Havsdjupens sal - en bokblogg

Recension: Half Bad – Ondskans son av Sally Green

Half Bad – Ondskans son är Sally Greens debutroman. Det är urban fantasy, världen är vår egen, allting i det moderna samhället känns igen, men det finns magi. Det är dock långt ifrån Harry Potter.

Nathan är halvt vit, halvt svart häxa; hans far är svart häxa, hans mor är vit häxa. Det gör att han inte hör hemma i någon av världarna och har och får fler fiender än vänner. Till slut drivs han på flykt.

Sally Green har skrivit en riktig bladvändare. Jag läste den första och andra delen i trilogin i ett svep och man kunde bara inte sluta läsa. Det är väldigt spännande och det är ett enkelt drivande språk som gör att man sveps med och tar till sig av den spännande handlingen snarare än något annat.

Jag tyckte mycket om att läsa och kastade mig över bok två i serien som också finns översatt. Del tre är ännu inte utgiven ens på engelska. Den tredje delen beräknas ges ut 29 mars 2016. Men som med alla trilogier eller bokserier över huvud taget är det bäst att börja från början. Så läs del ett först; det är en bladvändare jag rekommenderar för dem som gillar ungdomsfantasy och spänning.

Författare: Sally Green

Titel: Half Bad – Ondskans son

Förlag: Bokförlaget Semic

ISBN: 978-91-552-6111-5

Recensionsexemplar: nej

Boken finns att köpa här:

fredag 15 januari 2016

Bokbloggsjerka: Läsplaner 2016

Veckans bokbloggsjerka lyder som följer: Har du gjort upp några läsplaner för 2016, och hur väljer du i så fall ut vilka böcker du ska läsa och när?

Som jag skrev i jerkan om nyårslöften 2016 har jag bestämt att jag ska läsa enbart böcker ur mitt eget bibliotek (eller min fästmans) och det begränsar urvalet något. Detta gäller dock även nya böcker jag/han köper under året.

Vad mer ska jag läsa tre böcker köpta 2015 och tre böcker köpta 2014. År 2014 bokförde jag 76 böcker jag fått/köpt under året, vilket ger mig, även om jag läst en del av dem, massor av böcker att välja bland. Samma sak gäller 2015 (80 nya böcker). Så när jag ska välja ut dessa sex böcker har jag stor valfrihet.

Även löftet att läsa sex fackböcker blir inga problem; jag har ganska många fackböcker att välja bland. Mina ytterligare löften att läsa sex böcker jag fått i present och att avsluta tre bokserier blir heller inte svårt; jag har mycket här hemma att botanisera bland där också.

Mina läsplaner sträcker sig alltså till att läsa böcker ur de egna bokhyllorna, samt att läsa de böcker jag köper/får under 2016 också under 2016. Förhoppningsvis gör det att jag inte köper lika många nya böcker som föregående år...

De enda böckerna jag genast prioriterar är böcker jag får som recensionsexemplar. Men när/om jag får sådana eller när/om jag får bokliga presenter, det vet jag nu inte. Så läsplanerna är vaga; jag kommer att läsa det jag har lust till, helt enkelt.

Detta kommer nog även att innefatta den enda läsutmaningen jag är med i detta år, Nellys #hylltömning2016. Fast det beror förstås på vilka delutmaningar som dyker upp ur hylltömningsutmaningen under året.

(Bilden lånad från Annikas litteratur- och kulturblogg.)

Recension: Mysrys – Novellsamling av Kim M. Kimselius

I den här novellsamlingen rör sig Kimselius mellan de döda och de levande. I varje novell återkommer dödens närvaro på ena eller andra sättet. Det blir mycket död, men det blir också mycket liv. Framför allt liv och livsglädje, kärlek och smärta. Det kan låta som en kliché, men hennes noveller är inte kliché, de är helt hennes egna och många gånger baserade på hennes eget liv.

