Barnboksläsandet har gett resultat.
I dag shoppade jag under sena eftermiddagen (något som jag också ägnat mycket tid åt den senaste veckan eller ska jag säga de senaste veckorna och som ni kan läsa om här), och efteråt ställde jag mig att vänta vid busshållsplatsen (jag åkte buss hem; något jag vanligtvis aldrig gör annars). Det var då tankarna började snurra – eller snarare bilderna.
Och när jag satt i bussen kom det ännu fler bilder upp till ytan, lite grand i samma stil som alla de där underbara illustrationerna av Quentin Blake.
Quentin Blake är för övrigt mannen som illustrerade alla dessa fantastiska böcker av Roald Dahl. Blake har även skrivit egna barnböcker och illustrerat en mängd andra. Han är en av de barnboksillustratörer eller illustratörer över huvud taget som jag beundrar allra mest.
Hursomhelst, bilder flög genom huvudet under bussturen.
Väl hemkommen satte jag mig att skissa – snabbt och lite slarvigt. Blakes illustrationer ser lätta ut men det ligger nog mycket mer möda bakom den till synes lite slarviga och nonchalanta tecknarstilen än vad man kan tro. Så jag rönte ingen större framgång med mitt snabba skissande. Dessutom höll jag på alldeles för kort tid.
Jag tog paus för middag och allt möjligt annat, men när klockan slog tjugo och det var dags för skrivartimmen fortsatte jag mitt datorsittande (som hitintills bestått mest av mejlande och LJ) med att skriva och genom text illustrera det som tidigare bara varit i bilder.
Det gick riktigt bra!
Det blir en barnbok av det hela, av det fantasifulla och mer spännande slaget – ganska fartfylld – som ju mina barnböcker tenderar att vara – och med liten touche av övernaturligt.
Jag skrev under större delen av 20-21-tiden (förutom då jag var iväg och bryggde grönt te).
En och en halv sida blev det.
Mest dialog hittills, men jag ser framför mig massor av bilder – saker som händer – bilder som ska bli till illustrationer som ska ackompanjera texten och som speglar vad dialogen handlar om.
För de skrivande människor som är osäkra på om det verkligen är bra att läsa för mycket – om man som skribent blir för influerad – kan jag bara säga: läs mer för guds skull! Det inspirerar! Det inspirerar något otroligt.
Jag läser snabbt, och andra som ser på mig utifrån kanske skulle säga att jag inte tar till mig så mycket eftersom läsningsprocessen går så snabbt och jag (till synes) inte analyserar så grundligt som kanske skulle rekommenderas...
Men kompensationen är kanske att jag istället läser många böcker, och genom detta ser mönster.
För faktum är att jag genom massa intryck och alla läsupplevelser, då jag skrattar och ler igenkännande, ser hur bild och text (som det är i fallet barnböcker) kompletterar varandra och ger till varandra.
Texten blir djupare genom bilden, bilden får mer bredd genom texten.
Jag ser hur få ramar som finns för barnböcker (visst, det finns massor av sådant, egentligen, och än mer om man ska se på det ur litteraturvetenskaplig synvinkel), hur man kan ta ut svängarna (speciellt i bilderna), hur till synes platta texter får liv genom helgalna bilder, hur berättelserna är fulla av glädje, fantasi, mod, positiva egenskaper. Som en stor bubblande och kokande kittel av idéer, livsglädje, upptäckarglädje och inspiration.
All den där idésprudelheten, livsglädjen, upptäckarglädjen och inspirationen är något att ta med sig sedan, efteråt, när jag går från barnboksskrivande till ungdoms- och vuxenskrivande.
Det är så himla lätt att låsa in sig i konventioner och regler och förordningar
– hitta på egna regler och lagar och tränga in sig själv i ett hörn
– när vad man borde göra är att slänga av sig alla de där rustningarna och hårda kläderna – tyngderna! – som man tagit på sig genom åren
– och springa högt, högt upp, högst upp i en backe, klänga ända upp till bergets topp,
gå ända fram till bergtoppens rand där det svindlande, farliga djupet finns,
där bråddjupet och döden lurar,
och forma händerna till en tratt och skrika
– högt, gällt och livsglatt –
precis på samma vis som Ronja Rövardotter då hon välkomnar våren
– där har vi ren livsglädje spontant uttryckt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar