På väg med tur

67 ord skrivna på väg mot veckans ordmål. Förra veckan hade jag först bara två meningar skrivna, men med mycket tågtid i helgen, på väg till och från mina föräldrar, fick jag tid till att skriva och planera TS. Idag renskrev jag helgens skörd, och hamnar på blygsamma 452 ord för vecka 10. Mycket tankearbete blev det dock på tåget, mindmaps, idéer och funderingar nedskrivna. Så jag fick en hel del gjort på tåget ändå, trots motighet och väldigt mycket folk - tåget var överfullt; jag hade tur som fick en sittplats.

En dryg jävel eller ode till skrivaren

Det är länge nu, som jag inte haft någon skrivare hemmavid. Åh, vad jag saknar det.

Jag överanvände den kanske lite grand tidigare, när jag hade en; jag skrev ut nya versioner av mina skrivprojekt hela tiden. Långa sjok, många sidor. Men nu saknar jag tillfredsställelsen det ger att efter avslutat skrivpass kunna skriva ut det man just skrivit. Dessutom ger det ju extra backup, att få ut det skrivna på papper. Datorer kan gå sönder.

Men så bra det känns, att kunna samla på hög och se på papper, det man skrivit. Gör det verkligare, mer konkret.

Så jag passar på att skriva ut i alla fall, på biblioteket. Biblioteket är bra på många sätt, ett av dessa är att det är snabbt och smidigt att skriva ut. Nackdelen är att det är förskräckligt dyrt, två kronor per sida. Så jag krymper ihop texten, väljer liggande papper och ibland så många som tre spalter. Visst, det blir svårläst, men det sparar papper. Standard är tre spalter, storlek 8 (eller mindre) och Garamond (det typsnitt som är minst). Pyttepyttigt att läsa, men det funkar. Tur att jag är relativt ung och har relativt bra syn (med glasögon).

Idag lyxade jag dock till det. Jag skrev ut på två spalter, Garamond, storlek 11. Jisses, vad stort!

Jag läste igenom en del av det lyxiga under tågresan hem. Det var början på Tusenskönan som jag skrev ut, kapitel ett till och med sju. Plus att jag skrev ut "baksidestext" - jag skrev en för inte så länge sedan, ett kul försök att sammanfatta vad Tusenskönan handlar om och samtidigt en teaser till läsaren  - plus att jag skrev ut ett par avsnitt, några scener, som ännu inte har kapitel.

Och genast jag skriver ut och läser såhär kliar det i korrekturläsningsfingrarna, redigeringsfingrarna ... Bara tanken på att redigera(!) - oh, typiskt att jag tycker att det är så roligt! - Jag skulle kunna redigera mina texter om och om igen i evighet, peta i småsaker, större saker, språkligheter och formuleringar, interpunktion, ordval ...

Dessutom är det alltid så kul att läsa igenom vad jag skrivit. Fast det är nästan omöjligt att läsa det med helt nya och fräscha ögon, att läsa texten som "bara" en läsare, som om jag skulle läsa en tryckt bok; det går inte riktigt. Om inte annat är tonfallet i läsningen något helt annat. Jag försöker distansera mig, men det är näst intill omöjligt, och så petig jag är också. Så det är inte så att jag är blind för min egen text på det viset, tvärtom är jag för petig, überpetig, men samtidigt har jag jättesvårt att avgöra kvaliteten - om det verkligen är bra på riktigt, om dialogerna flyter på naturligt i någon annans öron än mina egna, om det hela är trovärdigt.

Och Maximilian sedan, han har fått lite av ett drygt tonfall, han har råkat bli väldigt gentlemannaaktig i början på Tusenskönan, präktig och korrekt. Jag undrar om det inte blir för mycket. Speciellt som det är skrivet i jagform. Kanske måste jag tona ned det lite. Han vill så mycket ge en polerad yta åt läsaren, en yta som läsaren nog dels ser igenom och dels kanske retar sig för mycket på. Att han kommer att ändra på sig under romanens gång kanske inte räcker? Kanske fastnar läsaren och slänger ifrån sig boken istället, dramatiskt och hårt, med orden "dryge jävel"?

Gal tuppen om morgnarna?

Har just gått igenom kapitel 3 på VK. Trots att kapitlet är ganska långt, på 4707 ord eller 12 sidor, gick det snabbt att gå igenom det i researchsyfte. Det blev bara nio frågor (med ungefär lika många underfrågor). Men tro inte att det här kapitlet är mer klart för det. Snarare är det tvärtom; det här ett kapitel som behöver mycket redigering språkligt och innehållsligt.

Medan jag ögnade igenom det insåg jag att en stor händelse som äger rum i kapitlet måste flyttas framåt. Det går inte an att ett så stort avslöjande sker så tidigt i historien. Det måste flyttas fram åtminstone till ungefär hälften av boken gått istället. För övrigt består kapitlet av mer eller mindre lösryckta scener och som sagt obearbetade scener. Men redigeringen är nästa steg (eller nästnästa).

Just nu är det researchfrågorna som ligger i fokus. Och som i de två föregående kapitlen är det vissa frågor som är väldigt enkla och lätta att hitta svar på medan andra är klurigare. Ibland handlar det om rimlighet. Är det rimligt att det och det sker, kunde det hända då, på 1860-talet. Andra frågor är mer allmänna och vissa mer specifika och konkreta.

En enkel fråga som inte är historierelaterad är "Gal tuppen verkligen tidigt om morgnarna? Hur tidigt?" Där har vi en fråga med följdfråga/underfråga. Den är snabbt besvarad, kan jag tänka. För det är en sådan sak jag undrat över, om det är en myt att tuppen gal när solen går upp eller klockan sex varje morgon eller när det nu är. I alla fall ska jag ta reda på det. Det och mycket annat. Trettiosju frågor sammanlagt and counting...

Psykologisk resa och frågelistor

Frågorna hopar sig. Visst är det en klar fördel att få alla frågor uppstaplade och konkretiserade på det här viset. Jag har precis gått igenom kapitel två av VK och fått ihop tretton punkter med frågor och underfrågor. Massor jag vill ha reda på, är osäker på, vill ha bekräftade. Eftersom det här är en historisk roman är det väldigt mycket jag inte riktigt vet, mina historiekunskaper till trots.

Nackdelen med att stapla upp frågor på frågor sida upp och sida ned på det här viset är förstås att det lätt kan kännas överväldigande. Se oöverkomligt ut, som ett svårt hinder, ett tidsödande jättearbete. Så får jag givetvis inte tänka. Jag får ta en fråga i taget och räta ut den. Men en sak i taget. Först ska jag gå igenom boken och konkretisera frågorna.

Frågorna är flest i början, tror jag. Sedan kommer mer av handlingen på ett annat vis, sådant som bygger på personlighet och karaktärer, agerande som personerna ägnar sig åt, dialoger, intriger, funderingar som huvudpersonerna har på det personliga planet. Då blir det lättare. Med det inte sagt att det inte kommer att bli svårt att skriva vissa delar. Jag är ju inte helt klar med första utkastet av VK. Det mesta har jag skrivit, en del bara antytt eller noterat, andra scener och kapitel helt utvecklade. Så man kanske kan kalla det ett första utkast? Men det har hål och delar som inte är skrivna, svårare saker - bland annat ett psykologiskt skeende, en psykologisk resa som huvudpersonen gör, som inte blir den lättaste att beskriva, en som jag bara antytt än så länge, men som måste få en mer framträdande ton och beskrivas klarare för läsaren.

När det gäller mitt frågedokument undrar jag lite var man egentligen får svar på sina frågor. Google och böcker i all ära, ibland kan det bästa vara att söka svar hos andra människor som har kunskap i ämnet ifråga. Jag undrar hur alla dessa författare gör... har de alla sådana bra kontakter till exempel hos poliskåren och bland historikerna eller tar de bara kontakt med någon människa de tror skulle kunna svara på deras fråga? Skrivarböckerna koncentrerar mycket på allt möjligt kring skrivande, men researcharbete... står det så mycket om det? Jag måste kolla upp det. Om inte någon av er läsare vet? Vet du? Vad tror du?

Research

Äntligen har jag påbörjat mitt förberedelse-för-research-dokument. Har noggrant gått igenom första kapitlet på VK och skrivit upp researchfrågorna i en anteckningsbok. Det blev femton mer eller mindre omfattande frågor om första kapitlet. Eller femton punkter kan man väl säga, för varje punkt innehåller diverse "underfrågor" också. Känns bra att ha påbörjat detta. Det var gjort ganska snabbt, men så är första kapitlet inte på fler än sju sidor heller. Jag har andra kapitel som är betydligt längre. Men nu, med en snabb tankeplanering, har jag bestämt mig för att ta ett kapitel per dag under det som är kvar av arbetsveckan (fram till och med fredag alltså). Låter som en rimlig planering i mina öron, så det borde jag klara. Sedan får jag fortsätta nästa vecka för det är runt trettio kapitel sammanlagt.

Att sedan hitta svaren på mina researchfrågor är ett helt annat kapitel. Jag får nog googla mycket och botanisera bland böckerna på biblioteket. Men en sak i taget... Först ska jag formulera frågorna.

Just nu...

... målar jag på sten... en vit bakgrund till en fågel och en rosa bakgrund till något annat, jag vet inte vad än.
... gör jag en lista över oavslutade målarprojekt, mina tavlor målade med akryl, listan blev lång... femton stycken mer eller mindre påbörjade, varav tre bara är bakgrundskladdade, grundade, och inte några egentliga påbörjade motiv.
... har jag tre stycken promarkersprojekt jag jobbar på (se mer här)
... dricker jag blåbärste.
... funderar jag på hur jag ska ta tag i VK igen - jag läste första kapitlet tidigare idag, en början som kanske funkar, ett kapitel som är avslutat men inget reseracharbete gjort på än (jag borde göra en lista på researchfrågor, det har jag bara inte kommit till skott med än)
... funderar jag på att skriva en skrivpuffövning och lägga upp på bloggen (det var länge sedan sist)
... längtar jag efter att ha skrivarflow (tänker mest på Tusenskönan i samband med detta)
... längtar jag efter att läsa och bli gripen och insnurrad i en riktigt bra bok - Boktips någon?

Bokrean: SF-bokhandeln

Hämtade ut ett DHL-paket idag. Hade tänkt göra det igår men då hade DHL-stället lunchstängt (mellan 13.30 och 14.30 av alla tider). Så det blev till att hämta ut det idag istället. På SF-bokhandelns bokrea online hittade jag fyra böcker som jag raskt beställde dagen innan rean började. Elizabeth Moon var det evigheter jag läste något av; jag läste Paksennarion-serien när det begav sig på nittiotalet, sedan dess ingenting. Det här är en fristående fortsättning, tydligen. Undrar om jag måste uppdatera mig på Paksennarionfronten först eller om det funkar att läsa ändå?

Gene Wolfe är en av mina absoluta favoritförfattare. Tur att han varit och är så produktiv så att jag ständigt har nya böcker att köpa. De är dyra annars så nu passar jag på.

Någon gång på nittiotalet läste jag Mervyn Peakes bokserie om Titus, samt att jag såg på tv-serien med stor förtjusning. Nu har det kommit en fortsättning. Den fjärde boken i serien som Mervyn Peake inte hann avsluta innan sin död. Det är Maeve Gilmore som avslutar boken. Nu måste jag definitivt läsa om serien. Det är bra böcker. Jag har dock slarvat i min läsning, förra gången läste jag bara de två första böckerna ordentligt. Den tredje boken i serien blev bara påbörjad. Inte så att det var något fel på den, men ibland, särskilt när jag läser flera böcker parallellt, blir vissa böcker inte avslutade. Bara för att jag tillfälligt skjuter på läsningen, och går det för lång tid tappar jag bort boken. Trots att jag egentligen vill läsa ut den. Knasigt. Nu ska jag ge även bok tre en ny chans. Vill ju läsa bok ett till tre innan jag ger mig på fyran. De är väl värda en omläsning, för de är riktigt originella böcker med massor av skruvade och udda karaktärer. 

Bokrean: Bokia

På Bokia skulle jag egentligen bara ha tag i "Resan till Kettari". Det är bok två i serien om Max, skriven av Max Frei (pseudonym). Jag gillade verkligen första boken, den var annorlunda, så jag ser fram emot att läsa andra boken. Två böcker blev det på Bokia. Men här hade jag ju inte heller något presentkort. Dessutom fanns de flesta böcker jag ville ha på de andra bokhandlarna, och för bättre priser.

Murarna rasade

Det började med lösryckta meningar.

Blir det också så för er? Att för att få fatt i det där som finns någonstans inom er måste ni börja någonstans och då börjar ni med meningar som ni sedan måste stryka, eller spara i ett dokument för meningar som inte hör hemma någon särskild stans men som ändå kanske kan användas? Så är det för mig.

Jag blev klar med mina bokinköp på Bokia såpass tidigt att jag hade femtio minuter på mig tills tåget skulle gå. Därför passade jag på att gå på kafé. Utrustad med en kopp cappuccino kryddad med lite extra kanel och en blyertspenna satte jag mig att skriva på baksidan av några A4-papper som ändå skulle slängas, sådana där papper som blir över och får gå som kladdpapper tills de hamnar i papperskorgen, bara för att man vill vara lite miljömedveten.

Så jag skrev.

Först lät det såhär:

Ma Jag tog

”Linus är inte hemma.”

”Var kan han vara?”

Jag tittade

Han undrade

Han visste inte

Ace log. ”Jag vet vad vi kan göra.”

Ace tyckte att sanningen

Ace tittade på mig.

Han

Jag vaknade alldeles svettig, undrade vad jag hade gjort egentligen. Drömmen gled undan så snabbt, på ett ögonblick.

Efter hela den här raddan av mer eller mindre lösryckta, onödiga ord och meningar lyckades jag nå fram till det jag egentligen skulle skriva, insåg jag medan jag började, det som kom till mig i bilder, tydliga bilder som med ens bara ville bli skrivna, pockade på uppmärksamhet. Sådant som jag bara såg framför mig och berättade om. Det som började såhär:

För andra gången stod jag utanför Aces lägenhet, beredd att knacka på. Inte beredd att förklara allting, men jag måste. 

Murarna rasade.

Så var jag igång på riktigt... Skrev så länge jag kunde, tills det var dags att gå till tåget och då fortsatte jag att skriva, skrev hela tågresan, tills jag var tvungen att avbryta för att gå av tåget. Hemmavid renskrev jag så småningom det nyskrivna och lade på lite mer kött på benen här och var. Nu är jag, från att ha varit på noll ord i morse, noll ord för hela denna vecka, uppe i 1228 ord och därmed är jag nära mitt mål på 1250 ord den här veckan.

Kanske är dags att öka ordmålet? När jag väl skriver kommer jag lätt upp i det och mer. Det känns dessutom lite futtigt med så få ord på en hel vecka. Men bevisligen är det inte alltid lika lätt, eftersom jag förra veckan misslyckades. Nåja. Bättre med ett lägre mål som jag utan problem lyckas med, då kan jag känna mig duktig. Fast... nog kliar det i fingrarna, nog lockar det att öka målet, höja ribban, försöka klara av mer...

Bokrean: Ugglan

Bokrean började idag. På Ugglan köpte jag inte mindre än sex stycken böcker. Det blev ändå väldigt billigt för mig eftersom jag hade mitt presentkort på trehundra kronor. Bäst att passa på! Roligt med den här butiken är att de har lite udda titlar. Sekwa förlags böcker är jag alltid sugen på att köpa, de kostar oftast lite mer, så det är inte alltid jag tar mig råd - men nu var det rea. Jag vet inte vad det beror på, kanske att jag känner något speciellt för just Frankrike och det franska språket. Annars är det lite av skräcktema i mina bokval. Jag som annars inte alls gillar skräck...Spännande titlar ändå, tycker jag. Ser fram emot att läsa böckerna!

Bokrean: Akademibokhandeln

Bokrean började idag. Givetvis blev det några böcker! Som tur är fyller jag ju år precis innan bokrean börjar. Jag har, istället för att beklaga att jag fyller år före rean och inte efter, börjat önska mig presentkort på böcker när jag fyller år. I år fick jag ett presentkort på Akademibokhandeln på trehundra kronor och ett presentkort på Ugglan för trehundra kronor. Gissa om jag blev glad. Nu kan jag shoppa loss ordentligt på rean. Idag blev det besök på Akademibokhandeln och på Ugglan. Imorgon blir det Bokia. Armarna räckte inte till för fler än två ställen!

Hur gör man det man vill innerst inne?

Hur kommer det sig att jag tappar bort mig gång efter annan? Det verkar inte gå att komma ifrån – jag är periodare. Skriver intensivt i en kortare eller längre period, varje dag, har massor av energi och inspiration och mer inspiration kommer medan jag skriver. Sedan kommer där en svacka, en period då allting faller. Jag skriver knappt något alls, om än något över huvud taget. Läser istället, gör annat, mest blir det en period av läsande. Kanske fyller jag på batterierna? Men jag kommer ifrån mitt projekt, börjar tvivla på det, kommer så långt ifrån det... Skapar ett motstånd, och vips finns där en mur som känns nästan omöjlig att överbrygga, plötsligt är det så svårt. Tvivlet så stort, muren så hög och jag sitter där med en väldig längtan efter att skriva, men får inte ur mig något. (Mer än lösryckta meningar och dagboksanteckningar, kanske något blogginlägg men inte mer än så och det räknas inte.) En sådan tyst period har jag nu. Det började bra förra veckan, jag skrev i min anteckningsbok. Insåg dock att den var för stor och tung för att ta med mig i handväskan så idag hade jag med mig en annan, tunnare. Inte hjälpte det. För i sista stund kom jag på att jag nog skulle ta med mig den där tunna, spännande boken också. På tågresan på morgonen vilade jag bara, men på eftermiddagen, då jag egentligen hade energin att skriva, då tog jag upp boken och läste istället, och läste vidare när jag kom hem. Nu har jag läst ut den väldigt spännande boken (Den där dagen av Kim M. Kimselius – en tonårsbok värd att läsas!), men jag sitter fortfarande där med tomma anteckningsblad. Och nu har jag börjat snegla på anime igen, var himlans länge sedan – år sedan! – som jag tittade på anime senast men nu har suget börjat komma upp igen inom mig. Jag har övergivit facebookspelen, men istället kommer där en annan distraktion och vill få min uppmärksamhet. Ska jag aldrig sluta att göra annat än att skriva när det jag vill innerst inne är att skriva?

Anteckningsboksskriv

Efter mitt blogginlägg igår om skrivandet, övergick jag till att skriva för hand. På tåget hem idag fortsatte jag med några rader till i anteckningsboken. Hemmavid har jag nu renskrivit och samtidigt redigerat lite i överförandet från papper till dator. Veckan har därmed börjat bra: jag är uppe i 708 ord skrivna av veckomålet 1250. Skriver nu i en vacker anteckningsbok med blomster och ugglor på som jag fick i födelsedagspresent nyligen, av märket Accessorize Stationery.

En riktig tegelsten

Jag har precis börjat läsa en riktig tegelsten, Fatimas hand, av Ildefonso Falcones. Jag gillade verkligen Katedralen vid havet, och den här boken av samma författare verkar lovande. Jag har att göra ett tag, för boken är på över 900 sidor. Den här boken kan jag inte ta med mig på tåget utan jag får lov att läsa den hemmavid. Kanske lika bra, eftersom jag gärna frestas att läsa istället för att skriva på tåget, om det går lite trögt med skrivandet. Hursomhelst är jag mitt i kapitel två just nu och njuter av läsningen. Snart ska jag ta en paus för att laga middag och sedan ska jag nog skriva lite.

När man väl bestämt sig

Det är så enkelt när man väl bestämt sig. När man öppnat det nya, tomma dokumentet och väl trycker på tangenterna, formar ord av bokstäverna. Så lätt det går då, orden bara rinner iväg, muren är riven och man kan traska på i stenresterna, rakryggad och stolt för att man klarar av det. Nu skriver jag igen, efter över en och en halv veckas tystnad. Jag har ett dokument för vecka 06 2013 som är fyllt enligt ordmål och mer ändå, men det finns inget dokument för vecka 07. Nu skapade jag precis, sparade precis, har precis börjat att fylla ett nytt dokument med titeln "Nyskrivet TS 2013 Vecka08" - 56 ord and counting.

Emellan hosta och nys

Den här veckan har jag fullt upp med att baka, förbereda inför lördagen. Jag fyller år på söndag men jag ska ha kalas på lördagen. Bakar massor av pajer och annat, tårtbotten inte minst. Dessutom har jag fullt upp med att kurera mig efter en rejäl förkylning, hostar och nyser mest hela tiden... Det har inte blivit något skrivet den här veckan, tråkigt nog, men förra veckan uppfyllde jag min TS-ord-kvot med råge. Istället har jag fokuserat på att läsa... Har läst både Anne B. Ragdes Berlinerpopplarna och Kim M. Kimselius' Mysrys den här veckan. Nu ska jag börja på veckans tredje bok... (förutom den nyss påbörjade Modebibeln av Karina Ericsson Wärn som jag läser i researchsyfte)

Snart dags för bonusord

Blev inget skrivet på tåget i morse, jag är ofta för trött på morgnarna. Men på eftermiddagen, på vägen hem, försökte jag. Jag säger försökte för det blev inte så mycket som jag skulle ha önskat. Jag gav upp lite grand och slutade skriva efter två väldigt glesa sidor. Istället vilade jag. Fast då jag kom hem, efter pilatesträningen, gick det och jag skrev direkt på datorn. Sammanlagt i dag blev det 782 ord, jag kom igång ordentligt! Om man lägger ihop hela veckans skrivande på Tusenskönan, som jag lägger i ett och samma dokument, veckovis, har jag skrivit 1186 ord den här veckan. Bara fjuttiga 64 ord till veckans mål - det kommer jag klara att skriva utan problem i morgon. Sedan blir det bonusord. Får se hur många ord jag får ihop sammanlagt den här veckan. Det ska bli kul att se.