Novellerna är skrivna med ett lättläst och ledigt språk som gör att man fängslas och följer med på alla spännande och mysrysiga äventyr. Det är vardagliga skildringar med övernaturliga inslag.

Kimselius själv skriver att hon tror på andar; andar kan vara både onda och goda och utstråla kärlek eller elak energi. Vi får stifta bekantskap med både och i denna novellsamling.

Jag tyckte mycket om att läsa och det här var en omläsning. Jag har läst novellsamlingen en gång förut (utan att recensera den).

Om man läser alla noveller i ett svep och snabbt, kan det kanske bli lite för mycket, eftersom alla noveller har släktskap med varandra. Därför rekommenderar jag läsaren att ta en novell nu och en novell då, med lite paus emellan.

Som alltid i en novellsamling gillar man vissa noveller mer och vissa mindre. I huvudsak är det är dock en novellsamling som jag tycker väldigt mycket om.

Det som väger nedåt, i några enstaka noveller brister det i gestalningen; i vissa fall förekommer en del repetitiva fraser som återkommer i olika noveller, vägs upp av känslan i samlingen.

Den är skriven från hjärtat och därför går den också rakt in i läsarens hjärta.

Författare: Kim M. Kimselius

Titel: Mysrys – Novellsamling

Förlag: Roslagstext

ISBN: 978-91-86485-07-8

Recensionsexemplar: nej

Köpt (och signerad) av författaren 2015-07-19

Boken finns att köpa på

Adlibris

Bokus

Roslagstext

söndag 10 januari 2016

Recension: Lilla Berlin 4 - Cute Overload

Lilla Berlin 4 – Cute Overload är en samling av nytecknade/nyskrivna seriestrippar av Ellen Ekman. De olika kapitlen är avgränsade med söta djur med söta accessoarer; därav undertiteln ”Cute overload”. Flera av bilderna fick mig att säga ”ooh” och ”aah” och bli helt begeistrad över sötheten.

Själva serierna då?

De fick mig att le eller le inombords, fnissa någon gång och flera gånger nicka lite vist och instämmande – sådär är det faktiskt. Många av seriernas poänger var pang på, helt rätt. Andra gillade jag lite mindre. Sammantaget var det en väldigt bra samling.

Vardagssituationer och vardagsskildringar fyller denna bok. Diskussionsämnena känns igen från vardagen och det är i igenkännandet som man reagerar och hajar till, skrattar och håller med. Ett antal personer följs och återkommer i olika konstellationer genom hela samlingen.

Teckningsstilen är rätt mysig. Jag tycker om den. Annars brukar jag vara kritisk till just svenska serier – jag tycker många socialrealistiska serier inte håller måttet – men den här gör det. Ett stort plus för att hela samlingen är i färg också; serien passar i färg.

Serien Lilla Berlin finns i flera samlingsutgåvor, varav detta som sagt är den fjärde. Serien har tidigare gått i Metro och den gör det fortfarande såvitt jag förstår. Nu var det länge sedan jag läste Metro, men om jag ramlar över någon Metro i framtiden kommer jag definitivt att bläddra fram till Ellen Ekmans Lilla Berlin och läsa dagens seriestripp.

Albumet får 4 av 5 stjärnor av mig på Goodreads.

Titel: Lilla Berlin 4 – Cute Overload

Författare & tecknare: Ellen Ekman

ISBN: 978-91-86509-55-2

Förlag: Kolik förlag

Recensionsexemplar: ja

Boken finns att köpa här:

fredag 8 januari 2016

Bokbloggsaktivitet: En världsomsegling på 366 dagar

Eftersom det är en bokbloggsaktivitet och ingen utmaning, hakar jag på det som Johannas deckarhörna hittat på, En världsomsegling på 366 dagar.

Tidigare år har jag deltagit i bland annat Lyrans bokutmaningar om att läsa böcker från olika länder och jag håller gärna reda på vilka länder jag besöker, vill gärna läsa böcker från så många olika delar av världen som möjligt, så därför hänger jag på.

Eftersom jag läser mina egna böcker i år så kommer jag inte att göra några vidare ansträngningar att leta reda på böcker från ett visst antal länder eller från olika länder eller något. Utan jag läser det jag har hemma och det jag får för mig att köpa så får vi se var i världen vi landar.

Det kommer att bli några reseskildringar under året och i slutet av året någon form av sammanfattning, så häng på ni också!

Jag tror att redan har ganska bra spännvidd på länder, både på jorden och länder i andra universum eller andra delar av detta universum, i mina bokhyllor redan nu.

Det ska bli kul att segla i alla fall - det är ju ingen risk för sjösjuka! Tack, Johanna, för att du hittade på det här!

(Bilden lånad från Johanna.)

Bokbloggsjerka: Nyårslöften

Nu är bokbloggsjerkan tillbaka efter långt uppehåll, fick jag veta via C.R.M.Nilssons blogg. Jerkan pågår fredag-måndag varje helg. Frågan som ställs denna gång är: ”Har du avgett några nyårslöften när det gäller läsning, böcker, författare etc.?”

Det korta svaret på den frågan är: ja.

Mer preciserat är detta vad jag lovat mig själv:

Jag har satt upp 9 mål.

Läsutmaningar 2016

Läs endast egenägda böcker samt böcker ur min fästmans/sambos bibliotek.
Läs alla böcker du köper 2016 under 2016.
Läs 3 böcker köpta 2015.
Läs 3 böcker köpta 2014.
Läs 6 fackböcker.
Recensera alla böcker du läser under året 2016 och lägg upp recensionerna på en av dina bloggar (Havsdjupens sal, Creative Harmony).
Läs 6 böcker du fått i present.
Avsluta 3 bokserier (trilogier eller längre).
Anta 1 läsutmaning, för år 2016, som du hittar på nätet.

Punkt 1 har jag satt upp för att jag läst på tok för många låneböcker de senaste åren. Det kan låta konstigt formulerat på det viset, men saken är den att jag har en massa olästa böcker i mina egna hyllor och jag köper ständigt böcker som blir olästa. Lösningen på detta är att sluta låna böcker och läsa de jag faktiskt har hemma (och göra mig av med de jag absolut inte vill läsa). Böckerna lär inte ta slut i första taget eftersom jag har hundratals olästa böcker...

Punkt 2 är tänkt att minska på mitt bokköpande. När jag köper en bok måste jag läsa den också. Förhoppningsvis minskar det impulsköpandet och köpandet på exempelvis second hand där jag kan samla på mig massvis med böcker bara för att de är billiga.

Punkt 3 är en enkel punkt. Jag bokför alla böcker jag köper/får och har köpt böcker nio av tolv månader förra året, så jag har många att välja bland.

Punkt 4 är liknar den föregående. Jag har bokfört mitt köpande av böcker (i en enkel anteckningsbok) sedan januari 2014. Under 2014 blev det nya böcker varje månad, så där finns absolut olästa böcker att plocka ifrån.

Punkt 5 är en sådan som på något vis återkommer år efter år. Jag vill gärna läsa fackböcker men gör det sällan. Dock samlar jag på mig en del, inom ämnen som intresserar mig: skrivande, läsande, historia, barnböcker, träning osv. Där finns det också att läsa.

Punkt 6 är kanske att ta mig vatten över huvudet. Jag hade detta som mål förra året, men lyckades inte riktigt – eller inte alls. Det blev ett lite för stort krav, eftersom jag kom på det i efterhand när jag redan hade en mängd böcker att recensera. Med recensionsexemplar är det lätt – där har jag lite press på mig – men de andra böckerna är svårare. Jag har en lista med böcker från 2015 jag ska skriva och lägga upp recensioner för. Jag hade någon tanke förra året om att recensera böcker på svenska på just svenska och böcker på engelska på engelska (och lägga upp dem på min andra blogg); det gjorde också utmaningen svårare och ställde till det för mig förra året, så vi får se hur det blir med det i år. Jag håller det vid att jag ska recensera alla; språket blir en sekundär fråga. Den här punkten får vi se hur det går med, men det är i alla fall en målsättning. Och det är verkligen en utmaning – lite i tuffaste laget, kanske.

Punkt 7 är en punkt som jag haft i åtanke i ett par år nu. Samtidigt som jag började bokföra inköp skrev jag också upp alla böcker jag fått av andra i en ”Presentböcker att läsa”-bok, uppdelat efter vem jag fått boken av. Där skrev jag upp även äldre gåvor, så tidigt som från 2006 och framåt. Jag blir alltid jätteglad när jag får böcker – älskar att få böcker(!) – men jag är tyvärr lika dålig på att läsa dem som mina övriga böcker. Låneböcker har alltid kommit före i och med att de måste lämnas tillbaka och jag har alltid haft tendensen att låna för många och lämna igen de flesta olästa. Därför ska jag nu ta tag i att läsa böcker jag fått – för det är inga dåliga böcker, det är böcker som jag verkligen VILL läsa!

Punkt 8 är en punkt som fanns med även 2015 i form av en ”avsluta serier”-utmaning. Ett par serier blev avslutade, men många återstår, så den här punkten får jag heller inga svårigheter med att hitta böcker till.

Punkt 9 lade jag till för att jag de senaste åren har hakat på läsutmaning efter läsutmaning, entusiastiskt och spontant, full av energi till en början, men sedan har inte många blivit avslutade och inte alla läsutmaningar riktigt passat mig. Därför begränsade jag det i år till bara en (1) utmaning. Efter lite letande hittade jag utmaningen för mig: en utmaning med fler utmaningar i utmaningen. Det är från Nellons bokblogg. Projekt Hylltöming 2016, som i korthet består i att tömma eller minska på sina olästhyllor. Om man har många olästa böcker kan man bestämma ett visst antal som ska bli lästa. Det går helt i klang med mina andra utmaningar och med det övergripande: att läsa böcker enbart ur hyllorna här hemma (mina och sambons). Nellys utmaning hittar ni på sociala media under hashtagen #hylltömning2016. Den kommer att bestå av ungefär ett dussin mindre utmaningar, det är inte säkert att de blir månatliga, men ungefär. Se mer om utmaningen i Nellys video om denna utmaning.

Sammanfattningsvis kan jag säga:

Jag har försökt att hålla antalet böcker för varje punkt så lågt som möjligt för att göra det lättare för mig själv och för att hålla det sammanlagda antalet böcker i utmaningarna på en sådan nivå att jag med lätthet kommer upp i detta. Förra året var ett lågläsningsår tack vare att jag inte läste något alls under januari-mars och jag läste ”bara” 57 böcker allt som allt (alla böcker räknas, korta som långa), i jämförelse med 120 böcker 2014 och 76 böcker 2013, så jag hoppas att 2016 blir ett bättre läsår än förra året. Och jag hoppas också att utmaningarna ovan hjälper mig på vägen.

onsdag 6 januari 2016

Läser just nu

Läser just nu ett recensionsexemplar från Kolik Förlag. Recension kommer snart på bloggen, så håll utkik. Boken får mig att fnissa och dra på munnen - svensk humor när den är som bäst.

måndag 4 januari 2016

Recension: Sword Princess Amaltea, del 3

Sword Princess Amaltea är en trilogi skriven och tecknad av Natalia Batista. Hon har en egen blogg; besök den gärna.

Natalia Batista har även illustrerat flera barnböcker och också skrivit Mjau 1-4 som jag har recenserat här.

Det här är sista boken i trilogin, och därför vill jag inte berätta för mycket om handlingen.

Helt kort kan jag berätta om hela serien och dess handling i stort.

