterad A-G, står i vardagsrummet.

Den andra hyllan i vardagsrummet är en av mina fackbokshyllor, där det inte är någon alfabetisk ordning. I den här körsbärsträhyllan har jag historiska fackböcker samt lite annat smått och gott; tre halva hyllor är mina; resten hör till min sambo.

I sovrummet har jag en träbokhylla som är min. Här finns skönlitteratur från G-L.

Så till det sista rummet, arbetsrummet, och det är här jag har flest böcker. Dels har jag en stor bokhylla som också fungerar som förvaring för lådor och som har en hutschdel där det finns skåp och tidsskriftsamlare (dessa syns inte på bild utan finns under prydnadshyllan).

Här hade jag från början bara mina fackböcker, sorterade i olika kategorier. Så småningom har nu översta hyllplanet dedikerats till skönlitteratur, numera från H-M. Numera är det uppluckrat för som ni ser så har jag tvingats lägga böcker i högar och där hamnar numera allt möjligt nytt jag köper. I fackavdelningen är det fortfarande ordning efter kategori. Dock har mina skrivarböcker blivit för många, och därför står "How the Light Gets In" med framsidan utåt.

På samma vis har första våningen som tidigare var litteraturhistoria, fått några skönlitterära böcker med framsidan utåt, och samma sak lite här och var i den hyllan.

Den sista hyllan jag har böcker i är min blå bokhylla och här finns mycket mer än vad som syns med blotta ögat. Innanför den färgsorterade bokhyllan (mest M-Ö efter författare) finns dubbla rader. Där finns en massa lästa böcker, mest pocketar och hela min mangasamling, gömd bakom i den tack och lov så djupa bokhyllan.

Tills sist har vi de två små högarna som ligger ovanpå min stationära dator. Det är dels låneböcker, dels böcker jag läser just nu.

Där har vi alla böcker, men vänta, det finns fler.

Det är massor av böcker i lådor i förrådet - mest barnböcker och seriealbum, och en del annat jag sorterat ut. Det är så jag får plats (eller inte plats) med mina böcker.

Då och då sorterar jag ut och gallrar bort några böcker som jag skänker till Röda Korset. Men å andra sidan köper jag gärna böcker på Myrorna och Röda Korset så det går jämnt upp.

Plus att jag köper ett gäng böcker varje gång det är bokrea i februari.

Plus att jag köper en eller ett par böcker här och var under resten av året.

Bara under det här året, januari-10 maj har över trettio nya böcker letat sig in hos mig. Och då har jag haft världens lässvacka i år och bara läst fyra böcker i år hittills.

Många fler böcker in än ut alltså. Och en hel del låneböcker från biblioteket som läses varje år, dessutom...

Hur får jag plats med alla mina böcker? Min motfråga är: gör jag det? Svaret: inte länge till...

Goodreads och planerad läsning

För att komma tillbaka till mitt läsande har jag bestämt mig för att vara lite mer aktiv i de Goodreads-grupper som jag är med i. Grupperna är sådana att de har perioder av läsning av en viss bok och sedan ges utrymme att diskutera boken ifråga, både under läsningen och efteråt.

I den svenska gruppen jag är med i ska vi läsa Boktjuven av Markus Zusak och det passar bra för det är en tjock pocketbok jag har haft liggande i min bokhylla ett bra tag nu. Ett perfekt exempel på en bok jag var riktigt sugen på när jag först köpte den, hörde mycket gott om både före och efter och ännu inte kommit mig för att läsa.

Den andra boken är American Gods av Neil Gaiman, och gruppen är en internationell sådan. Ännu en bok som jag borde ha läst vid det här laget. Neil Gaiman är en av mina absoluta favoritförfattare. American Gods fick jag för evigheter sedan i present. Jag är väldigt, väldigt glad när jag får böcker i present och vill väldigt gärna läsa det jag får, men vissa böcker blir ändå stående i hyllan av någon outgrundlig anledning. Det här är en sådan bok. Jag har börjat på den ett par gånger men inte kommit igång och inte läst klart. Nu ska det bli av!

Recension: Mjau! 1-4 av Natalia Batista

Trots att jag har så många olästa böcker i min egen bokhylla; de är väl en femhundra stycken i alla fall, lånar jag fortfarande gärna böcker på biblioteket.

I dag var jag till biblioteket för att i första hand lämna tillbaka en stor hög böcker, som jag ännu inte läst, men som jag kände måste tillbaka för att jag vill prioritera egenägda böcker. Fast jag kunde förstås inte låta bli att låna när jag ändå var där.

Jag letade efter böcker som nominerats till Hugo Awards i år (alltså publicerade 2014) men fann inte en enda av dessa, så därför blev det några helt andra böcker. Bland annat den här lilla svenska mangasamlingen som jag tittat på lite då och då i den lokala bokhandeln men som jag inte kommit mig för att köpa. Nu lånade jag och läste den istället. Den blev både lånad och läst i dag, lördag 9/5 2015.