Ett lyhört pussel: lyssna inåt

Renskrivit det jag skrivit på tåget igår och idag. Har kommit upp i 404 ord, så jag ligger lite back, i och med att jag måste hålla ett snitt på 250 ord per dag måndag till fredag för att komma upp i mina 1250 ord. Fast jag är inte orolig - jag har massor inom mig, bilder att utveckla, och har ingen brist på scener att skriva. Hela boken i stora drag är ju klar i mitt huvud. Det är bara det där med att få ned det på papper som är lite knivigt. Tar sin tid, verkligen... Tålamod... Varje scen tar längre tid än man tror, kommer fram lite trevande, i pusselbitar och delar av pusselbitar. Jag jobbar inte rakt på, från början till slutet av scenen. Den kommer till mig i fragment, i lite olika versioner efter varandra, som överlappar varandra, med bitar att lägga till och bitar att stryka. Som att måla en tavla. Vissa färger är de rätta, andra kräver andra nyanser, vissa måste blandas om lite, nya lager läggas på. Det blir en skiss där det fattas vissa sinnesintryck, vissa fraser, ord som sägs, beskrivningar av omgivningen. Ett lyhört pussel där jag måste lyssna mer inåt, slappna av mer. Kanske kan yogan som jag precis kommit igång med igen hjälpa. Ibland är svårigheten att verkligen vara DÄR. Med alla sinnen, bara skriva allt som syns, händer och sker. Inte alltid så lätt. Speciellt inte när jag är så språkmedveten hela tiden, ska vara så korrekt med alla komman, semikolon, punkter och bokstäver på rätt ställe. Svårt att släppa korrekturläsaren i mig... Men jag kämpar på, under mina tågresor. Imorgon är en ny dag, med nya möjligheter!

100 böcker att läsa innan du dör, lista av BBC

100 böcker att läsa innan du dör, lista av BBC. Listan hittade jag hos Katarina Persson, på hennes blogg.

Jag gick igenom listan och ändrade alla böcker jag läst till fetstil, medan jag lät alla böcker jag inte läst vara. Förvånansvärt nog hade jag läst ganska många böcker. Fyrtiofyra stycken. Det är vän ändå ganska bra, 44 av 100? Ett par av böckerna har jag i bokhyllan hemmavid olästa, så jag skulle kunna öka på antalet lästa så småningom. Och som det alltid brukar vara, en del författare har jag läst, fast bara andra böcker av honom/henne. En kul lista i alla fall, med många bra böcker.

1. The Lord of the Rings, JRR Tolkien
2. Pride and Prejudice, Jane Austen
3. His Dark Materials, Philip Pullman
4. The Hitchhiker's Guide to the Galaxy, Douglas Adams
5. Harry Potter and the Goblet of Fire, JK Rowling
6. To Kill a Mockingbird, Harper Lee
7. Winnie the Pooh, AA Milne
8. Nineteen Eighty-Four, George Orwell
9. The Lion, the Witch and the Wardrobe, CS Lewis
10. Jane Eyre, Charlotte Brontë
11. Catch-22, Joseph Heller
12. Wuthering Heights, Emily Brontë
13. Birdsong, Sebastian Faulks
14. Rebecca, Daphne du Maurier
15. The Catcher in the Rye, JD Salinger
16. The Wind in the Willows, Kenneth Grahame
17. Great Expectations, Charles Dickens
18. Little Women, Louisa May Alcott
19. Captain Corelli's Mandolin, Louis de Bernieres
20. War and Peace, Leo Tolstoy
21. Gone with the Wind, Margaret Mitchell
22. Harry Potter And The Philosopher's Stone, JK Rowling
23. Harry Potter And The Chamber Of Secrets, JK Rowling
24. Harry Potter And The Prisoner Of Azkaban, JK Rowling
25. The Hobbit, JRR Tolkien
26. Tess Of The D'Urbervilles, Thomas Hardy
27. Middlemarch, George Eliot
28. A Prayer For Owen Meany, John Irving
29. The Grapes Of Wrath, John Steinbeck
30. Alice's Adventures In Wonderland, Lewis Carroll
31. The Story Of Tracy Beaker, Jacqueline Wilson
32. One Hundred Years Of Solitude, Gabriel García Márquez
33. The Pillars Of The Earth, Ken Follett
34. David Copperfield, Charles Dickens
35. Charlie And The Chocolate Factory, Roald Dahl
36. Treasure Island, Robert Louis Stevenson
37. A Town Like Alice, Nevil Shute
38. Persuasion, Jane Austen
39. Dune, Frank Herbert
40. Emma, Jane Austen
41. Anne Of Green Gables, LM Montgomery
42. Watership Down, Richard Adams
43. The Great Gatsby, F Scott Fitzgerald
44. The Count Of Monte Cristo, Alexandre Dumas
45. Brideshead Revisited, Evelyn Waugh
46. Animal Farm, George Orwell
47. A Christmas Carol, Charles Dickens
48. Far From The Madding Crowd, Thomas Hardy
49. Goodnight Mister Tom, Michelle Magorian
50. The Shell Seekers, Rosamunde Pilcher
51. The Secret Garden, Frances Hodgson Burnett
52. Of Mice And Men, John Steinbeck
53. The Stand, Stephen King
54. Anna Karenina, Leo Tolstoy
55. A Suitable Boy, Vikram Seth
56. The BFG, Roald Dahl
57. Swallows And Amazons, Arthur Ransome
58. Black Beauty, Anna Sewell
59. Artemis Fowl, Eoin Colfer
60. Crime And Punishment, Fyodor Dostoyevsky
61. Noughts And Crosses, Malorie Blackman
62. Memoirs Of A Geisha, Arthur Golden
63. A Tale Of Two Cities, Charles Dickens
64. The Thorn Birds, Colleen McCollough
65. Mort, Terry Pratchett
66. The Magic Faraway Tree, Enid Blyton
67. The Magus, John Fowles
68. Good Omens, Terry Pratchett and Neil Gaiman
69. Guards! Guards!, Terry Pratchett
70. Lord Of The Flies, William Golding
71. Perfume, Patrick Süskind
72. The Ragged Trousered Philanthropists, Robert Tressell
73. Night Watch, Terry Pratchett
74. Matilda, Roald Dahl
75. Bridget Jones's Diary, Helen Fielding
76. The Secret History, Donna Tartt
77. The Woman In White, Wilkie Collins
78. Ulysses, James Joyce
79. Bleak House, Charles Dickens
80. Double Act, Jacqueline Wilson
81. The Twits, Roald Dahl
82. I Capture The Castle, Dodie Smith
83. Holes, Louis Sachar
84. Gormenghast, Mervyn Peake
85. The God Of Small Things, Arundhati Roy
86. Vicky Angel, Jacqueline Wilson
87. Brave New World, Aldous Huxley
88. Cold Comfort Farm, Stella Gibbons
89. Magician, Raymond E Feist
90. On The Road, Jack Kerouac
91. The Godfather, Mario Puzo
92. The Clan Of The Cave Bear, Jean M Auel
93. The Colour Of Magic, Terry Pratchett
94. The Alchemist, Paulo Coelho
95. Katherine, Anya Seton
96. Kane And Abel, Jeffrey Archer
97. Love In The Time Of Cholera, Gabriel García Márquez
98. Girls In Love, Jacqueline Wilson
99. The Princess Diaries, Meg Cabot
100. Midnight's Children, Salman Rushdie

Bilderna bleknar, bleknar och försvinner

Det blev 4119 ord skrivna på Tusenskönan under den här veckan. Mitt mål är 1250 ord, så det är långt över. Jag är riktigt nöjd. Mest skrev jag på torsdagen då jag kom upp i 1833 ord. Det går bra för mig nu, att skriva. Ändå känner jag att jag inte riktigt alltid hittar de rätta orden, inte alltid får till det, de där speciella formuleringarna som är just Maximilian... Jag har massor av bilder inom mig nu när jag skriver så mycket, filmsnuttar, delar av saker som sker, så mycket... och ändå, när jag väl börjar skriva blir det som en blockering, åtminstone vid datorn. Bilderna försvinner och jag sitter stum. Så fort jag tar en bläckpenna istället och sätter mot papperet, kommer orden flödande. Men fortfarande är det inte alltid precis rätt ord, bara nästan. Bilderna som är så detaljrika någonstans inom mig, kommer inte riktigt upp till ytan, jag får inte riktigt med mig dem ned på papperet. Frustrerande.

White Lovers

Helt missat, jag som nu kommit in i en lyssna-på-Gackt-period igen, att Gackt släppte en ny singel i december 2012! Den heter White Lovers - Shiawase na Toki- och det är en typisk "Gackt-sång". Hans röst älskar jag lika mycket som vanligt, låten annars är väl en mellansång... inte en av mina favoriter (än), men helt okej. Måste uppmärksamma den i alla fall, här på bloggen. Trots att konserten jag gick på inte var som jag hade tänkt mig före, lite av en besvikelse (se tidigare inlägg varför), är han fortfarande min absoluta favoritartist. ♥ ♥ ♥


GACKT - WHITE LOVERS -Shiawase na Toki- (pv) by chaospl85

Lite vuxnare, lite allvarligare

En nygammal karaktär dök upp. En ung man vid namn Ace. Jag visste att han skulle vara med, men det var först idag som jag gav honom ordentligt med plats. Han är en pratsam kille och med ens, när jag tillät honom att breda ut sig, skrev jag som besatt, hann knappt med, för han berättade så mycket. Hans tjej, som inte varit med i Tusenskönan på evigheter, som var med någon gång i mina allra första versioner av boken (helt annorlunda, på alla vis, utspelas i en helt annat tidsålder), kom plötsligt tillbaka, och mycket mer färgstark och intressant än förra gången. Ace var också smått annorlunda... Samma personlighet, men lite vuxnare, lite allvarligare, och den här gången, medan jag skrev... dök det plötsligt upp en dotter, en treårig liten flicka med glimten i ögat, precis som Ace har glimten i ögat. Åh, vad jag gillar Ace, och nu när han fick ta ordentlig plats, verkligen sitta ned och berätta saker, vad jag började tycka om hans flickvän också... som tyvärr redan är död, men ändå har en historia att berätta.

Tråkigheter och roligheter

Skrev lite på TS på tåget hem - närmare bestämt sjuttiofem ord. Sedan tog jag resten hemmavid, skrev till och mer lite mer än mina 250 ord. Det blev 288 ord, och det var gjort på nolltid. Det är ett väldigt lågt mål, 250 ord per dag, måndag till fredag, men så är det också något jag utan problem hinner med på en av mina tågresor, det vill säga på en halvtimme hinner jag gott och väl skriva mina ord (och mer därtill om jag har flyt).

Fritiden idag ägnades annars mest åt matlagning, och så passade jag på att städa också, rensa bland papper och kvitton, sådant som kanske är mördande tråkigt men ger tillfredsställelse då man blir av med en massa papper och kan slänga och se snabbt resultat. Pappersrensandet innefattade också sortering av papper till VK och Tusenskönan/TS. Med VK-papperen i ordning satte jag mig, beväpnad med bläckpenna och markörpenna och gick igenom några sidor utskrivet. Scener som inte har kapitel än, som är uppdelade på dagar, efter NaNoWriMo, dag 20 till 30. Imorgon ska jag fortsätta den genomgången. Ganska tråkigt arbete, tar lite tid också, och ännu mer tid eftersom det är flera scener som jag inte har en aning om var jag ska lägga dem. Det visar sig när jag får de första kapitlen mer klara - det är scener som ska in i mitten och i slutet av romanen. Dessa markerade jag nu med gul markörpenna, så jag lätt ska hitta dem. Imorgon tänkte jag också påbörja en förteckning över dessa scener. Också sådant som känns ganska tråkigt att göra, men välbehövligt. Jag behöver struktur för att kunna nyskriva, veta vilka delar jag ska fylla i nytt med. Språkredigering är mycket roligare att göra, om man nu ska tala om redigering. Allra roligast är det förstås att skriva helt nytt. Men många gånger finner jag ett stort nöje i att läsa igenom vad jag redan skrivit - "har jag skrivit det här? men det är ju bra!" - och göra språklig redigering - sådant där som egentligen är slutpet i en text... Det tycker jag är alldeles för roligt, så roligt att jag påbörjar det för tidigt. Och alltför tidigt bara sitter och läser det jag skrivit hittills. Nu försöker jag ändra på sådant, verkligen göra redigeringsarbete. För det är i det stadiet jag fastnat, både i DD och i KS, mina kapitelboksprojekt (för barn, alltså). Så jag försöker ändra på vanor och ovanor... Och det går, sakta men säkert. Jag kämpar!

Nu ska jag kämpa mig bort ifrån datorn och ta kväll. Godnatt!

Måndag, ja, måndag

Ny vecka, nya tag. Skrivit på tåget hem, renskrivit lite av detta hemmavid samt tillfört någon mening - så att säga redigerat under renskrivning. Renskrev bara en halv sida, dock. Allt detta på projektet TS eller Tusenskönan.

VK har jag inte kommit igång med alls än, denna vecka. Kan beror på att jag totalt glömde bort igår, söndag, att göra en planering. Jag tar förra veckans planering och fortsätter på vad jag satt upp som mål där; har fortfarande en del scener och redigering av TS och VK som jag inte hann med att göra förra veckan.

Hur gick det med VK då?

Det gick sämre med VK den här veckan. Ordmålet var på 2500 ord; jag skrev inte många alls. Jag redigerade och tog mig för med den delen, som jag hade tänkt mig, i början av veckan, måndag, tisdag och onsdag. Sedan stannade det av. Dessutom märkte jag att jag satt för många och höga mål - redigeringen tog längre tid än jag trodde och jag var fortfarande på måndagens "uppgift" på onsdagen... Det kanske bidrog till att jag lite grand gav upp. Inte gav upp som i att verkligen ge upp, men som i att släppa på allting tillfälligt. Dessutom satsade jag allt krut i andra halvan av veckan på Tusenskönan istället.

I morgon är det ny vecka och därmed nya tag. Tågskrivet går bra, inte tu tal om den saken, men när jag kommer hem, det är då det faller. Finns så mycket annat att göra, sådant som måste göras, sådant som går före, och annat som bara görs istället för... som datorsurf.

Funderar på att jobba mer på papper och i mina pärmar, hoppa över att sitta vid datorn och redigera. Synd att jag inte har någon fungerande skrivare. Jag saknar SÅ att kunna skriva ut och redigera och läsa det jag skriver på papper. Det underlättar.

Dessutom vill jag inte sitta för mycket vid datorn. Det är inte bra för hälsan, och inte för ögonen heller. Helst vill jag göra allt utan dator, men det går ju inte. Inte så att jag är datorfientlig, bara det att jag har så svårt att koncentrera mig och vara disciplinerad när frestelserna är så många och det är så himla lätt att prokrastinera... surfa och slöläsa, spela spel, blogga, läsa mail, maila... helt enkelt göra allt som inte tar emot, så som skrivandet/redigerandet ibland tar emot.

Vad jag gör istället för...

Jag stannar på 4563 ord på Tusenskönan den här veckan. Med ett mål på 1250 har jag klarat det med bravur. Allt skrevs för hand, och sedan renskrev jag. Även det jag skrev i dag skrev jag först för hand. Just nu går det bara inte att skriva mycket direkt på dator; jag surfar iväg till bloggar, till Facebook, läser mail, spelar FB-spel... allt möjligt annat istället för att skriva. Ändå längtar jag ihjäl mig när jag inte skriver, och gör andra saker, iväg från hemmet. Tänk att man kan längta så mycket efter att göra något, och när man får möjlighet att göra just det, gör man annat istället. Så dumt! Det är prokrastinering det.

Även skräpet sparas

Har under dagen fört över det jag skrivit under veckan på TS till det stora dokumentet, dokumentet med hela boken. Samtidigt har jag tagit bort en del gammalt, sådant som inte passar in. Det som slängs tas inte bort med delete-knappen utan klistras in i ett speciellt dokument som heter "ratat2013". Även skräpet måste ju sparas; man vet aldrig när det kan komma till nytta.

Fyller på skelettet

Jag har veckomål istället för dagmål numera, på två projekt som jag arbetar parallellt med. VK och Tusenskönan. Veckomålen består i att skriva ett visst antal ord per vecka. Jag startade detta senare i januari än vad jag först tänkt mig, så jag har fått flytta fram min deadline.

Först funderade jag fram och tillbaka på vad som var rimligt egentligen, som ordmål, och kom fram till 6000 ord på VK, och 2500 ord på TS, men så insåg jag det orimliga i detta, speciellt som jag parallellt med mitt nyskriv ska redigera VK, inte bara skriva nytt på det projektet. Så jag halverade dessa mina mål, och kom fram till något som jag tyckte verkade rimligt: 3000 ord på VK och 1250 ord på TS.

Varje dag den här veckan har jag skrivit på tåget. Redigerandet hemmavid har det blivit lite si och så med, men jag har nyskrivit på TS varje dag, måndag till fredag, och det har gett resultat. Bra mycket bättre resultat än jag trott vara möjligt. Jag är uppe i hela 3765 ord!

Så målet 1250 har jag slagit med råge - och veckan är inte slut än! Dock har jag tänkt mig att skriva måndag till fredag, på tåget just och i väntan på tåg, och inte ha några krav på att skriva under helgerna. Nu ikväll har jag renskrivit allting jag skrivit under veckan, och nu är jag verkligen sugen på att fylla på detta skrivna. Det är delvis fragmentariskt och jag kan komma ännu en bra bit ordmässigt genom att fylla på "skelettet" jag skrivit under veckan.

Tvätt gör underverk

Två saker som gjorde underverk för mitt skrivande.

Det första: ett kafé.

Jag tycker mycket om att sitta på kafé och skriva. En kopp kaffe eller en kopp cappuccino, en anteckningsbok och en lämplig bläckpenna. Jag har mitt favoritkafé som jag gärna återvänder till, stilfullt och samtidigt enkelt. De har gjort om inredningen, nu är det ännu bättre. Där sitter jag gärna, om inte annat en stund i väntan på tåget, som jag gjorde idag.

Idag kom jag igång ordentligt att skriva och fortsatte sedan på tåget. Det stod ungefär tio minuter på stationen innan det var dags för avgång. Jag passade på att sitta och skriva då också. Fortsatte under hela resan, och var mitt i scenen, i full gång, då det tyvärr var dags att bryta och kliva av tåget. Sedan kom livet emellan, ICA, matlagning, tvätt, sådana saker.

Och med det kommer jag fram till den andra underverkshjälpen: tvätten.

Jag vek tvätt, och medan jag vek snurrade tankarna, jag tänkte på fortsättningen på det jag skrivit och kom på både en omedelbar fortsättning och vad som skulle ske sedan. Löste ett par stora pusselbitar för handlingen i Tusenskönan medan jag vek handdukar och strumpor. Kom till insikt om sådant som jag klurat på länge. Vilken lättnad! Tvättvikning hjälpte mig häromveckan också, då jag inte hade en aning om vad jag skulle skriva till skrivarcirkeln, visste bara att jag ville skriva en dikt. Då kom texten till mig mitt i tvättvikningen. Hurra! Så produktivt kan det vara att vika tvätt. Tips, tips!

Vad funkar med, för dig?

Halka hit och dit

Trött nu. Synd att jag är kvällstrött av mig... Jag är nog som mest produktiv på för- och eftermiddagen. I morse orkade jag inte skriva något på tåget, men på vägen hem skrev jag på Tusenskönan; det blev fortsättning på gårdagens scen (det som egentligen är fredagens "uppgift" alltså). Hemmavid har jag mest gjort annat... Och när jag väl beslutade mig för att öppna dokumenten och jobba lite med VK, halkade jag över i att läsa början på DD och göra små ändringar där... Det är ett annat projekt med potential att bli något bra... Som var NaNoWriMo förrförra året, och som måste redigeras, men är klart i ett första utkast. Tittade lite på VK, på nyckelscenen jag nämnde i gårdagens inlägg, och som jag redigerade lite på, funderade lite kring, men inte kom fram till något beslut med. Hänger fortfarande i luften, vrider och vänder på det i tanken, lite grand, emellanåt. Men nu orkar jag inte tänka längre. Får ta nya tag i morgon istället.

Funderingar kring avslöjande och perspektiv

Första dagen på min nya veckoplanering.

På tåget började jag skriva på den scen jag planerat. Sedan började jag fundera istället, fundera på om den scenen alls skulle vara med. Är lite osäker, faktiskt. Om jag vill ha med den scenen bara för att klura ut för mig själv vad som faktiskt kommer att hända, eller om den scenen verkligen är till nytta för läsaren. TS är skriven i första person, något som jag frångår med den nämnda scenen. Vet fortfarande inte om det verkligen fungerar, att ha första person, och sedan bryta av med tredje person och följa en annan person parallellt, i ungefär varannat kapitel. Det vidgar onekligen perspektivet för läsaren, som får reda på saker som Maximilian inte har en aning om. Samtidigt är det just så, sagt, att jag funderar på om jag skriver dessa tredje persons-scener för min egen skull snarare, för att jag har svårt att se framför mig vad som sker parallellt med en viss person, händelser som Maxim fortsättningsvis också inte har en aning om. Detta grubblande gjorde att jag hastigt och lustigt övergav mitt skrivande av nämnda scen och kastade mig över den scen jag planerat för fredagens tågskriv istället. Så kan det gå.

Hemmavid började jag, precis som planerat, med bokprojektet VK, gå igenom ett av de två stora dokument jag har kvar från slutet av NaNoWriMo där jag bara skrivit dag efter dag, från dag 20 till dag 30, huller om buller, scener och bitar, fragment, delar av scener, som jag delvis inte har en aning om var de ska in. Andra scener kan jag direkt lägga i ett visst kapitel. Jag fastnade här också, vid en lång scen av stor betydelse, med fortsättning, som jag inte vet var jag ska placera. Ett stort avslöjande görs. Var placera detta avslöjande? Ursprungligen tänkte jag i början av boken, redan i kapitel tre, men jag inser samtidigt att det är på tok för tidigt. Just nu är det planerat till att bli åtminstone fyrtio kapitel. Tänker man klassisk dramatisk kurva, skulle avslöjandet komma senare, efter en tredjedel eller två tredjedelar av romanen... Hur göra?

Tåg och hemma

Påbörjar ny rutin. Att på söndagen göra en planering av skrivarveckan, det vill säga måndag till fredag. Eftersom jag inte riktigt vet hur lång tid en viss redigeringsbit tar eller hur lång tid det tar att skriva en viss scen, är det här bara en skiss på vad jag ska göra. Att revidera under veckan allt eftersom. Men det är en preliminärplan i alla fall. Jag har kort skrivit vad jag ska skriva för scen ur TS under tågresorna, och vad jag ska göra hemmavid för redigering på VK. Redigeringen innefattar flyttning av stycken mellan dokument i datorn, varför jag inte kan göra den redigeringen på tåget. Jag har en stationär dator. Men det är bra det, tycker jag, att ha papper och penna under dagen, där man skriver mer fysiskt med kroppen, när man skriver för hand. Och sedan blir det datorarbete under kvällstid. En bra uppdelning. TS på tåget och VK vid datorbordet. Nu ska jag bara försöka följa min plan också.

Skrivarcirkeln hjälper

Uppmuntrad av kommentarer och beröm på skrivarcirkeln, tillsammans med god konstruktiv kritik som gjorde min text bättre, fick jag inspiration efteråt till att skriva. Till skrivarcirkeln i dag tog jag med mig ett utdrag ur VK, som jag bara putsat lite grand på för att kunna visa det för mina skrivarvänner. Tåget hem var försenat, men det gjorde ingenting. Visst var jag hungrig, men maten kunde vänta medan pennan glödde. Jag skrev under hela tågresan, så nu är jag igång igen med VK. Nyskriv och redigering, sida vid sida. Skrev ett par avsnitt som ska in i tredje kapitlet. Början av januari gick trögt, men nu har jag äntligen kommit igång med nyskriv på allvar. Känns skönt.

En lättnad, en befrielse!

Äntligen och till sist har jag en ny dator. Det är en Asus Essentio Desktop PC CM1745 och jag köpte den på inWarehouse.se. Så skönt att ha en ny och pålitlig dator. Min gamla dator hade varit opålitlig i över ett år nu, mer och mer... Under de senaste och sista månaderna tog det en kvart, tjugo minuter att starta den och då blev jag tvungen att gå igenom startreparation som blev till systemåterställning och omstart innan jag kunde logga in på datorn. Dessutom blev det bluescreen allt som oftast när jag startade den, plus att det ett flertal gånger blev bluescreen medan jag satt och jobbade vid datorn - skrämmande värre! - så jag vågade till sist inte jobba alls med mitt NaNoWriMo-projekt. Datorn fick riktigt spel med omstarter i trippel och fyrdubbelt under december. Jag är glad att jag fick gå smärtfritt igenom november och vara med på NaNoWriMo utan datorbekymmer av det värre slaget. Men i december fick jag nog. I julklapp fick jag pengabidrag och sedan slog jag till och köpte äntligen den nya datorn nu i förra veckan. Fick den i torsdags, 10/1. En lättnad! En befrielse! Nu vågar jag ta damma av romanprojektet VK och TS/PL/ML och skriva igen!

Igång eller inte?

Har skrivit en dikt idag, till morgondagens skrivarcirkel. Nu har den kommit igång igen, efter julledigheten. Och i morgon kommer förhoppningsvis fler än förra veckan, för nu har ju vardagen kommit igång ordentligt igen, efter julhelgen. Det blev en dikt om ord, och hur svårt jag har att hitta fram till dem. Famlar lite nu, med skrivandet annars. Har inte kommit igång riktigt, jag heller. Bara skrivit gårdagens datum, efter att ha läst första kapitlet på VK, sedan blev det liksom inte mer. Just nu är jag istället inne i en läsperiod. Har precis avslutat Robin Hobbs "Shaman's Crossing", och har just nu ingen aning om vad jag ska välja härnäst. Vill läsa något nytt istället för att ta tag i de där böckerna som jag hållit på med "samtidigt", det vill säga, som legat ett tag på väntehylla, mitt i läsningen, sådana där jag bara tagit en kort paus i.

Nytt år - nya skrivartag

Romanprojektet VK påbörjades med idéer och som planering i oktober 2012. Sedan som NaNoWriMo-projekt i november med resultat 53226 ord. Jag vann således (som ni kanske redan vet). Påbörjade fortsatt planering och strukturering av materialet i början av december, men fick för mycket i vardagen, både på jobbet och privat med jul och nyår. Så sedan dess har projektet vilat. Det kanske till och med behövde vila. Nu har det nya året börjat och det är dags att ta tag i projektet igen. VK, here I come! Jag har börjat med att sett ut en anteckningsbok som ska bli min "Journal of a Novel" som till exempel Maria Turtschaninoff talar om på sin blogg. Jag tänkte börja journalen med att läsa de hittills skrivna kapitlen och skriva reflektioner i journalen efter varje nytt kapitel jag läser. Spontana tankar och reflektioner samt idéer som föds eller sådant jag ser måste ändras/rättas till/omskrivas.

23 år senare med The Wheel of Time

Bokstävlarna har skrivit ett blogginlägg om att bokserien "The Wheel of Time" nu har avslutats. Robert Jordan påbörjade den serien 1990 och fortsatte att skriva bok efter bok fram till sin död, då Brandon Sanderson skrev de sista böckerna, sagda sista boken, som blev fyra böcker. Serien är på sammanlagt fjorton böcker, plus en prequel. Jag har mest läst serien på engelska, då det begav sig. Något som jag tycker är både dumt och befängt är att de svenska översättarna valde att dela upp varje bok i två... Helt idiotiskt, om ni frågar mig. Visst, de får sälja dubbelt så många böcker, men dubbelt så många läsare blir nog också avskräckta från att läsa denna mastodontserie. 

Tänk att den äntligen är avslutad. Då kanske man skulle läsa slutet... Jag började läsa de första böckerna, jag tror det var 1994 eller 1995 då första och andra boken (på svenska, alltså volym 1 uppdelad i två), fanns att köpa på bokrea det året. Sedan fick jag tredje boken (alltså första halvan av bok två) strax därefter. När jag insåg att varje bok skulle bli två på svenska och att jag kommit ikapp den svenska översättningen övergick jag raskt till att köpa och läsa på engelska istället. Om jag minns rätt läste jag den engelska bok 1 till och med bok 8, The Path of Daggers. Sedan var det (enligt Wikipedia) ett glapp till nästa bok kom ut, år 2000. Då tog det stopp för mig med läsningen.

Jag köpte dock Winter's Heart så småningom, i inbunden form till och med, men jag läste den aldrig, för då hade det gått ytterligare något eller några år, vill jag minnas (jag köpte inte boken förrän lite senare), och jag hade helt kommit av mig med läsningen. Alla dessa namn! Och hade väl också, ärligt talat, tröttnat på den där evighetsserien och att det tog sådan tid där det inte hände något vidare mycket. Så jag gav upp.

Ändå införskaffade jag Knife of Dreams, bok 11, när jag hittade den på second hand för bara något år sedan. Som om serien ändå på något vis lockar...?

Så när jag nu ändå lagt så mycket tid på den (även om det var länge sedan), och om de fyra sista böckerna nu är bättre, kanske det vore något att avsluta, att läsa klart... För att se hur det går, om inte annat. Men jag är i valet och kvalet, då det finns sådan mängd av andra (bättre!?) böcker att läsa.

Tematrio - Nyårslöften 2013

Lyrans Noblesser hade förra veckan tematrio nyårslöften. Hon formulerade det som följer: ”Berätta således om om tre bokrelaterade löften/planer du har för det kommande läsåret!”

1.       Förra året hakade jag på en massa läsutmaningar. Jag fullföljde bara en av dem, en av mina boktolvor (mer om läsutmaningarna och resultaten i ett senare inlägg). Så i år tänkte jag vara mer realistisk. Därför tänker jag bara vara med på ett par läsutmaningar. Först ut är Alfabetutmaningen, en likadan som den jag var med på 2011. Då klarade jag utmaningen; jag tänker klara den i år igen. Den går ut på att läsa en bok av en författare vars efternamn börjar på –, där alla bokstäver i det svenska alfabetet är representerade. Jag tänker plocka böckerna ur mitt eget hemmabibliotek. Jag har massor av olästa böcker i bokhyllan så det kommer inte att bli några problem. Det är ett bra sätt att läsa en mångfald av författare istället för att snöa in på några få. Den andra utmaningen jag tänker vara med på är Kill hyllvärmare. Den finns i olika varianter på olika bokbloggar men den går ut på att man läser böcker som stått i ens egen bokhylla alltför länge och samlat damm. När jag är inne på detta med hyllvärmare kommer jag raskt in på nyårslöfte nummer två.

2.       En av mina bokliga ”laster” har alltid varit att låna massor av böcker på biblioteket. Förr, när jag var barn, hade jag inga problem med att få tid att läsa alla dessa böcker, men ju äldre jag är, desto mindre tid till läsning tycks jag få. Ändå lånar jag kopiöst mycket böcker, i princip lika många som när jag var barn. Därför är det dags att vara realistisk även här. Istället för att låna högvis med böcker som jag bara lånar om och om, tills jag inte kan låna om dem mer och sedan lämna tillbaka böckerna olästa, har jag bestämt mig att ställa ett par villkor för bibliotekslån. Nämligen, jag får bara låna fackböcker och barn-/bilderböcker som jag inte har råd att köpa och som relaterar till mitt skrivande. I fallet fackböcker, endast böcker som har med aktuellt skrivar-(roman-)projekt att göra, och i fallet barn-/bilderböcker, lånar jag böcker för att få inspiration till mitt eget skrivande och tecknande/illustrerande. Där är det inte rimligt att köpa allt vad jag slukar och således är det helt okej att låna sådana böcker. Men annars, vad gäller skönlitterära böcker i övrigt, får jag under 2013 endast läsa böcker ur min egen bokhylla (och min sambos). Det låter hårdare än det faktiskt är; jag har mängder av böcker att botanisera bland, eftersom jag har flera hundra olästa böcker i min bokhylla.

3.       Jag vill läsa mer blandad litteratur, mer av poesi och graphic novels, manga, fler böcker på engelska, på franska, på japanska, och böcker från fler länder. Redan nu läser jag en blandning av allt möjligt, från i runda slängar i snitt tjugo olika länder per år, en salig blandning av fantasy, romaner, sf, barnböcker, poesi, noveller, deckare, historiska romaner, chick-lit, osv. Så där behöver jag egentligen bara fortsätta som jag redan gör. Så det tredje löftet kanske hellre ska handla om bloggen och mina litterära åtaganden där. Jag har skrivit väldigt få recensioner. Det kanske skulle vara mer uppskattat av mina läsare om jag skrev fler sådana? Dessutom borde jag verkligen bli bättre på att svara på kommentarer jag får på bloggen. Plus att jag hakat på en mängd olika bokrelaterade bloggprojekt som inte fullföljts och som hänger i luften. Jag tänker bland annat på ”i min bokhylla” där jag stannat på bokstaven C. Således: på bloggen – försöka fullfölja det jag påbörjar och inte lova för mycket och haka på för många utmaningar som jag vet att jag egentligen inte har tid till att utföra. Samtidigt är det så roligt, och utmaningar är en del av det som gör bloggen levande. En balansgång det där. Men bättre på att balansera ska jag bli.

Bokåret som gått - 2012

Bokåret som gått. 2012. Det har varit ett bra läsår. Jag har läst 75 böcker allt som allt. Två böcker på franska, åtta böcker på engelska och resterande 65 böcker på svenska. 44 böcker var skrivna av kvinnor, 29 var skrivna av män och två stycken var skrivna av ett par – en man och en kvinna.

Det jag inte räknat med i min redovisning av vad jag läst är bilderböcker och manga. När jag läst flera böcker i en serie, har jag bara räknat hela serien som en bok. Jag läste i mars-april ”Death Note” av Tsugumi Ohbata & Takeshi Obata. Andra och tredje delen i mars och resterande nio volymerna i april. Jag skulle kunna räkna dessa som elva stycken böcker, men jag väljer att inte göra det utan bara räka dem som en enda bok, då det är så lite text på varje sida. Samma motivering har jag med barnböckerna, det vill säga bilderböckerna, som jag läst. Där är det bara bilder och väldigt lite text. Manga hamnar på gränsen eftersom de kanske kan sägas motsvara graphic novels, som jag skulle räkna. Men bilderbarnböcker på franska räknas, eftersom de innebär så mycket mer tid – jag är inte världens bästa på franska, om man säger så. Jag räknar inte heller seriealbum eftersom de bara är på runt trettio-sextio sidor.

Månadsvis ser det ut såhär:

Januari: 6 böcker

Februari: 6 böcker

Mars: 6 böcker (7 om mangan skulle räknas)

April: 4 böcker (13 om mangan skulle räknas)

Maj: 8 böcker

Juni: 6 böcker

Juli: 10 böcker (12 böcker om seriealbum skulle räknas)

Augusti: 12 böcker

September: 6 böcker

Oktober: 4 böcker

November: 4 böcker

December: 3 böcker

Tidigare, 2009-2011 alltså, var jag med på Jorden runt tillsammans med Lyrans Noblesser. Det var ingen sådan runttur under 2012, men jag lyckades ändå läsa böcker från många länder, där Sverige vinner med hästlängder framför det andra landet på listan som är USA. Nästa på listan är Frankrike, med mindre än hälften så många böcker representerade som USA. Se hela listan nedan. Jag lyckades läsa böcker från andra länder i Norden än just Sverige, men det blev bara Norge och Danmark. Ingenting från Finland eller Island. Kanske något för 2013?

Allt som allt var 12 länder representerade. Helt okej, tycker jag. Kanske skulle jag kunna bli ännu bättre. Det var ändå sämre än de senaste åren, mycket tack vare att jag inte var med i någon ”Jorden runt…” förra året.

Sverige: 28 stycken.

USA: 18 stycken.

Frankrike: 6 stycken

Storbritannien: 5 stycken.

Japan: 4 stycken.

Tyskland: 4 stycken.

Ryssland: 3 stycken.

Kanada: 2 stycken.

Australien: 2 stycken.

Norge: 1 stycken.

Danmark: 1 stycken.

Italien: 1 stycken.

Gott Nytt År!

Gott Nytt År, alla bloggläsare!
Må ert år 2013 bli det bästa någonsin!
Något nyårslöfte har jag ännu inte givit mig själv, men jag har redan tidigare bestämt att nyckelordet för året 2013 ska bli "självrespekt", med allt vad det innebär.
Just nu håller jag på att läsa "Tunnlar", en julklapp jag fått 2012.
Annars är jag just nu mest skrivande på "Tusenskönan", har kommit igång med skrivandet på den boken igen. Har tagit paus under december med "VK", mitt NaNoWriMo-projekt 2012. Nu med januari är det dags att påbörja redigeringen av den boken, att skriva klart den och faktagranska den - något som kommer att bli omfattande. Testläsare och sedan redigering igen. Jag ser fram emot att arbeta med detta under 2013.
Ännu en gång, Gott Nytt År!