Nu är det dags. Den 23 april släpps skriften "Samma berättelse" i samband med Västerås Litteraturfestival. Jag är med tillsammans med ett gäng andra skribenter som medverkat i projektet Kreativa Möten, som är ett samarbete med Västmanlands läns museum och dess rika arkiv på västmanländska kulturskatter.
Här kan du läsa mer om Litteraturfestivalen, och här kan du få hela programmet.
På festivalen kan du också köpa antologin "Samma berättelse". Välkommen!
Visar inlägg med etikett Kreativa Möten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kreativa Möten. Visa alla inlägg
tisdag 13 april 2010
torsdag 8 oktober 2009
Utmaning! - eller Allt om mitt skrivande!
Jag har blivit utmanad av Malin. Tack, det är en ära att bli utmanad; kul! Här nedan är mina svar.
1. Har du ett skrivarschema? Typ varje dag en timme mellan 7 och 8 eller skriver du sporadiskt?
Jag har provat alla möjliga varianter, men inte särskilt länge i taget. Till exempel ”en kvart om dagen”, tänkt att jag ska skriva mellan vissa tider (20-21 t.ex.), men det är mer planer än verkligt genomförande. Så jag måste svara att det blir mer sporadiskt, i stora sjok.
Vissa tider skriver jag massor, kommer verkligen in i det och har en period där jag knappt gör annat på fritiden än skriver. Där jag är väldigt produktiv och skriver sida upp och sida ner. Andra perioder blir det knappt något skrivet alls (förutom SkrivPuffar, dagbok, mail och blogginlägg).
Är lite av en periodare. Även om det med just skrivandet är ett pockande behov som finns där ständigt i tanken, varje dag. Och det slutgiltiga målet är att skriva en stund varje dag, och hitta en fungerande rutin. Jag kör med try and error, kan man säga.
2. Får du inspirationsbrist i bland eller aldrig, snarare tvärtom?
Ja, det får jag. Jag tror att inspirationen kommer med disciplinen. Det är på samma vis som med mitt målande och tecknande. Kommer jag över motståndsmuren går det galant, då börjar jag i ett slags disciplin-/jävlar-anammafas, och sedan kommer snart inspirationen istället och då flyter det på. Jag hamnar i flow och det känns underbart.
Men visst kan det vara tvärtom ockå. Jag har massor av idéer, får nya, börjar på många nya projekt, särskilt förr om åren, har många oavslutade roman- och novellprojekt, såväl som barnboksprojekt.
3. Har du fler skrivprojekt på gång samtidigt? Typ en deckare, några noveller och kanske någon barnbok eller dylikt?
Jag skulle vilja hålla mig till ett projekt i taget, eftersom jag känner mig splittrad många gånger. Men faktum är att jag har ett gäng projekt på gång, ett par stycken jag jobbar mer på och vissa som ligger i olika slutskeden i bakgrunden.
Främst jobbar jag på ”Tusenskönan”, och de två andra delarna i trilogin också, men bara litet grand eftersom Tusenskönan ju ändå är bok ett.
En novellsamling BÄ är också på gång, och barnböcker har jag fyra, fem stycken som är skrivna, som behöver lite redigering men framför allt illustrationer.
Sedan finns många mer eller mindre realiserade idéer i bakgrunden, och ibland poppar vissa upp mer till ytan och då skriver jag tillfälligt på dem. Bilderboksprojekt, såväl som novellsamlingar och romaner.
4. Hur många "verk" har du fått klart och skickat in till något förlag?
En kortroman, två diktsamlingar. Diverse noveller. En kapitelbok för barn i mellanstadieåldern. Två barnböcker för mindre barn.
En fantasyroman som specialarbete i gymnasiet (den blev klar men inte inskickad till förlag). Plus strödikter jag skickat till tidskrifter o dyl. Så summa summarum minst sex verk.
5. Hur många gånger har samma bok du skrivit blivit refuserad? Fick du i så fall konstruktiv kritik tillbaks?
Kortare refuseringsbrev och –mail har jag fått några gånger; mer än så har det inte blivit än, tyvärr. Jag har inte skickat mina romaner/novellsamlingar/diktsamlingar till så många förlag…
Dock har jag skickat mina två barnboksprojekt till flera förlag, främst två av dem, till fem respektive fyra förlag, men mest fått korta refuseringssvar tillbaka. Från ett av förlagen fick jag svaret att jag skulle återkomma med illustrationer. Så nu är huvudmålet med mina barnboksprojekt att illustrera dem, innan jag gör nya inskickningsförsök.
6. Får du dåligt samvete om du inte skrivit på några dagar?
Ja, lite grand, mest för att jag vet att det krävs att man skriver varje dag för att det ska bli något. Vill man bli författare ska man skriva varje dag, annars kan man skriva då och då. Men då kommer man heller ingenstans.
Fast det är också mycket ett behov som jag känner, som drar i mig, får mig att längta... får det att suga i hela kroppen: "jag vill skriva, skriva, skriva!"
Ett behov som jag när jag inte "lyder" det, mår sämre av. Jag mår bäst när jag får skriva ofta och mycket.
7. Varför skriver du?
Att skriva är att andas. Det är ett behov och en längtan. Mer om varför jag skriver kan du läsa utförligare här och här.
8. Har du någonting publicerat som man kan få läsa?
Köp Ingur, så får du läsa dikt av mig. Annars kan du komma över ett gammalt nummer av tidskriften Metamorfos, där har jag också publicerat en dikt.
I Tärna folkhögskolas skrivarlinjes antologi för läsåret 1998/1999 kallad ”Taxi”, där finns både dikter och noveller skrivna av mig. Länken leder till en söksida; sökord "taxi".
Ytterligare av mig kan läsas i en planerad antologi för projektet Kreativa möten. Mer om det här. Jag kommer att berätta mer här på bloggen när publiceringen av antologin blir aktuell, under 2010.
1. Har du ett skrivarschema? Typ varje dag en timme mellan 7 och 8 eller skriver du sporadiskt?
Jag har provat alla möjliga varianter, men inte särskilt länge i taget. Till exempel ”en kvart om dagen”, tänkt att jag ska skriva mellan vissa tider (20-21 t.ex.), men det är mer planer än verkligt genomförande. Så jag måste svara att det blir mer sporadiskt, i stora sjok.
Vissa tider skriver jag massor, kommer verkligen in i det och har en period där jag knappt gör annat på fritiden än skriver. Där jag är väldigt produktiv och skriver sida upp och sida ner. Andra perioder blir det knappt något skrivet alls (förutom SkrivPuffar, dagbok, mail och blogginlägg).
Är lite av en periodare. Även om det med just skrivandet är ett pockande behov som finns där ständigt i tanken, varje dag. Och det slutgiltiga målet är att skriva en stund varje dag, och hitta en fungerande rutin. Jag kör med try and error, kan man säga.
