Allt dansar hand i hand, hand i hand

Kreativitet går hand i hand med motion och hälsosamt leverne. Åtminstone för mig. Så det är ingen slump att jag kommer igång med skrivandet just nu. Det står klart för mig när jag ser mönster.

Jag minskar på stressen genom att göra klart saker och ting, sådant som arbete och c-uppsats. Jag minskar på stressen genom att äntligen ta mig för att komma igång igen nu i och med det nya året med ny motion – hittills visserligen bara promenader, men jag går överallt dit jag vill ta mig. Jag minskar på stressen genom att tänka hälsosamt leverne och äta bättre, mer regelbundet och mer kreativt.

Motion är annars en svår del för mig. Ingenting går upp mot skrivande och målande och tecknande och lyssnande på musik.

Apropå musik har jag fått ett otroligt sug efter att äntligen börja med det jag tänkt på och velat göra i flera år nu: att spela tvärflöjt. Jag inser att tvärflöjt är dyra ting, och eftersom jag bara vill prova på utan krav, kanske jag ska börja med en vanlig flöjt så länge. Jag är så sugen att jag funderar på att köpa en flöjt nu, precis nu, på en gång! Vi får se hur det blir med det...

Men idrotten, var det ja…

Om jag bara kunde hitta en idrottsform som drog lika mycket som skrivandet, eller i alla fall lika mycket som annat kreativt jag vill göra! Men det är svårt!

En gång i tiden spelade jag basket – när jag var barn – tills vi spelare kom upp i tävlingsåldern och jag fann mig själv sittande på bänken vid matcher. Då var det inte lika roligt längre.

Jag har provat på fäktning – och fäktningen är i och för sig fortfarande en speciell sportform för mig. Värjfäktning kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.

Men, måste jag medge, jag är lat.

Fäktningen innebär att jag måste ta mig dit och hem – och det är rätt långt, på andra sidan stan. Och dessutom är fäktningen sådan att det är roligare om man frifäktar och tävlingsfäktar. Något som man inte kan göra om man inte satsar ordentligt på sporten. En gång i veckan är alldeles för fjuttigt. Två eller tre gånger i veckan, då börjar det likna något. Men jag vet inte om jag verkligen vill avsätta den tiden. Jag vill ha tid och tid och tid till att skriva och teckna och måla!

Men motionen måste till för att kroppen ska må bra, och därigenom sinnet och därigenom hela jag. Dessutom får jag så himla dåligt samvete om jag inte gör något fysiskt – för min egen skulle alltså, för att jag vet att det är så viktigt. Plus att jag blir stingsligare. Så jag måste hitta något kul sätt!

Simmat har jag gjort tidigare. Det är inte så långt att gå dit, men det är omständligt, och dessutom vill jag hellre vara halvt blind i simhallen än att ha på mig kontaktlinser (för jag är fåfäng och vill inte se för bra). Och jag har köpt kontaktlinser just för motionens skull. Jag kan låtsas att jag inte har dem och gå halvblind och simma. Men som sagt, det är för omständligt. Och inte bra för huden med bad i klor för ofta… speciellt inte med min fiskhud (fråga inte).

Friskis & Svettis höll jag på med i höstas och där hittade jag pass som passade mig (haha, fyndigt!) och yoga dessutom. Yogan var riktigt rolig. Jag måste bara över tröskeln och komma igång med den träningen igen. Men det är inte roligt på samma vis som kreativt skapande eller ens som fäktningen. Yogan gillade jag dock på riktigt.

Jag har lånat en yogabok på biblioteket så jag kan sätta igång med det hemmavid.

Jag har också lånat Planera dig fri – så skapar du tid och rum för dig själv av Chris Edman, och Kreativ intelligens av Tony Buzan (hittade bara länk till engelsk originalutgåva på adlibris), vilket säger en del om vad jag lägger fokus på just nu och vill utveckla.

Så för att avsluta och knyta samman detta inlägg, upprepar jag mig: det är ingen slump.

Det är heller ingen slump att min kreativitet också hör samman med mitt ordningssinne och med hur saker och ting ser ut runtikring mig. Jag har storstädat min garderob och rensat ut många kassar med gamla kläder. I dag rengjorde jag till och med kylskåpet och slängde gammal mat som gått ut; jag tar tag i sådant jag vanligtvis skjuter upp. (Precis som jag vill slänga och redigera och rensa upp i röran som är första kapitlet på Tusenskönan).

Med andra ord gör jag nu allt det där som behövs vara gjort för att jag ska få ro nog inom mig för att kunna skriva, och än mer viktigt, kunna skriva någonting bra.