torsdag 6 september 2007

Totemdjuren, de sju stjärnorna på min himmel

I sin blogg i dag skrev Linda G om totemdjur. Läs mer om vad det är i hennes blogg. Eftersom jag gillar det övernaturliga och annorlunda, och även tilltalas av magi och dylika underligheter, inte så att jag försöker utöva något sådant själv – jag är och kommer alltid att vara en skeptiker – för jag sväljer verkligen inte vad som helst, så tyckte jag genast att det lät kul. Allt sådant där är om inte annat rolig underhållning och det triggar om inte annat min fantasi, och fyller något av mitt behov av att fantisera och leka.

Således gick jag genast till den här sidan, och läste vidare om totemdjur, samt till den här sidan, och försökte hitta just mina totemdjur. Som Linda G skriver är spindeln ofta totemdjuret för skribenter och författare, och jag som alltid gillat små spindlar (inte krypande på mig men i hemmet som ett skydd mot flugor, och som ett trevligt (gratis) husdjur), hoppade genast på det (som en hoppspindel).

Man har tydligen sju totemdjur, och ytterligare djur i form av kraftdjur (det verkar vara oklart hur många dessa kraftdjur ska vara dock).

Jag tror bestämt att jag redan vet att utöver spindeln har jag självklart falken och räven som mina totemdjur.

Av någon anledning har jag alltid gillat rävar, läst både Colin Danns Djuren i Gamla skogen (The Animals of Farthing Wood) och förälskat mig i Räv, samt en mindre känd bokserie där jag läst de två böcker som blivit översatta till svenska, Fly med vinden (Run with the Wind) och Åter till rävarnas dal (Run to Earth) av den irländske Tom McCaughren. Det slår mig nu att jag kan leta rätt på och läsa de övriga böckerna (sex böcker hittills läser jag på hans hemsida; han har skrivit vuxenböcker också) av samma författare som inte blivit översatta. Jag läste dem första gången när jag var så liten att jag inte kunde läsa på något annat än svenska. Och dessa böcker har jag läst om många gånger under min uppväxt, bara för att de handlar om rävar, och det är något visst med just rävar. Och givetvis också för att böckerna var bra och spännande.

På samma vis har jag dragits till falkar, tornfalk speciellt, kanske för att jag läst Lloyd Alexanders bokserie där en av böckerna heter just Tornfalken (i original The Kestrel). Men jag har också skrivit en dikt om mitt inre djur där jag var just en falk, eller egentligen en örn... Örn eller falk?

Och vargar har jag alltid kämpat för, så ett av mina totemdjur måste vara vargen. Jag har blivit arg för att de setts som så onskefulla djur (jag har aldrig tyckt om Rödluvan och vargen). Vargar är underbara djur, och jag har alltid gillat böcker där det förekommit vargar av ena eller andra slaget (mer realistiskt porträtterade). Ett boktips där är Jean Craighead Georges Vargflickan (Julie of the Wolves). Liksom de andra böckerna av Jean Craighead George, en författare som kämpar för djuren och djurlivet. En underbar barnboksförfattare.

Sedan har jag alltid gillat pantrar, men det är mer Djungelbokens Bagheera jag tyckt om, både originalversionen, och Disneys version. Men tänker jag vidare är det mer än så. Det är förstås Den Rosa Pantern, inte så mycket detektivhistorierna som gosedjuret. Jag hade en rosa panter som jag fick när jag var fyra, fem år (och har fortfarande, fast undanstoppad nere i källaren). Han hette Leonard, var med om en väldig massa äventyr, var yrkestjuv och levde vilt liv, innan han slog sig till ro, ensamstående, med sina två barn, en son och en dotter, samt en fosterson (en älg). Och liksom jag skrev om min nalle (som också hette Nalle), så skrev jag sagor om mina rosa pantrar...

Tillsammans med Fenixfågeln som i mitt liv stått för kamp och resning efter kris, kaos mitt i livet som gett mig chans till återfödelse, har jag sex stycken totemdjur.

På samma vis som Fågel Fenix står för förändring, står också fjärilen för förändring enligt Animal Totem-sidan. Om jag tittar tillbaka på vilka djur jag skrev om tidigt, så är fjärilen en av dem. Det var en liten historia som jag skrev när jag var sex, sju år, som handlade om två flickor som försökte fånga samma fjäril och råkade i gräl om det, och gav sig av var och en åt sitt håll och plockade blommor istället, blåklocka, citronklocka, chokladklocka och plommonklocka. I och för sig var det då en historia om annat än just fjärilen, även om den spelade en nyckelroll. Å andra sidan har jag skrivit om ekorrar och alla möjliga djur så fjärilen är bara ett av många. Och jag har inte alls samma starka känsla för fjärilar som för de andra nämda totemdjuren.

I Colin Danns bok sympatiserade jag också mycket med Huggorm, men det kanske är mer för att huggormen åsidosattes, sågs som elak och grym, bara för att det var en orm, på samma vis som den kristet religiöst sett är ett djur som står för ondska, och som många bara därför ser som ett äckligt djur.

Om jag skulle knyta samman det här inlägget med något som gäller mitt skrivande i nuet, så vet jag på en gång vilka djur som hör samman med både Maximilian – i hans fall är det två djur – nummer två här – och Hyun. Imai är svårare. Sjöhäst och sjöanemon tänker jag på, men jag är inte helt säker. Dessa två djur triggar i alla fall mig, när jag läser om dem på totemsidan.

Men tänker jag efter lite längre så är det rätt självklart, när jag läser vidare och ramlar över sidan om Draken. Där har vi Imai!

Givetvis tilltalar draken även mig, speciellt luftdraken (air dragon). Så det sista djuret i mitt vimmel av totemdjur på sammanlagt sju stycken är lite oklart. Är det draken eller sjöhästen, sjöanemonen eller fjärilen? Eller måste jag kanske söka ännu djupare och vidare?

Trots allt är havsdjupen något som tilltalar mig (se namnet på min blogg, till exempel). Men på samma vis är luften (se luftdraken) något tilltalande, också genom nämnda falken. Kanske trollslända - dragonfly?

The dragonfly inhabits two realms: air and water and the influence of both these elements will be felt by Dragonfly people. They will be emotional and passionate during their early years (the influence of water) and more balanced with greater mental clarity and control in as they mature (the influence of air).”

Kom plötsligt på vad det sista totemdjuret måste vara – en giraff! ... eller jag är egentligen inte alls säker, för det är inte så att det verkligen är något djur som jag älskar på samma vis som de andra. Jag har i och för sig en pepparkaksform som är en giraff, och ja, jag har alltid gillat giraffer (påminde mig min mor om för några veckor sedan), men jag vet inte om det verkligen räcker för totemdjur. När jag läser om giraffen blir jag osäker...

Farsightedness

People who have a Giraffe totem often know the future. They can sense what is going to happen, what lies over the horizon.

Giraffe people should be very careful of what they say. Be sure you are not saying too much to the wrong person, or in the reverse, too little. Do not allow other's words to affect you.

Giraffes have their legs firmly planted on the earth but their heads in the sky. This represents balance and the ability to progress.

Giraffe people should never become complacent and lose sight of the future. Life will become increasingly difficult until you set your sights once more on the path ahead.

Giraffes, and their people, have very strong ties to family and friends, especially parent and children.”

Det låter mer som om giraffen skulle kunna vara ett av Maximilans totemdjur. Därmed har han i alla fall tre stycken.

Men jag då...?

Spindel, falk (eller örn eller båda), räv, varg, panter, fenixfågeln och draken, eller var det trollsländan... (jag tänkte först på eldflugor, men det finns inte på totemsidan, firefly, tyvärr inte), eller hm... ? ヽ(´ー`)

Nej, nu ska jag sluta... Den där uppräkningen får avsluta den här diskussionen, för jag tror att ni är gäspande uttråkade vid det här laget. Protestera om ni tycker annorlunda! (^o^)

5 kommentarer:

  1. Harriet12:50 em

    ...sedan har du ju också tavlan med fjärilen (nässelfjäril?) och den lilla flickan. Vet inte om du har några känslor för den (den är kanske inte så speciell), men jag kopplar den väldigt starkt till dig för att det är ett av mina tidiga minnen av dig, alltså från när du bodde i Umeå.

    SvaraRadera
  2. Nu känner jag mig lite dum, men vilken tavla menar du? *förvirrad*
    Haha, hursomhelst visar detta på att jag ska ge fjärilen större plats i mitt liv... att förändras i glädje är ju väldigt viktigt, faktiskt... Står om det på http://www.linsdomain.com/totems/pages/butterfly.htm

    SvaraRadera
  3. Harriet5:49 em

    Nu blir _jag_ förvirrad, ifall det inte var hos dig jag såg den, vart var det då? Tänk om det är en sammanblandning av två olika saker? Just det är svårt med gamla minnen... I alla fall, en tavla med en flicka i solhatt på en äng med en fjäril. Tror att den satt lågt på väggen bredvid fotänden av sängen. Jag trodde att du hade den i Västerås också, fast kanske inte när du blev äldre för det var en typisk barnkammartavla.

    SvaraRadera
  4. Var den liten, med vit ram? Och var det andra tavlor intill, åtminstone två till vitramade, med liknande motiv...?

    SvaraRadera
  5. Wow vad ballt, detta måste jag kolla in! du vet ju redan lite om mina totem, men jag ska nog se om jag kanske har nya totem! :)))

    SvaraRadera