2. Får du inspirationsbrist i bland eller aldrig, snarare tvärtom?
Ja, det får jag. Jag tror att inspirationen kommer med disciplinen. Det är på samma vis som med mitt målande och tecknande. Kommer jag över motståndsmuren går det galant, då börjar jag i ett slags disciplin-/jävlar-anammafas, och sedan kommer snart inspirationen istället och då flyter det på. Jag hamnar i flow och det känns underbart.
Men visst kan det vara tvärtom ockå. Jag har massor av idéer, får nya, börjar på många nya projekt, särskilt förr om åren, har många oavslutade roman- och novellprojekt, såväl som barnboksprojekt.
3. Har du fler skrivprojekt på gång samtidigt? Typ en deckare, några noveller och kanske någon barnbok eller dylikt?
Jag skulle vilja hålla mig till ett projekt i taget, eftersom jag känner mig splittrad många gånger. Men faktum är att jag har ett gäng projekt på gång, ett par stycken jag jobbar mer på och vissa som ligger i olika slutskeden i bakgrunden.
Främst jobbar jag på ”Tusenskönan”, och de två andra delarna i trilogin också, men bara litet grand eftersom Tusenskönan ju ändå är bok ett.
En novellsamling BÄ är också på gång, och barnböcker har jag fyra, fem stycken som är skrivna, som behöver lite redigering men framför allt illustrationer.
Sedan finns många mer eller mindre realiserade idéer i bakgrunden, och ibland poppar vissa upp mer till ytan och då skriver jag tillfälligt på dem. Bilderboksprojekt, såväl som novellsamlingar och romaner.
4. Hur många "verk" har du fått klart och skickat in till något förlag?
En kortroman, två diktsamlingar. Diverse noveller. En kapitelbok för barn i mellanstadieåldern. Två barnböcker för mindre barn.
En fantasyroman som specialarbete i gymnasiet (den blev klar men inte inskickad till förlag). Plus strödikter jag skickat till tidskrifter o dyl. Så summa summarum minst sex verk.
5. Hur många gånger har samma bok du skrivit blivit refuserad? Fick du i så fall konstruktiv kritik tillbaks?
Kortare refuseringsbrev och –mail har jag fått några gånger; mer än så har det inte blivit än, tyvärr. Jag har inte skickat mina romaner/novellsamlingar/diktsamlingar till så många förlag…
Dock har jag skickat mina två barnboksprojekt till flera förlag, främst två av dem, till fem respektive fyra förlag, men mest fått korta refuseringssvar tillbaka. Från ett av förlagen fick jag svaret att jag skulle återkomma med illustrationer. Så nu är huvudmålet med mina barnboksprojekt att illustrera dem, innan jag gör nya inskickningsförsök.
6. Får du dåligt samvete om du inte skrivit på några dagar?
Ja, lite grand, mest för att jag vet att det krävs att man skriver varje dag för att det ska bli något. Vill man bli författare ska man skriva varje dag, annars kan man skriva då och då. Men då kommer man heller ingenstans.
Fast det är också mycket ett behov som jag känner, som drar i mig, får mig att längta... får det att suga i hela kroppen: "jag vill skriva, skriva, skriva!"
Ett behov som jag när jag inte "lyder" det, mår sämre av. Jag mår bäst när jag får skriva ofta och mycket.
7. Varför skriver du?
Att skriva är att andas. Det är ett behov och en längtan. Mer om varför jag skriver kan du läsa utförligare här och här.
8. Har du någonting publicerat som man kan få läsa?
Köp Ingur, så får du läsa dikt av mig. Annars kan du komma över ett gammalt nummer av tidskriften Metamorfos, där har jag också publicerat en dikt.
I Tärna folkhögskolas skrivarlinjes antologi för läsåret 1998/1999 kallad ”Taxi”, där finns både dikter och noveller skrivna av mig. Länken leder till en söksida; sökord "taxi".
Ytterligare av mig kan läsas i en planerad antologi för projektet Kreativa möten. Mer om det här. Jag kommer att berätta mer här på bloggen när publiceringen av antologin blir aktuell, under 2010.
torsdag 25 juni 2009
Skoj framför allt - eller: uppdatering på skrivfronten
Maj var full av aktiviteter, och juni verkar bli detsamma. Mycket att göra på fritiden, med andra ord...
De senaste dagarna har jag slarvat lite; jag har inte ens skrivit upp dagens SkrivPuff-övning i min anteckningsbok. Då det är mycket på gång, har jag inte hunnit med det dagliga skrivandet som jag egentligen velat.
Det blev stiltje efter midsommar. Jag har inte semester än, men jag trappar ner, och liksom jag trappar ner på jobbet, trappar jag ner på fritiden. Inte helt dumt tänkt, ändå, eller hur?
Jag har påbörjat en ny anteckningsbok sedan senaste Sommarskriv-mötet som gjorde slut på de sista sidorna i min förra anteckningsbok. Den nya anteckningsboken är liksom den förra spiralbunden, tycker bättre om det än häftad, och med små hundar på omslaget. Artisten som gjort omslaget heter Dianne Patterson och sökning på nätet ledde mig bara till en enda rätt träff, såvitt jag kunnat leta mig till.
På midsommarafton gjorde jag SkrivPuff-övningen lite kort bara, i väntan på ett tåg (Skriv om ett midsommarminne). Det blev några få rader, ingenting färdigt.
Den 20:e, dvs. dagen efter, blev det några strödda fragmentrader, försök att skriva på SkrivPuff-temat för dagen (Skriv om att komma försent).
Sedan dess har det inte blivit något skrivet, förutom att jag redigerat klart och skickat in mina Kreativa Möten-bidrag slutgiltigt efter en sista putsning och redigering.
Den 23:e vilade jag från skrivandet istället för att skriva om att vila (som var den dagens SkrivPuff).
Igår blev det heller inget skrivet. Då bortser jag förstås från mitt bloggande. Om jag ska vara riktigt rättvis är ju det också ett slags skrivande, och allt skrivande är övning på just detta. Övning ger färdighet... Och just bloggskrivande har jag ägnat mig åt mycket på sista tiden.
På lördag är det dags för andra mötet på Sommarskriv-kursen. Jag har undvikit läxan, liksom följt en av mina dåliga vanor, skjutit upp detta att skriva på övningarna vi fick i läxa till nästa gången.
Idag kände jag pressen. Bara två dagar kvar. Dags att vara aktiv.
Jag började skriva ekfraser, trots att jag fortfarande är osäker på termen... Jag vet ärligt talat inte om jag fick till det, om det jag nyss skrev verkligen var ekfraser...
Fem korta texter blev det i alla fall.
Sedan var det dags att försöka sig på att skriva ikoner, som kort kan sägas vara motsatsen till en ekfras. Dvs. en ikon är en fastfrusen ögonblicksbild, kort sagt.
Efter ikonskrivandet ska jag skriva impressionistiskt, där två exempel på impressionister inom litteraturen är Evert Taube och Carl Michael Bellman.
Hade man ont om tid kunde man välja bara ett uttryckssätt av dessa tre, att öva på. Men jag, ambitiös som jag är, vill ju prova på alla tre såklart. Och gärna skriva något som dessutom är bra... Jag har inte lång tid på mig. Men man kan inte pressa ur saker under stress heller, då blir det bara dåliga texter... Inte för att jag behöver stressa. Jag är ganska snabbjobbad. Nu svamlar jag lite...
Hursomhelst, Sommarskriv gör just nu att Tusenskönan får stryka på foten. Varför gick jag med i det här projektet, när jag nu nyss avslutade Kreativa Möten, och hade det att jobba på framför Tusenskönan.
Försöker jag slippa undan eller är det bara det att det är kul med utmaningar och stimulerande att träffa andra människor istället för att sitta ensam på sin kammare hela tiden, och jobba med ett projekt - Tusenskönan - som jag ändå är så osäker på, och som omberarbetats så många gånger att jag börjar tvivla på om det är nåt att ha?
Nåja.
Det ska vara kul att skriva, och ännu roligare när det snart är semester och dags för lata dagar! Så skoj ska jag ha, framför allt!
"Skoj framför allt!" är ett bra motto att ta fasta på.
De senaste dagarna har jag slarvat lite; jag har inte ens skrivit upp dagens SkrivPuff-övning i min anteckningsbok. Då det är mycket på gång, har jag inte hunnit med det dagliga skrivandet som jag egentligen velat.
Det blev stiltje efter midsommar. Jag har inte semester än, men jag trappar ner, och liksom jag trappar ner på jobbet, trappar jag ner på fritiden. Inte helt dumt tänkt, ändå, eller hur?
Jag har påbörjat en ny anteckningsbok sedan senaste Sommarskriv-mötet som gjorde slut på de sista sidorna i min förra anteckningsbok. Den nya anteckningsboken är liksom den förra spiralbunden, tycker bättre om det än häftad, och med små hundar på omslaget. Artisten som gjort omslaget heter Dianne Patterson och sökning på nätet ledde mig bara till en enda rätt träff, såvitt jag kunnat leta mig till.
På midsommarafton gjorde jag SkrivPuff-övningen lite kort bara, i väntan på ett tåg (Skriv om ett midsommarminne). Det blev några få rader, ingenting färdigt.
Den 20:e, dvs. dagen efter, blev det några strödda fragmentrader, försök att skriva på SkrivPuff-temat för dagen (Skriv om att komma försent).
Sedan dess har det inte blivit något skrivet, förutom att jag redigerat klart och skickat in mina Kreativa Möten-bidrag slutgiltigt efter en sista putsning och redigering.
Den 23:e vilade jag från skrivandet istället för att skriva om att vila (som var den dagens SkrivPuff).
Igår blev det heller inget skrivet. Då bortser jag förstås från mitt bloggande. Om jag ska vara riktigt rättvis är ju det också ett slags skrivande, och allt skrivande är övning på just detta. Övning ger färdighet... Och just bloggskrivande har jag ägnat mig åt mycket på sista tiden.
På lördag är det dags för andra mötet på Sommarskriv-kursen. Jag har undvikit läxan, liksom följt en av mina dåliga vanor, skjutit upp detta att skriva på övningarna vi fick i läxa till nästa gången.
Idag kände jag pressen. Bara två dagar kvar. Dags att vara aktiv.
Jag började skriva ekfraser, trots att jag fortfarande är osäker på termen... Jag vet ärligt talat inte om jag fick till det, om det jag nyss skrev verkligen var ekfraser...
Fem korta texter blev det i alla fall.
Sedan var det dags att försöka sig på att skriva ikoner, som kort kan sägas vara motsatsen till en ekfras. Dvs. en ikon är en fastfrusen ögonblicksbild, kort sagt.
Efter ikonskrivandet ska jag skriva impressionistiskt, där två exempel på impressionister inom litteraturen är Evert Taube och Carl Michael Bellman.
Hade man ont om tid kunde man välja bara ett uttryckssätt av dessa tre, att öva på. Men jag, ambitiös som jag är, vill ju prova på alla tre såklart. Och gärna skriva något som dessutom är bra... Jag har inte lång tid på mig. Men man kan inte pressa ur saker under stress heller, då blir det bara dåliga texter... Inte för att jag behöver stressa. Jag är ganska snabbjobbad. Nu svamlar jag lite...
Hursomhelst, Sommarskriv gör just nu att Tusenskönan får stryka på foten. Varför gick jag med i det här projektet, när jag nu nyss avslutade Kreativa Möten, och hade det att jobba på framför Tusenskönan.
Försöker jag slippa undan eller är det bara det att det är kul med utmaningar och stimulerande att träffa andra människor istället för att sitta ensam på sin kammare hela tiden, och jobba med ett projekt - Tusenskönan - som jag ändå är så osäker på, och som omberarbetats så många gånger att jag börjar tvivla på om det är nåt att ha?
Nåja.
Det ska vara kul att skriva, och ännu roligare när det snart är semester och dags för lata dagar! Så skoj ska jag ha, framför allt!
"Skoj framför allt!" är ett bra motto att ta fasta på.
måndag 15 juni 2009
Uppskov med redigering
Nu har jag fått respons från gruppledaren. Ett par av Kreativa Möten-texterna ska redigeras. Deadlinen den 18 maj har jag fått uppskov av från gruppledaren. Men jag kanske klarar mig ändå, det är inte så mycket att göra på de två texter som behöver redigering, och jag är snabbjobbad...
När de är klara och jag skickar in dem slutgiltigt, runt den 18 maj, kan jag lägga det projektet bakom mig över sommaren.
I höst är det dags igen. Den 26 augusti är det dags för stormöte om Kreativa Möten. Det ser jag fram emot, spännande!
När de är klara och jag skickar in dem slutgiltigt, runt den 18 maj, kan jag lägga det projektet bakom mig över sommaren.
I höst är det dags igen. Den 26 augusti är det dags för stormöte om Kreativa Möten. Det ser jag fram emot, spännande!
torsdag 4 juni 2009
Samma berättelse
Det är en helt ny upplevelse
att få gå omkring i ett arkiv
som samtidigt är en sådan stor folkskatt,
en skatt av minnen i form av ord och bild.
Massor av fotografier,
gamla tidskrifter och tidningar,
brev och dagboksanteckningar.
Privat och officiellt i salig blandning.
Möten med andra människor,
i ord, i bild, i verkligheten,
relationer som engagerar:
att lära känna andra människor,
att lära känna sig själv,
att lära känna världen,
att lära känna sin historia
olika tider, samma känslor,
olika tider, samma uttryck,
olika tider, samma slags relationer.
Lokal historia, mänsklig historia.
Sköra, gamla blad från skribenter
glömda sedan länge.
Kärleksbrev, intima förhållanden,
intima relationer mellan vackra människor
som är vackra just för att
de är så mänskliga.
För att det som de berättar om,
det vi ser som forna tider,
är samma berättelse som den vi lever i.
Kommentar: Detta är inte bara en dikt, detta är en övning från SkrivPuff, nämligen Utmaning 155: Skriv om något som engagerar dig. Jag skrev om Kreativa Möten, se etiketten med samma namn för mer om det projektet.
att få gå omkring i ett arkiv
som samtidigt är en sådan stor folkskatt,
en skatt av minnen i form av ord och bild.
Massor av fotografier,
gamla tidskrifter och tidningar,
brev och dagboksanteckningar.
Privat och officiellt i salig blandning.
Möten med andra människor,
i ord, i bild, i verkligheten,
relationer som engagerar:
att lära känna andra människor,
att lära känna sig själv,
att lära känna världen,
att lära känna sin historia
olika tider, samma känslor,
olika tider, samma uttryck,
olika tider, samma slags relationer.
Lokal historia, mänsklig historia.
Sköra, gamla blad från skribenter
glömda sedan länge.
Kärleksbrev, intima förhållanden,
intima relationer mellan vackra människor
som är vackra just för att
de är så mänskliga.
För att det som de berättar om,
det vi ser som forna tider,
är samma berättelse som den vi lever i.
Kommentar: Detta är inte bara en dikt, detta är en övning från SkrivPuff, nämligen Utmaning 155: Skriv om något som engagerar dig. Jag skrev om Kreativa Möten, se etiketten med samma namn för mer om det projektet.
Slutgiltigt
Nu var det gjort.
Jag har precis skickat in alla mina Kreativa Möten-texter till gruppledaren. Ett långt mail med några frågor och funderingar, men med texter som jag just nu ser som klara. Åtminstone de flesta.
Det blev nio texter. Tre prosalyriska texter som hör tätt samman, en prosalyrisk dikt/bild som står för sig själv ihop med fotografiet som inspirerade mig till att skriva ögonblicksbilden, en novell (baserad på minnesanteckningar från slutet av 1800-talet), och fyra dikter, där en är en ögonblicksbild inspirerad på ett fotografi, medan de tre andra hänger tätt samman och baseras på/inspireras av nämnda minnesanteckningar.
Det var ett riktigt spännande projekt att vara med på, inspirerande, roligt, kreativt! Och det är inte slut än.
I höst drar arbetet med utställningen igång, och någon gång under nästa år är det dags för utställningen på riktigt. Spännande värre!
Mina nio texter är som sagt i stort sett klara, så vad som återstår för mig just nu är att vila från dem och ägna mig åt annat. Kanske får jag kommentarer från gruppledaren som leder till ytterligare redigering, eller så blir det bara grönt kort och jag kan köra på i höst när projektet återupptas igen i helt annan form. För nu är skrivarfasen helt över.
Jag ska dock inte lämna texterna helt. Nämnda prosalyriska texter, tre som hänger samman, är ju början på projektet Pleazzze (se andra inlägg med etiketten ifråga).
Pleazzze känns som en baby fortfarande, just född... Jag vet inte så mycket om det än. Det är fragment och dikter och starka bilder i sammelsurium. En bubblig massa som det då och då hoppar ut en ny text från. Det känns lite som en kortroman jag skrev för några år sedan. Det var också fragmentariskt, under en sommar, skrivande i små svarta anteckningsböcker, bitar som blev en helhet. Med riktigt starka bilder och känslor inombords.
Fast nu ska jag ägna mig lite åt redigeringen av Tusenskönan, och det är en helt annan femma.
Jag har precis skickat in alla mina Kreativa Möten-texter till gruppledaren. Ett långt mail med några frågor och funderingar, men med texter som jag just nu ser som klara. Åtminstone de flesta.
Det blev nio texter. Tre prosalyriska texter som hör tätt samman, en prosalyrisk dikt/bild som står för sig själv ihop med fotografiet som inspirerade mig till att skriva ögonblicksbilden, en novell (baserad på minnesanteckningar från slutet av 1800-talet), och fyra dikter, där en är en ögonblicksbild inspirerad på ett fotografi, medan de tre andra hänger tätt samman och baseras på/inspireras av nämnda minnesanteckningar.
Det var ett riktigt spännande projekt att vara med på, inspirerande, roligt, kreativt! Och det är inte slut än.
I höst drar arbetet med utställningen igång, och någon gång under nästa år är det dags för utställningen på riktigt. Spännande värre!
Mina nio texter är som sagt i stort sett klara, så vad som återstår för mig just nu är att vila från dem och ägna mig åt annat. Kanske får jag kommentarer från gruppledaren som leder till ytterligare redigering, eller så blir det bara grönt kort och jag kan köra på i höst när projektet återupptas igen i helt annan form. För nu är skrivarfasen helt över.
Jag ska dock inte lämna texterna helt. Nämnda prosalyriska texter, tre som hänger samman, är ju början på projektet Pleazzze (se andra inlägg med etiketten ifråga).
Pleazzze känns som en baby fortfarande, just född... Jag vet inte så mycket om det än. Det är fragment och dikter och starka bilder i sammelsurium. En bubblig massa som det då och då hoppar ut en ny text från. Det känns lite som en kortroman jag skrev för några år sedan. Det var också fragmentariskt, under en sommar, skrivande i små svarta anteckningsböcker, bitar som blev en helhet. Med riktigt starka bilder och känslor inombords.
Fast nu ska jag ägna mig lite åt redigeringen av Tusenskönan, och det är en helt annan femma.
fredag 29 maj 2009
Pleazzze, be creative!
I onsdags var det dags för Kreativa Möten-gruppen att träffas igen. Det var dags för responsgrupp. Vi hade läst varandras texter i förväg och funderat ut vad vi tyckte och kände inför de olika texterna. I tre timmar gick vi igenom allas texter, diskuterade och kritiserade (på konstruktivt vis).
Mina texter blev rosade. De positiva kommentarerna var många. Jag blev riktigt glad och lättad. Det är alltid nervöst att vara i grupp och kommentera. Både ge och ta respons är svårt och nervöst, tycker jag. Det var ett tag sedan jag i gruppkonstellation diskuterade texter. Vana ger väl trygghet och lugnare attityd. Men nu var det nästan precis två år sedan jag gick Skriva för barn-kursen – en nyttig helgkurs som mynnade ut i en barnbok och inspiration till fristående fortsättningar, varav jag skrivit klart den ena och påbörjat den andra.
Precis som efter förra gången lämnade jag Kreativa Möten-gruppen sprudlande av inspiration och energi. När jag kom hem kastade jag mig mer eller mindre över datorn och skrev en text – en helt ny text – en prosalyrisk sådan – som hör samman med två andra Kreativ Möten-texter som jag skrivit tidigare, också prosalyriska. En replik på de två nämnda texterna.
Efter kommentarer från gruppledaren funderar jag starkt på att starta ett nytt bokprojekt. Ett som jag kommer att jobba på vid sidan av, en prosalyrisk bok med en samling texter som löst hör samman, fragment som bildar ett pussel som handlar om en flicka och hennes relation till sig själv och sina föräldrar.
Tre texter är skrivna. Tre sidor. Tillsammans med några också redan skrivna dikter blir det början på den prosalyriska boken… Jag har idéer till två texter till, vardera på ungefär en sida, kanske… För enkelhetens skulle döper jag projektet till PLSS, eller Pleazzze, bara för att vara lite fyndig.
Jag hoppas kunna jobba på det parallellt med Tusenskönan. Det verkar vara ett projekt som hittills föds mer spontant. Med snabb redigering blir det snart färdiga, korta prosalyriska texter. Pusselbitar som jag förhoppningsvis ska kunna få ihop till ett helt pussel. En bild av en ung flicka som växer upp i förra sekelskiftet, i slutet av 1800-talet, men vars känsloliv har många paralleller till dagens unga. För sådant som känslor är ju tidlöst…
Mina texter blev rosade. De positiva kommentarerna var många. Jag blev riktigt glad och lättad. Det är alltid nervöst att vara i grupp och kommentera. Både ge och ta respons är svårt och nervöst, tycker jag. Det var ett tag sedan jag i gruppkonstellation diskuterade texter. Vana ger väl trygghet och lugnare attityd. Men nu var det nästan precis två år sedan jag gick Skriva för barn-kursen – en nyttig helgkurs som mynnade ut i en barnbok och inspiration till fristående fortsättningar, varav jag skrivit klart den ena och påbörjat den andra.
Precis som efter förra gången lämnade jag Kreativa Möten-gruppen sprudlande av inspiration och energi. När jag kom hem kastade jag mig mer eller mindre över datorn och skrev en text – en helt ny text – en prosalyrisk sådan – som hör samman med två andra Kreativ Möten-texter som jag skrivit tidigare, också prosalyriska. En replik på de två nämnda texterna.
Efter kommentarer från gruppledaren funderar jag starkt på att starta ett nytt bokprojekt. Ett som jag kommer att jobba på vid sidan av, en prosalyrisk bok med en samling texter som löst hör samman, fragment som bildar ett pussel som handlar om en flicka och hennes relation till sig själv och sina föräldrar.
Tre texter är skrivna. Tre sidor. Tillsammans med några också redan skrivna dikter blir det början på den prosalyriska boken… Jag har idéer till två texter till, vardera på ungefär en sida, kanske… För enkelhetens skulle döper jag projektet till PLSS, eller Pleazzze, bara för att vara lite fyndig.
Jag hoppas kunna jobba på det parallellt med Tusenskönan. Det verkar vara ett projekt som hittills föds mer spontant. Med snabb redigering blir det snart färdiga, korta prosalyriska texter. Pusselbitar som jag förhoppningsvis ska kunna få ihop till ett helt pussel. En bild av en ung flicka som växer upp i förra sekelskiftet, i slutet av 1800-talet, men vars känsloliv har många paralleller till dagens unga. För sådant som känslor är ju tidlöst…
tisdag 26 maj 2009
ID-nyckel, Kreativa Möten, redigering
Jag har återigen börjat jobba på mitt dokument kallat "ID-nyckel" där jag lägger in alla relevanta fakta om personerna i Tusenskönan. Det var bara påbörjat förut, men nu gör jag ett nytt försök att verkligen lägga in alla personer i det. Det vore toppen att ha ett snabbdokument att titta på när man vill åt nödvändiga fakta om en person, och man för tillfället glömt bort t.ex. vilken ögonfärg en viss person har, eller var hans/hennes syskon hette. Så ikväll har jag så smått börjat fortsätta på dokumentet.
Redigeringen av Tusenskönan fortsätter också. Det går långsammare än jag tänkte med ett kapitel i veckan, eftersom jag har Kreativa Möten att ta hand om. I dag har det blivit fortsatt genomläsning av Kreativa Möten-texterna och kommentering. Men lite redigering av Tusenskönan har det också blivit. Jag funderar dock på att dramatisera en del, är rädd att jag har lite för mycket "tell" istället för "show"... "Show don't tell." Samtidigt är det dumt att dramatisera sådant som är irrelevant eller kan svepas över med snabb skuggpenna. Man kan inte beskriva allting in i detalj. Det tål att funderas på. Men nu är det sovdags. Godnatt! Jag återkommer med uppdateringar när jag funderat mer!
Redigeringen av Tusenskönan fortsätter också. Det går långsammare än jag tänkte med ett kapitel i veckan, eftersom jag har Kreativa Möten att ta hand om. I dag har det blivit fortsatt genomläsning av Kreativa Möten-texterna och kommentering. Men lite redigering av Tusenskönan har det också blivit. Jag funderar dock på att dramatisera en del, är rädd att jag har lite för mycket "tell" istället för "show"... "Show don't tell." Samtidigt är det dumt att dramatisera sådant som är irrelevant eller kan svepas över med snabb skuggpenna. Man kan inte beskriva allting in i detalj. Det tål att funderas på. Men nu är det sovdags. Godnatt! Jag återkommer med uppdateringar när jag funderat mer!
måndag 25 maj 2009
I eftermiddagens solsken
Underbart vackra sommardag. Nu är det varmt både i solen och i själva luften. Det blåste när jag var ute och promenerade mellan kl 19 och 20, och vindarna var ljumma. Sommaren är här!
Jag har en pytteliten balkong, men den är min... Jag får plats med ett litet grönt runt bord med tillhörande två små gröna stolar.
I eftermiddags satt jag på den ena stolen och sträckte ut benen på den andra. Solade samtidigt som jag läste utskrivna PDF-filer med pennan i hand. Jag har fått alla de andras bidrag till Kreativa Möten.
Nu är det dags för näst sista fasen: läsa igenom och kommentera varandras texter. Jag började i eftermiddags.
I morgon ska jag läsa klart och kommentera de återstående texterna. Det blir mer att läsa i morgon än i dag. Men jag hinner utan problem bli klar till på onsdag kväll då det är dags för responsmötet. Det känns bra!
Jag har en pytteliten balkong, men den är min... Jag får plats med ett litet grönt runt bord med tillhörande två små gröna stolar.
I eftermiddags satt jag på den ena stolen och sträckte ut benen på den andra. Solade samtidigt som jag läste utskrivna PDF-filer med pennan i hand. Jag har fått alla de andras bidrag till Kreativa Möten.
Nu är det dags för näst sista fasen: läsa igenom och kommentera varandras texter. Jag började i eftermiddags.
I morgon ska jag läsa klart och kommentera de återstående texterna. Det blir mer att läsa i morgon än i dag. Men jag hinner utan problem bli klar till på onsdag kväll då det är dags för responsmötet. Det känns bra!
måndag 18 maj 2009
Deadline passerad
I går, söndag, var det sista dagen för inlämning av texter till Kreativa Möten. Deadline. Jag jobbade in i det sista och lämnade in mina texter på sena kvällen.
Det blev åtta texter: en novell, två prosalyriska texter som hängde ihop, och fem dikter.
Jag är nöjd. Jag har jobbat ordentligt med dem allihop, läst igenom dem många gånger, redigerat och skrivit om.
De är inspirerade av fotografier från 1800-talet och framåt, och minnesanteckningar från slutet av 1800-talet. Men mycket av det som står är ändå delar av mig. Man utgår väl alltid från sig själv på ena eller andra viset när man skriver.
Jag är jätteglad att jag kunde vara så produktiv och kreativ genom hela projektet. Det är på sluttampen nu men inte helt över än.
Nu ska jag få läsa alla andras texter och ge konstruktiv kritik på dem, precis som alla andra inblandade ska få läsa mina texter.
Om en och en halv vecka är det dags att mötas en sista gång. Då ska vi diskutera varandras texter.
Efter det mötet är jag säker på att jag kommer ha en hel del att göra på mina texter. Då har jag en begränsad tid på mig att ta till mig kritiken och göra slutprodukter av mina texter som jag sedan skickar in slutgiltigt.
Det blir spännande!
Det blev åtta texter: en novell, två prosalyriska texter som hängde ihop, och fem dikter.
Jag är nöjd. Jag har jobbat ordentligt med dem allihop, läst igenom dem många gånger, redigerat och skrivit om.
De är inspirerade av fotografier från 1800-talet och framåt, och minnesanteckningar från slutet av 1800-talet. Men mycket av det som står är ändå delar av mig. Man utgår väl alltid från sig själv på ena eller andra viset när man skriver.
Jag är jätteglad att jag kunde vara så produktiv och kreativ genom hela projektet. Det är på sluttampen nu men inte helt över än.
Nu ska jag få läsa alla andras texter och ge konstruktiv kritik på dem, precis som alla andra inblandade ska få läsa mina texter.
Om en och en halv vecka är det dags att mötas en sista gång. Då ska vi diskutera varandras texter.
Efter det mötet är jag säker på att jag kommer ha en hel del att göra på mina texter. Då har jag en begränsad tid på mig att ta till mig kritiken och göra slutprodukter av mina texter som jag sedan skickar in slutgiltigt.
Det blir spännande!
onsdag 13 maj 2009
Prosalyriskt flummerande
Jag är just hemkommen efter ett ytterst inspirerande Kreativt Möte.
Efter att på slutet av kvällen fått konstruktiv kritik från gruppledaren, känner jag mig full av inspiration och motivation. Speciellt har jag en prosalyrisk text att utveckla, och skriva relaterade texter till, vilket känns jättespännande.
Jag tycker mest om det prosalyriska jag skrivit; de rent lyriska texterna, alltså dikterna blev mer precisa och avskalade med precis rätt antal ord, och kanske just därför känns det som sagt roligare med de prosalyriska texterna där jag får flumma ut mer.
Ungefär som jag flummar ut i texten om Maximilian, fast på lite annat vis. Han är inte så mycket poetisk som han är mångordig. Om jag får vara lätt ironiserande i min syn på honom...
Under kvällens Kreativa Möte satt jag mest och funderade och läste det jag redan skrivit. (Texterna måste mogna inom mig för att kunna bearbetas.) Men det blev också en hel del bläddrande i gamla fotografier, från förra sekelskiftet och framåt. Bilder på människor i olika situationer: folk på söndagspromenad, män i hattar, kvinnor som står framåtlutade i sjövatten och tvättar...
Jag skrev lite också.
Det sista jag skrev under Kreativa Mötet blev en reflekterande text kring allt tidigare skrivet under Kreativa Möten.
Innan dess skrev jag annat. Det blev tre utkast till dikter. Som jag inte vet om jag ska ha med eftersom jag redan varit så produktiv och för närvarande har: sex dikter, en novell och den ovannämda prosalyriska texten.
Fortsättningarna på den prosalyriska texten känns mest spännande nu, så troligtvis blir det det jag kommer att fortsättningsvis fokusera på och utveckla tills nu på söndag, då det är slutgiltig deadline för att skicka in texter man vill ha med i projektet och som man vill ha respons på av de andra deltagarna.
Förutom allt ovan, skrev jag även dagens SkrivPuff-övning, plus gårdagens SkrivPuff. Jag ska publicera dagens SkrivPuff-övning i ett eget inlägg.
Det blev inget slaskskrivande idag, men det må vara hänt. Jag var så produktiv utan det, att det inte ens behövdes för att komma igång. Och då må det som sagt vara hänt.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska fokusera på... Jag ska snabbt plita ner börjanskisser på det jag kommit på efter Kreativa Mötet. Och sedan ska jag kanske ägna mig åt redigeringen på andra kapitlet av Tusenskönan. Om jag inte ska lägga ner för idag och sätta mig vid teven istället; klockan 21:00 är det dags för "Lie to Me" på TV4... För jag känner mig trött också, milt sagt, men också uppe i varv. Har hållit igång hela dagen... Det blir mycket text när både jobbet och fritiden handlar om textbearbetning... Just nu ska jag i alla fall publicera det här inlägget.
Efter att på slutet av kvällen fått konstruktiv kritik från gruppledaren, känner jag mig full av inspiration och motivation. Speciellt har jag en prosalyrisk text att utveckla, och skriva relaterade texter till, vilket känns jättespännande.
Jag tycker mest om det prosalyriska jag skrivit; de rent lyriska texterna, alltså dikterna blev mer precisa och avskalade med precis rätt antal ord, och kanske just därför känns det som sagt roligare med de prosalyriska texterna där jag får flumma ut mer.
Ungefär som jag flummar ut i texten om Maximilian, fast på lite annat vis. Han är inte så mycket poetisk som han är mångordig. Om jag får vara lätt ironiserande i min syn på honom...
Under kvällens Kreativa Möte satt jag mest och funderade och läste det jag redan skrivit. (Texterna måste mogna inom mig för att kunna bearbetas.) Men det blev också en hel del bläddrande i gamla fotografier, från förra sekelskiftet och framåt. Bilder på människor i olika situationer: folk på söndagspromenad, män i hattar, kvinnor som står framåtlutade i sjövatten och tvättar...
Jag skrev lite också.
Det sista jag skrev under Kreativa Mötet blev en reflekterande text kring allt tidigare skrivet under Kreativa Möten.
Innan dess skrev jag annat. Det blev tre utkast till dikter. Som jag inte vet om jag ska ha med eftersom jag redan varit så produktiv och för närvarande har: sex dikter, en novell och den ovannämda prosalyriska texten.
Fortsättningarna på den prosalyriska texten känns mest spännande nu, så troligtvis blir det det jag kommer att fortsättningsvis fokusera på och utveckla tills nu på söndag, då det är slutgiltig deadline för att skicka in texter man vill ha med i projektet och som man vill ha respons på av de andra deltagarna.
