Åtta saker om mig själv i relation till mitt skrivande

Jag har blivit utmanad av Ponnymamman att skriva åtta saker om mig själv. Eftersom det här är en skrivarblogg svarar jag genom att skriva åtta saker om mig själv i relation till mitt skrivande, snarare än något som bara rör mig personligen utanför skrivandet.

Jag utmanar inte någon annan personligen, men vem som än vill får gärna haka på trenden och skriva åtta saker om sig själv i sin blogg, skrivrelaterade eller inte.

Här är mina åtta:

• Jag skrev min allra första “bok” när jag var fyra år gammal. Det var jag som illustrerade och dikterade för min mamma som skrev ned precis vad jag sade. Sagan handlade om pingviner som lekte “gubben i lådan” och kurragömma. Efter vissa dramatiska händelser slutade allting lyckligt och fortsättningen (som aldrig blev skriven) skulle kunna läsas “nästa måndag”.

• Under hela min barndom vek jag A4-sidor dubbelt, häftade samman, och skrev och illustrerade egna små böcker om allt från dinosaurier i yttre rymden till förmänskligade nallar med kärleksbekymmer. Jag har sparat varenda en av dem (förutom en bok som jag skrev hos en väninna och som jag slarvat bort och tyvärr inte har kvar, synd, för jag har minnet av att det blev en ganska bra historia, trots allt, som har stort nostalgivärde om inte annat). Och liksom jag sparade dessa böcker, har jag sparat allt annat jag skrivit på A4-papper och dylik. En nostalgisk skatt att vältra sig i när man har lust.

• Min “skrivarutbildning” består av följande:

  1, låg- mellan-, och högstadium, och naturvetenskapligt gymnasium,

  2, ett år på Tärna folkhögskolas skrivarlinje,

  3, en kortkurs i skrivande i Molkom med en grupp människor jag lärt känna genom en skrivarmailinglista vid namn skriva på yahoogroups,

  4, tre års redaktörsutbildning 1999-2002 med teknisk inriktning på Mälardalens högskola,

  5, medverkande i Science fiction och Fantasy-kongress i Stockholm 2001, där jag fick tillfälle att träffa och lyssna till en av mina favoritförfattare, Robin Hobb,

  6, en helgkurs i skrivande våren 2006 i Västerås via Arospennors förening,

  7, en helgkurs sommaren 2007 i att skriva för barn på Tärna folkhögskola,

  8, från 2001 till nu medlemsskap i diverse skrivarmailinglistor,

  9, medlemsskap i Nafs från föreningens start fram till och med nu (numera rätt inaktivt sådant dock)

  10, medlemskap i Arospennor under några år, fram till och med nu.

• Mitt allra längsta projekt började i slutet på sjunde klass när jag sade till min dåvarande lärare i svenska att jag inte kunde avsluta min novell under den veckan, så kunde jag få lite längre tid på mig. Javisst, blev svaret och jag avslutade historien först i trean på gymnasiet då den blivit mitt specialarbete “Hur skriver man en bok?” och naturligtvis såg helt annorlunda ut.

• Jag gjorde i ett överambitiöst ögonblick en lista, ett namnregister, som jag kallade Det sanna namnregistret, senast uppdaterat 2002, där jag listade alla personer (namngivna människor och djur) jag skrivit om och vilken berättelse de varit med i. Listan omfattar fjorton sidor och 692 namn där det sista namnet på listan är Ödli Stuntödla.

• Som led i mitt skrivintresse uppförde jag vid flertalet tillfällen under hela min barndom små “teaterpjäser”, dramatiserade berättelser, med dockskåp, lego, mjukisdjur och andra dylika leksaker för mina syskon.

• För det mesta skriver jag förstås på svenska, men jag har gjort diverse försök att skriva på andra språk, mest engelska. Den första berättelse jag skrev på engelska under min fritid var “The little boy and a hedgehog”, i fjärde klass. När jag var sjutton år skrev jag min längsta (oavslutade) berättelse på franska, “Cinq jours d'enfer” (Fem dagars helvete), en berättelse som förutom alla felaktigt skrivna verbformer, innehöll historien om hur en journalist vid namn Julien Raquin blir tipsad om ett scoop av brottslingarna själva, och åker dit bokstavligt talat i sitt försök att från den övergivna grannkåken, nummer 666, fotografera hela spektaklet.

• De bakverk som förekommit allra mest i mitt skrivande är biskvier och muffins, av den enkla anledningen att jag själv haft dem som favoritbakverk i perioder.