Amaltea är prinsessa i ett drottningarike. Hon lever i en värld där könsrollerna är de omvända. Kvinnorna är de starka, de som ger sig ut på äventyr och de som ska rädda prinsen från draken, döda draken och ta över drottningariket, så också Amaltea. Hon räddar sin prins, men sedan börjar bekymren. Hur ska de alls nå till prinsens rike så att Amaltea kan be drottningen att få gifta sig med prinsen?

Natalia Batista har lyckats bra. Jag gillar hur hon använder ordet ”kvin” istället för ”man” i meningar som ”man gör ju det” – ”kvin gör ju det”. Kul att hon tänkte på en sådan detalj och inte föll för att behålla det vanliga språkliga som ju refererar till en mansperson snarare än hon eller något könsneutralt (hen är inte alls samma sak, för övrigt).

Varje del i serien börjar med en sammanfattning av vad som hänt innan, vilket var bra i mitt fall, eftersom det var ett tag sedan jag läste del 1 och 2. Jag kom dock ihåg det mesta. Sword Princess Amaltea är ett humoristiskt och fartfyllt äventyr. Natalia Batistas högklassiga teckningar höjer stämningen ytterligare.

Jag rekommenderar alla att läsa böckerna i ordning och inte hoppa över någon del. Alla delar är bra och förtjänar att läsas, och serien gör sig bäst i sin helhet. Dessutom slutar bok tre med en oväntad vändning, en knorr som blir mer effektfull om man – kvin! – läst alla böcker i ordning.

Till sin hjälp har hon haft assistenter, något som är mer vanligt i Japan, än i Sverige. Jag kan tänka mig att det är hjälpsamt, då de gör bakgrunder, kopior och annat som är lite ”tråkigare” eller kanske mer tidsödande, så kan tecknaren eller manusförfattaren ägna sig åt det mer framträdande.

Serien är också klart inspirerad av japanska manga, något som ”kvin” ser i teckningsstilen.

Jag gillar den och kan varmt rekommendera den till någon som vill ha en serie där könsrollerna spegelvänds, en trilogi som provocerar eller visar på de roller som funnits och fortfarande finns och är starka på många ställen runtom i världen, en trilogi som väcker debatt och diskussion - och om inte annat får den läsaren att reflektera.

Boken finns att köpa här:

Författare & tecknare: Natalia Batista

Förlag: Kolik förlag

ISBN: 9789186509538

Originalspråk: svenska

Recensionsexemplar: ja

fredag 1 januari 2016

Recension: Kvartetten, som sprängdes, del 1

Kvartetten, som sprängdes är från början en gammal klassiker från 1924, skriven av Birger Sjöberg. Kolik förlag var vänligt nog att skicka mig ett recensionsexemplar av serieversionen av denna klassiker. Malin Biller har gjort en serieroman i två delar av Birger Sjöbergs roman.

I första delen introduceras kvartetten i sig som består av fyra män, och andra personer runtomkring dessa, alla boende i samma lilla stad, Krutstan. De fyra männen förs samman genom olika omständigheter, till att bli en del av samma stråkkvartett.

Malin Biller speglar humorn i boken med sina svartvita teckningar. Bakgrunderna är ganska enkla, hela teckningsstilen är rätt enkel, men effektfull. Bäst har hon lyckats med karaktärerna – alla människor har verkligen personlighet och deras minspel är uttrycksfullt.

Det måste ha varit ett gediget arbete att välja ut vilka delar av romanen som skulle vara med i serieversionen. Boken består av Birger Sjöbergs text, komplett med gammeldags formuleringar som ”voro” och ”äro”, tillsammans med Malin Billers teckningar och en del repliker som levereras i pratbubblor, vissa på dialekt – vilket passar mycket bra i sammanhanget – ger en humoristisk ton och dessutom speglar en viss karaktärs tonläge.

Jag tyckte mycket om den underfundiga tonen i boken, vill gärna läsa del 2 och ser också fram emot att sätta tänderna i den klassiker som Malin Biller bearbetat. Detta om något är ett gott betyg för denna serieroman.

Tack, Kolik förlag, för recensionsexemplaret!

Boken finns att köpa här: