Bokgeografi: Tyskland

Än en gång är det dags för Bokgeografi som Linda håller i på sin blogg Enligt O. Den här veckan är det dags för en resa till Tyskland.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Tyskland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Som vuxen har jag stiftat bekantskap med Cornelia Funke och hennes böcker för barn och ungdom. Trilogin om Bläckvärlden hör dit, men de böcker som jag har närmare mitt hjärta är böckerna om Jacob Reckless.

De handlar om hur Jacob Reckless kommer till en annan värld, Spegelvärlden, klassiskt inom sådan här genrelitteratur, fantasy alltså, men jag tycker att Funke bygger upp det på ett sätt som gör böckerna unika.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Tyskland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

På min barndoms läshimmel finns det några författare vars böcker lyser klarare än andra. Bland dessa författare kan nämnas Michael Ende och Lisa Tetzner som två tyska barnboksförfattare.

Michael Ende har skrivit mina favoriter Den oändliga historien, Momo eller kampen om tiden och Jimmy Knapp och Lukas Lokförare.

Lisa Tetzners böcker om Sotarpojken tyckte jag mycket om som barn och likaså hennes böcker om barnen i 67:an.

Som barn läste jag förstås och bröderna Grimms sagor i olika tappningar. Både de snälla versionerna och originalversionerna som var mycket grymmare.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Tyskland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Här måste jag tyvärr passa; jag vet inte vilken författare jag ska välja, kommer inte på någon men tar gärna emot tips!

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Tyskland.

Vad gäller tysk musik förknippar jag mest Tyskland med mina bröders period av lyssnande på Rammstein och Kraftwerk. Nina Hagen dyker också upp i mitt huvud även om jag knappt lyssnat på henne heller. Annars är det inte mycket tysk musik jag lyssnar på, om man talar om moderna artister alltså, och jag lyssnar inte på någon av de tre ovan nämnda. Vi har ju annars all den gamla klassiska musiken, Bach med flera, som jag inte lyssnar riktigt så mycket på som jag skulle kunna.

Vad gäller film finns det åtminstone två filmatiseringar av Den oändliga historien, både en jag såg som barn och en som jag sett först som vuxen - en teveserie i flera avsnitt, som jag inte sett allt av än men en del.