Förutom allt ovan, skrev jag även dagens SkrivPuff-övning, plus gårdagens SkrivPuff. Jag ska publicera dagens SkrivPuff-övning i ett eget inlägg.
Det blev inget slaskskrivande idag, men det må vara hänt. Jag var så produktiv utan det, att det inte ens behövdes för att komma igång. Och då må det som sagt vara hänt.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska fokusera på... Jag ska snabbt plita ner börjanskisser på det jag kommit på efter Kreativa Mötet. Och sedan ska jag kanske ägna mig åt redigeringen på andra kapitlet av Tusenskönan. Om jag inte ska lägga ner för idag och sätta mig vid teven istället; klockan 21:00 är det dags för "Lie to Me" på TV4... För jag känner mig trött också, milt sagt, men också uppe i varv. Har hållit igång hela dagen... Det blir mycket text när både jobbet och fritiden handlar om textbearbetning... Just nu ska jag i alla fall publicera det här inlägget.
måndag 11 maj 2009
Skrivprojekt just nu
Kreativa möten:
- Galten (novell)
- Drömflickan (dikt)
- Stjärnskådarna (dikt)
- Stjärnefar (prosalyrik)
- Pigan vid svagdrickan (dikt)
- Dikter till fotografier (dikter)
Tusenskönan:
Redigeringsarbete: Kapitel 2 På Handelsmännens bro
Skrivarbete: Kapitel 7 In i ormens käftar
Övrigt skrivande:
- SkrivPuff med daglig skrivövning
- Dagligt slaskskrivande i fem(ton) minuter och uppåt
- Dagbok när andan faller på
onsdag 29 april 2009
Kreativ kraft i idéstorm
Det har varit en ytterst kreativ dag.
Kreativa möten-projektet går framåt. Jag har varit på ytterligare ett möte.
Jag missade förra mötet, för två veckor sedan. Ytterligare två veckor bakåt var första mötet (se mer om det i det här inlägget).
Idag insåg jag att jag måste sätta fart om jag ska bli klar i tid. Det känns roligt att jobba mot en deadline. Om två veckor (13/5) ska första utkasten vara klara och skickas in.
Eftermiddagen tillbringades på biblioteket. Jag satt i bibliotekskaféet och skrev. Två anteckningsböcker hade jag med mig: en enkom för Kreativa möten, och en annan anteckningsbok för allmänna tankar och funderingar, för andra slags skrivövningar.
Jag har kommit igång de senaste dagarna genom att engagera mig i SkrivPuff. Även om jag inte lägger upp mina skrivövningar på bloggen, får de mig att komma igång.
(Dock ska jag lägga upp ett par texter här framöver, så snart jag renskrivit det handskrivna, så håll utkik!)
Således skrev jag dagens SkrivPuff-övning – som är en bild på en livboj. Lekandet med texten – en kort prosatext med efterföljande dikter – fick mig igång. Innan jag visste ordet av skrev jag massor. Jag blev trött och var utmattad och – trodde jag – tömd, när jag tog paus för middag på stan kl. 16.00 med en god vän. Men där tog jag fel!
När Kreativa Möten gick igång kl 17.30, fortsatte skrivflödet. Vi började med att fika. Efter kaffe och bulle och bitar av vattenmelon, var det dags att sätta igång. Jag tittade runt lite smått i arkivet, innan jag satte igång att skriva.
En och samma text, som tog olika form. Den texten samt korta fragment blev det. En text som utvecklades och såg lite annorlunda ut sida för sida. Jag nådde snart kärnan. Insåg att det kan bli något bra av det här. Att det kan bli en text som hänger ihop.
Jag har idéer för Kreativa Möten-projektet, känner mig positiv och engagerad.
Inspirerad efter kvällens möte som varade i två timmar, under vilka det blev både diskussion – frågor, svar och funderande – och skrivande, sitter jag nu här och fortsätter att skriva.
Nu ska jag renskriva mitt handskrivna och fortsätta att skriva. Jag har en del planer klara i huvudet, och texter i råform som behöver bearbetas. Därtill känner jag mig väldigt positiv. Härligt!
Kreativa möten-projektet går framåt. Jag har varit på ytterligare ett möte.
Jag missade förra mötet, för två veckor sedan. Ytterligare två veckor bakåt var första mötet (se mer om det i det här inlägget).
Idag insåg jag att jag måste sätta fart om jag ska bli klar i tid. Det känns roligt att jobba mot en deadline. Om två veckor (13/5) ska första utkasten vara klara och skickas in.
Eftermiddagen tillbringades på biblioteket. Jag satt i bibliotekskaféet och skrev. Två anteckningsböcker hade jag med mig: en enkom för Kreativa möten, och en annan anteckningsbok för allmänna tankar och funderingar, för andra slags skrivövningar.
Jag har kommit igång de senaste dagarna genom att engagera mig i SkrivPuff. Även om jag inte lägger upp mina skrivövningar på bloggen, får de mig att komma igång.
(Dock ska jag lägga upp ett par texter här framöver, så snart jag renskrivit det handskrivna, så håll utkik!)
Således skrev jag dagens SkrivPuff-övning – som är en bild på en livboj. Lekandet med texten – en kort prosatext med efterföljande dikter – fick mig igång. Innan jag visste ordet av skrev jag massor. Jag blev trött och var utmattad och – trodde jag – tömd, när jag tog paus för middag på stan kl. 16.00 med en god vän. Men där tog jag fel!
När Kreativa Möten gick igång kl 17.30, fortsatte skrivflödet. Vi började med att fika. Efter kaffe och bulle och bitar av vattenmelon, var det dags att sätta igång. Jag tittade runt lite smått i arkivet, innan jag satte igång att skriva.
En och samma text, som tog olika form. Den texten samt korta fragment blev det. En text som utvecklades och såg lite annorlunda ut sida för sida. Jag nådde snart kärnan. Insåg att det kan bli något bra av det här. Att det kan bli en text som hänger ihop.
Jag har idéer för Kreativa Möten-projektet, känner mig positiv och engagerad.
Inspirerad efter kvällens möte som varade i två timmar, under vilka det blev både diskussion – frågor, svar och funderande – och skrivande, sitter jag nu här och fortsätter att skriva.
Nu ska jag renskriva mitt handskrivna och fortsätta att skriva. Jag har en del planer klara i huvudet, och texter i råform som behöver bearbetas. Därtill känner jag mig väldigt positiv. Härligt!
onsdag 15 april 2009
Snart är det försent!
Fick ett mail idag, från Lyrikvännen, som tyvärr inte tar emot mina dikter...
Svårt med diktutgivning. De flesta dikter jag skriver är spontandikter. Just dikter redigerar jag inte mycket efteråt, och kanske just för att de blir så omedelbara så blir de också utan samlat tema. Det blir lite olika stil på dem beroende på sinnesstämning, på humör, på tillfälle. Därför har jag också haft lite svårt att få ihop tillräckligt många dikter i samma stil till en diktsamling. Och undrar lite stillsamt hur många dikter som egentligen behövs innan samlingen kan kallas just "diktsamling" och publiceras som en sådan...
Det här refuseringsmailet blev i alla fall som en påminnelse till att jag faktiskt kan skriva. Det var så länge sedan, jag glömmer nästan bort. Visst, jag skriver brev, dagboksanteckningar, mail, funderingar om tänket kring "Kreativa möten"-projektet. Men jag åstadkommer ingenting. Har en mur som växer ju längre tiden går...
Jag har hela tiden känslan av att vilja skriva inom mig. Frustrerande. Det blir frustrerande när den alltid finns där och jag aldrig ger den utlopp på tillfredsställande sätt. Det finns alltid muren emellan, orden som behöver komma ut, som sådana där slags dagboksanteckningar och slasktankar, sidor med skräp och skit, tre, fyra stycken innan skrivandet verkligen kan ta vägen någonstans där det finns potential och kanske till och med kvalitet. Allt det står emellan, så jag kommer ingen vart. Jag vet att jag måste ge slaskskrivandet utrymme, att jag flödesskriver i början på en session, en kvart till exempel, och låter den vara på säg sammanlagt en timme, så att jag förutom detta nämnda också "kommer någonvart".
Det är just det, jag är otålig, och med otåligheten kommer stress, och snart blir det press och en känsla av att tiden bara smiter ifrån mig, att jag inte hinner ikapp, att jag på något vis ligger ohjälpligt efter. Som om jag har bråttom någonstans eller oundvikligen snart kommer fram till något/ett tillstånd/annat ställe där jag verkligen inte kan skriva, och då ligger jag minsann illa till.
Nu har jag hela tiden möjligheten men tar den inte och snart är det försent!
Vilken uppslukande och skrämmande känsla det är, egentligen. Och jag säger mig själv att jag inte vet hur jag ska bli av med den.
(Kanske är det så enkelt att det bara finns en lösning som består av ett enda ord: skriv. - utan att precisera det som "skriv bra" eller "skriv på den och den boken eller det och det projektet" utan bara helt enkelt "skriv"; vad som verkligen skrivs är sekundärt... i alla fall just nu, i den här fasen - för som det heter "jag ska lita till försynen".)
Svårt med diktutgivning. De flesta dikter jag skriver är spontandikter. Just dikter redigerar jag inte mycket efteråt, och kanske just för att de blir så omedelbara så blir de också utan samlat tema. Det blir lite olika stil på dem beroende på sinnesstämning, på humör, på tillfälle. Därför har jag också haft lite svårt att få ihop tillräckligt många dikter i samma stil till en diktsamling. Och undrar lite stillsamt hur många dikter som egentligen behövs innan samlingen kan kallas just "diktsamling" och publiceras som en sådan...
Det här refuseringsmailet blev i alla fall som en påminnelse till att jag faktiskt kan skriva. Det var så länge sedan, jag glömmer nästan bort. Visst, jag skriver brev, dagboksanteckningar, mail, funderingar om tänket kring "Kreativa möten"-projektet. Men jag åstadkommer ingenting. Har en mur som växer ju längre tiden går...
Jag har hela tiden känslan av att vilja skriva inom mig. Frustrerande. Det blir frustrerande när den alltid finns där och jag aldrig ger den utlopp på tillfredsställande sätt. Det finns alltid muren emellan, orden som behöver komma ut, som sådana där slags dagboksanteckningar och slasktankar, sidor med skräp och skit, tre, fyra stycken innan skrivandet verkligen kan ta vägen någonstans där det finns potential och kanske till och med kvalitet. Allt det står emellan, så jag kommer ingen vart. Jag vet att jag måste ge slaskskrivandet utrymme, att jag flödesskriver i början på en session, en kvart till exempel, och låter den vara på säg sammanlagt en timme, så att jag förutom detta nämnda också "kommer någonvart".
Det är just det, jag är otålig, och med otåligheten kommer stress, och snart blir det press och en känsla av att tiden bara smiter ifrån mig, att jag inte hinner ikapp, att jag på något vis ligger ohjälpligt efter. Som om jag har bråttom någonstans eller oundvikligen snart kommer fram till något/ett tillstånd/annat ställe där jag verkligen inte kan skriva, och då ligger jag minsann illa till.
Nu har jag hela tiden möjligheten men tar den inte och snart är det försent!
Vilken uppslukande och skrämmande känsla det är, egentligen. Och jag säger mig själv att jag inte vet hur jag ska bli av med den.
(Kanske är det så enkelt att det bara finns en lösning som består av ett enda ord: skriv. - utan att precisera det som "skriv bra" eller "skriv på den och den boken eller det och det projektet" utan bara helt enkelt "skriv"; vad som verkligen skrivs är sekundärt... i alla fall just nu, i den här fasen - för som det heter "jag ska lita till försynen".)
måndag 30 mars 2009
Kreativa Möten
Jag är med i ett ytterst intressant nystartat projekt. Kreativa möten kallas det. Det tar plats på Västerås slott och hemma vid skrivbordet. Mer om det finns att läsa här för den som är intresserad och vill veta mer om vad jag pratar om.
Historien möter nutiden. Jag läser dagboksblad och minnesanteckningar från slutet av 1800-talet och inspireras. Massor av tankar och intryck trängs inom mig. Det blir svårt att sålla och sortera. Jag vet inte riktigt vilken tråd jag ska ta upp och spinna vidare på. Än i alla fall. Det löser sig sinom tid.
Första mötet var förra veckan. Nästa möte är om tre veckor. Jag ägnade mig åt självstudier på slottet idag, och ska fortsätta med det på onsdag eftermiddag.
Jag satt ett par timmar och läste, bläddrade i de lösa dagboksbladen och de lösa A4-papperen, gamla, gulnade papper med något svårtolkad skrivstil från 1800-talets senare hälft. Det känns fascinerande, inspirerande, roligt att få ta del av liv så annorlunda mot våra, men samtidigt så lika...
Historien möter nutiden. Jag läser dagboksblad och minnesanteckningar från slutet av 1800-talet och inspireras. Massor av tankar och intryck trängs inom mig. Det blir svårt att sålla och sortera. Jag vet inte riktigt vilken tråd jag ska ta upp och spinna vidare på. Än i alla fall. Det löser sig sinom tid.
Första mötet var förra veckan. Nästa möte är om tre veckor. Jag ägnade mig åt självstudier på slottet idag, och ska fortsätta med det på onsdag eftermiddag.
Jag satt ett par timmar och läste, bläddrade i de lösa dagboksbladen och de lösa A4-papperen, gamla, gulnade papper med något svårtolkad skrivstil från 1800-talets senare hälft. Det känns fascinerande, inspirerande, roligt att få ta del av liv så annorlunda mot våra, men samtidigt så lika...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)