Det är en liten berättelse om två katter som så småningom får sällskap av en mus och en skata. Det är en samlingsvolym som innehåller del 1-4 och i sig är en avslutad historia, med kapitel 1-8, ett bonuskapitel, en pysselsektion och ett litet tack till läsarna från författaren och illustratören Natalia Batista.

Jag gav den tre av fem stjärnor på Goodreads. En helt okej bok, mysig och lättläst (det är ju ändå manga), och i första hand är målgruppen barn.

Den är barnvänlig, gullig och smått naiv. Söt och den lilla knorr som finns är att djuren porträtteras ungefär som människor i mangaform, tills de ses ur en människas synvinkel (mestadels katternas matte); då ser de ut som mer realistiska djur.

Jag rekommenderar den här boken till de som är nybörjare på manga och/eller de som vill ha något lättsmält och gulligt.

Läsrapport april 2015

Det är riktigt pinsamt att erkänna det men jag har haft en ordentlig jättelässvacka som varat i en evighet. Ni vet vid det här laget vad jag sysslat med istället; jag har varit kreativ, skrivit och målat, tecknat och pysslat massor med tavlor, art journal, happy mail och annat liknande. Så jag har inte gett mig tiden att läsa. Lite grand har jag nosat på några olika böcker men jag har inte läst mer än början på något, tills nu i april. Lässvackan då? Och det pinsamma?

Jag höll min höga lästakt förra året tills mitten av september. Jag har skrivit läsrapporter på bloggen fram till och med augusti 2014. I september blev det tre böcker lästa; den sista utläst 19 september.

Efter det kommer det första pinsamma. Jag skrev och skrev och skrev på mitt romanprojekt och läste inte ut en enda bok under oktober, november. EN enda bok i december.

Och sedan ingenting läst (bara kreativt pyssel) fram till april, då jag äntligen läste ut Kim M. Kimselius bok. Nu är jag igång igen, men läsningen är fortfarande blygsam och jag måste nästan säga till mig själv "nu ska jag läsa en halvtimme" för att det alls ska bli av. Annars gör jag något kreativt istället. Och läsningen kommer i skymundan och inte alls spontant.

Så, två böcker i april och en bok hittills i maj.Vi får se hur det går framöver. Så. Över till aprils läsrapport.
 

1. Kim M. Kimselius: Staden på andra sidan – Kompassen
2. Sophy Henn: Pom Pom Gets the Grumps

Fördelen med att ha läst så få böcker är att jag faktiskt skrivit recensioner på alla två också.

Jag kan inte lova att det blir mycket läst i fortsättningen heller men jag är bra sugen på att läsa en hel del böcker och jag håller på i flera stycken just nu (mer eller mindre frekvent). Så några fler böcker blir det under året. Förhoppningsvis fler än färre.

På Goodreads har jag satt upp det ambitiösa målet 36 böcker. Jag ligger efter redan nu som ni förstår. Men 36 känns så lite (i alla fall vad gäller böcker) och förra året blev det över 100 böcker, så nog borde jag väl klara av 36 stycken? Vi får väl se.

Följ gärna min blogg så får ni se hur det går!

Recension: Pom Pom Gets the Grumps av Sophy Henn

I London snubblade jag över en oemotståndlig liten bilderbok på bokhandeln Waterstones. Det var en ren slump att jag fick syn på den i skyltfönstret. Jag kunde inte låta bli att köpa den.

Det var en barnbok med titeln Pom Pom Gets the Grumps. Boken är skriven av Sophy Henn. Målgruppen är barn i åldern 3-5 år, och så jag då. Min käre fästman läste boken högt för mig. Högläsning av bästa klass!

Det är en helt underbar historia om en panda som en dag vaknar upp på fel sida. Så sött illustrerat bara det med att han kliver upp på åskmolnssidan av sängen och inte solskenssidan.

Sedan blir det en sådan där typiskt "vakna upp på fel sida"-dag. Allting blir jobbigt och fel och Pom Pom säger "Harrumph" till det mesta, en typisk "dåligt humör"-pandagrymtning.

Allting blir värre och värre under dagen. Vännerna hjälper, fast på slutet av boken finns en liten twist som gör att det inte blir en helt sockersöt saga utan något lite mer realistiskt.

Jag rekommenderar verkligen den här boken. Vem som helst kan känna igen sig och illustrationerna är bara för söta!

(Boken passar i Kaosutmaningen 2015, punkt 11, läs en bok på annat språk än svenska).

Kaosutmaningen 2015

Jag har hoppat på en läsutmaning från och med april, för att få fart på mitt läsande igen, och jag har skapat en sida för den utmaningen där ni kan följa mig och se hur det går. Välkommen att komma med tips och förslag för vilka böcker som skulle passa in på utmaningen!

Brutal klippning

Nytt namn på filen, ändrat 10 till 11 och med detta gjort, kan jag utan att tveka - men med mycken nostalgi - slänga iväg sida efter sida av andra utkastet. Sådant som jag vet inte håller, sådant som inte stämmer med tredje utkastet och sådant som bara inte håller måttet. Men det är ändå med en klump i halsen som jag gör denna brutala klippning av mitt manus. Romanen Jade blir bättre (hoppas jag) men sida efter sida ryker. Det var roliga scener att skriva, men de håller inte. Så de kastas på soptippen, eller snarare i min "kastat"-fil, för jag måste ju spara dem någonstans. Jag som har så svårt att göra mig av med saker.

Självporträtt

Huvudpersonen Jade i mitt nuvarande romanprojekt med samma arbetsnamn här på bloggen har skaffat sig en journal/dagbok - art journal eller lite av både dagbok och art journal. Han håller på att teckna sitt självporträtt. Jag alltså, eller han. Det är ett pågående projekt och teckningen är inte klar än, men såhär ser den i alla fall ut just nu. Jag är rätt så nöjd men den är som sagt inte klar och kan bli bättre. Det är ungefär som jag tänker mig att Jade ser ut, hursomhelst.

Vinn Den Store Gatsby

Vissa gamla klassiker har jag verkligen missat att läsa. Den Store Gatsby av F. Scott Fitzgerald är en sådan. Nu har jag chansen att vinna ett exemplar på bloggen Kulturkollo. Ta chansen att vinna du också! Tävlingen pågår till den 4 maj.

Lördagsläsning

Jag har svårt att fokusera. Skrivandet har gått över i grubbel och jag vet inte riktigt hur jag ska fortsätta (tvivel, ack, tvivel) och tålamodet/lugnet för att måla/teckna flaxar och är mest av allt en irrande fjäril eller eldfluga.

Därför har jag nu efter diverse prokrastinerande på Twitter, gmail och Facebook nu vänt mig till böckerna jag köpte på min resa till London: Saga Volume Four, av Brian K. Vaughan och Fiona Staples.

Ett seriealbum är precis vad jag behöver när koncentrationen inte är på topp och jag ännu inte riktigt grävt mig ur lässvackan även om läsglädjen kommit tillbaka och jag till och med tittar på en och annan bokblogg och bokläsningsvideo.

Konstnärssida

Nu har jag skaffat mig en officiell konstnärssida på konstgalleri.se. Kika gärna in där. Just nu har jag bara några få målningar/teckningar. Men jag planerar att lägga upp fler.

Min andra blogg

Håll gärna koll på min andra blogg - länken leder till det just nu senaste inlägget; ännu ett om Jade. Det har blivit så att min andra blogg kommit att handla om skrivande, den också. Fast på engelska. Fortfarande samma bokprojekt dock - det jag skriver på svenska. Men min Fake Journal för Jade blir mest på engelska, även om det blir lite blandat mellan svenska och engelska. Det beror på vad som dyker upp i huvudet på mig - eller i huvudet på Jade snarare.

Friday Reads: boktips till helgen

På bokbloggar och Youtube figurerar Friday reads - där man säger vad man ska läsa under fredagskvällen och helgen. Nu är det bara Valborg och inte fredag, men det känns som fredag (fast det blev fredag medan jag skrev detta; nu är det efter midnatt). Det är i alla fall helg.

Under dagen i dag (läs: torsdag) har jag haft en del tågtid och lästid så jag har bläddrat och läst en hel del i den här boken. The Art of Character av David Corbett. En riktigt bra bok som jag varmt rekommenderar för alla skrivarnördar. Jag har jobbat med den ordentligt; jag har funderat och gjort ett par övningar och ivrigt bläddrat fram och tillbaka och läst här och där, fast jag vill läsa den från pärm till pärm också.

Jag tänkte försöka läsa lite i helgen... Mellan målande och skrivande. Jag har så många kreativa idéer för art journal och andra små pysselprojekt och det bara bubblar i mig vad gäller Jade. Så jag har svårt att bestämma mig och svårt att fokusera, splittrad slits jag mellan det ena och det andra och det tredje...

Så vad gör jag?

Glad Valborg, hursomhelst!

Starting a Fake Journal

Jag har skrivit ett inlägg på min andra blogg som har att göra med Jade. Läs gärna här.

Twitterdikt

Besök mitt twitterkonto för en kort dikt baserad på dagens SkrivPuff. Dikten bygger på min romankaraktär Jade.

Mossig och gammal?

Kanske är det bara jag som är gammaldags, men jag föredrar pappersböcker. Nu fick jag nyss mitt andra recensionsexemplar någonsin, men medan det första var en riktig pappersbok, var det här bara en e-bok. En sådan besvikelse. Och jag som inte ens vill läsa på skärm. Är man gammaldags så är man. Trots mina ålderstigna traditionella och trångsynta åsikter kommer jag att läsa denna bok - som e-bok eftersom det nu är valet jag fick - och blogga om boken här på denna blogg. Så se fram emot en recension av Överlevarna - The Young World, del 1, av Chris Weitz någon gång framöver.

Bilden är från Goodreads och den engelska Kindle-upplagan.