TRO PÅ DIG SJÄLV. Gör det verkligen, och säg det högt! Så många gånger som det behövs för att verkligen få igång skrivandet. Efter varje ord eller mening som du skriver, om det måste vara så. Men säg det om och om igen tills det blir sanning, och längre ändå. Om inte annat kan det framkalla skrattanfall när du sagt “jag tror på mig själv” för tusende gången.
ETT ORD I TAGET. Använd rådet till överdrift, och låt varje ord bli en seger som förtjänar ovationer. Ge dig själv dem, muntligen och genom applåder.
VILA I TEXTEN. Dröj kvar i texten utan att kritisera men genom att vara närvarande med alla sinnen. Stressa inte fram något utan låt det ha sin egen takt, vare sig det är snabbare eller långsammare än du är van vid.
LURA KRITIKERN/DEN STOPPANDE KRAFTEN GENOM ATT:
sitta på annan plats, något så enkelt som på en annan plats i hemmet, om du inte vill röra dig utomhus.
byta från tangentbord till penna eller tvärtom.
använda annat slags papper, som rutpapper eller färgat papper, och om du vill driva det ännu längre, skriva i andra banor än raka linjer, genom att till exempel skapa geometriska figurer med din text.
dyka ned i en helt annan del av boken än där du jobbade sist, för att chocka/trigga dig själv.
intervjua personen, vars perspektiv du har i den bit där du fastnat, och fråga honom/henne vad det beror på. Låt personen stå för svaret och forma det inte själv.
SÖK INSPIRATION I ANDRA MEDIER OCH FLÖDESSKRIV TILL DET PÅ DIREKTEN. Se på musikvideo, lyssna till musik, se på film/teveprogram/annat och skriv spontant till det, vad som först kommer upp, men håll dig i din boks universum.
LÅTSAS ATT DU ÄR HUVUDPERSONEN, eller vem det nu är som har ordet i just din text för tillfället. Tänk “jag”. Tänk dig där med alla sinnen. Som en ut-ur-kroppen-upplevelse om inte annat – ut ur dig, in i honom/henne. Visualisera som om du mediterade. Sitt som huvudpersonen skulle göra. Som i mitt fall med Maximilian, skulle jag istället för att sitta med benen i kors som jag ofta gör, bräsa med benen istället, och ha självsäkert kroppsspråk.
UTFÖR PJÄSER DÄR DU SPELAR ALLA ROLLER. Gör rörelserna, och förställ rösten. Säg replikerna högt – utmärkt sätt om du fastnat mitt i dialogskrivande. Tänk teaterscen, och inte bara i dialogbitarna utan även i den berättande texten. Gestikulera och använd kroppsspråk. Dramatisera. Överdriv gärna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar