Ta kontroll över bokhyllan-tävling: min läshög

Anna Höglund på Fantastiska berättelser anordnar en Ta kontroll över bokhyllan-tävling i mars som går ut på att läsa hyllvärmare under mars månad.

Som hyllvärmare definieras böcker köpta som senast i december 2015.

Inga böcker köpta under det nya året får således ingå i tävlingen. Det är inte antal böcker som räknas utan procent av lästa böcker i mars.

Jag har letat fram en stor hög hyllvärmare, som omfattar 10 böcker – alla köpta 2015 eller tidigare.

Dessutom har jag valt två böcker för Nellys #hylltömning2016-utmaning, samt att jag dragit en TBR-burks-bok, som också den tack och lov, blev en bok köpt före januari 2016.

Här är listan med böckerna i korthet, i den ordning de syns på fotografiet, bakre raden först, och från vänster till höger:

1. The Long War av Terry Pratchett & Stephen Baxter
2. The Girl who Leapt Through Time av Yasutaka Tsutsui
3. Nina av en slump av Michéle Lesbre (tbr-burks-bok)
4. Insurgent av Veronica Roth
5. Maresi av Maria Turtschaninoff
6. Irrande falk av Jamil Ahmad
7. Peace av Gene Wolfe (#hylltömning2016-bok)
8. Kaninhjärta av Christin Ljungqvist
9. Soulless av Gail Carriger
10. Vindens namn, del 1 av Patrick Rothfuss (#hylltömning2016-bok)

I januari i år läste jag 6 böcker och i februari 7 (nästan 8). I snitt läser jag minst ungefär en bok i veckan.

Således tror jag att jag kommer att läsa åtminstone fyra av dessa böcker – minst – och som mest kanske jag når upp i 7-10 böcker.

Men tio är i alla fall ett försvarligt antal och jag har därför gott om böcker att läsa.

I första hand kommer jag att prioritera de två hylltömningsböckerna och tbr-burks-boken.

Ta kontroll över bokhyllan-tävling. Min läshög.

The Long War av Terry Pratchett och Stephen Baxter är andra boken i en serie. Jag läste första boken redan augusti 2013. The Long War köpte jag i juli 2014. Serien består av tre böcker som jag har, plus ännu en utkommen och en femte och sista bok som utkommer våren 2016. Jag vill köpa boken när den kommer ut, och för att kunna försvara det inköpet vill jag ha läst de tidigare böckerna i serien innan dess.

The Girl who Leapt through Time av Yasutaka Tsutsui består av två noveller (novellas?) som utkom första gången redan 1967, i översättning på engelska 2011 efter ett japanskt nytryck 2009. Min hyllvärmare har funnits hos mig bara sedan juli 2015, men jag har varit sugen på att läsa den här boken sedan jag köpte den och sneglat vilt på den nu sedan jag först bestämde mig för att vara med i mars-tävlingen.

Nina av en slump av Michèle Lesbre är jag lite osäker på när jag köpte, men det var i alla fall före 2015, då jag började föra ordentlig bok över vilka böcker jag köpte. Och nästan säkert även före 2014, så boken har stått länge oläst i hyllan. Tur att den blev tbr-burks-bok för jag ser fram emot att läsa den. En fransk roman, utgiven av Sekwa förlag.

Insurgent av Veronica Roth är andra boken i Divergent-trilogin. Jag läste första boken i februari 2014 och älskade den, köpte fortsättningen Insurgent redan i mars samma år, men av någon outgrundlig anledning blev det inte av att läsa den. Därför passar jag på nu istället, när jag köpte den sista boken i trilogin på årets bokrea 2016 tillsammans med novellsamlingen Four. Med detta är serien mer eller mindre komplett och jag borde ta tag i att läsa böckerna.

Maresi av Maria Turtschaninoff är förutom att det är en mycket vacker bok, även en väldigt bra bok, tror jag. Jag köpte den i december 2014 och nu har jag velat läsa den så länge (alltsedan dess) att det är löjligt om jag väntar mycket längre med att verkligen göra det.

Irrande falk av Jamil Ahmad köpte jag på bokrean 2014. Nu har jag köpt arton nya böcker på årets rea. Dags att läsa gamla reaböcker så att jag kan ta till mig de nya böckerna med någotsånär gott samvete. Dessutom verkar Irrande falk vara en intressant bok; den utspelas i gränstrakterna mellan Pakistan Iran och Afghanistan.

Peace av Gene Wolfe köpte jag på bokrean i februari 2013. Ännu en bokreabok som fått stå alldeles för länge oläst i hyllan. Nu är det äntligen dags att läsa den!

Kaninhjärta av Christin Ljungqvist köpte jag direkt av författaren i november 2012. Det blir därmed den bok jag haft näst längst i mars-läsningshögen. Jag köpte Rävsång, bok tre i serien, nu på årets bokrea. Sedan tidigare har jag även bok två, Fågelhjärta, oläst i hyllan. Nu är det dags att läsa alla tre och jag börjar i mars med bok ett.

Soulless av Gail Carriger fanns på svenska på rean i år, tillsammans med bok två och tre i tetralogin. Faktum är att jag övervägde att köpa dem på svenska, men i sista stund ångrade jag mig. Jag har bok ett i hyllan sedan september 2012. Jag måste göra ett ordentligt försök att läsa den här boekn på engelska innan jag köper en svensk version. Dessutom finns bara bok ett till tre på svenska, inte bok fyra och fem. Lika bra då att läsa dem alla fem på engelska. I mars ska förhoppningsvis bok ett bli läst. Och motivera eventuella inköp av senare böcker i serien.

Vindens namn, del 1 av Patrick Rothfuss har stått i hyllan sedan oktober 2013. Jag har del 2 och fortsättningarna (den egentliga bok 2) i hyllan. Fyra av sex böcker har således hittat hem till mig och jag har ännu inte läst någon av dem. Dags att läsa bok ett, förhoppningsvis uner mars. Är det någon som vet om del 3 i trilogin blivit översatt (till en bok fem och sex)?

Sammanfattningsvis är det böcker från 2012, 2013, 2014 och 2015 i min hög.

2012: 2 böcker.

2013: 2 böcker.

2014: 4 böcker.

2015: 1 bok.

Okänt år före 2014: 1 bok. Förmodligen 2012 – upplagan är i alla fall från 2012.

Vad tror ni om mina chanser att läsa dessa böcker? Har ni läst någon av dem? Är det någon jag borde prioritera före någon annan? Och ska ni också vara med i utmaningen/tävlingen?

#hylltömning2016: januari-mars

Nelly på Nellons bokblogg har i år utmanat sig själv och den som vill hänga på att läsa böcker som stått länge olästa i bokhyllan. Hon kallar utmaningen för #hylltömning2016. Den går alltså ut på att läsa hyllvärmare, men inte vilka som helst.

Varje månad ungefär återkommer hon med nya delutmaningar, kriterier för vilken eller vilka böcker som ska bli lästa under en viss månad.

Boken längst upp till vänster.

I januari skulle man plocka den allra första olästa boken allra längst till vänster i sin bokhylla, oavsett om man då som jag har blandat både olästa och lästa böcker i sin hylla eller om man som Nelly har en speciellt bokhylla där hyllorna är fyllda med enbart olästa böcker.

Min januaribok blev Främlingen på Wildfell Hall av Anne Brontë. Sedan jag plockade den boken har jag gjort om lite i mina bokhyllor (under första delen av februari månad), men denna bok låg alltså vid början av januari längst till vänster, längst upp i bokhyllan i vardagsrummet där jag förvarar böckerna vars författares efternamn börjar på A-G. Anledningen till att det alltså blev en författare på B och inte på A, var för att denna bok låg ovanpå raden av A-böcker.

Det skulle ha dröjt bra mycket längre innan den här boken blev läst, om det inte hade varit för utmaningen. Främlingen på Wildfell Hall köptes på en bokrea för ett antal år sedan (vet inte riktigt hur länge), och jag har haft den som hyllvärmare i flera år. Nu läste jag den äntligen och tyckte dessutom mycket om den. Det var en lättsam, spännande läsning och jag är glad att jag äntligen gav mig själv tillfälle att läsa boken.

Bok 8 och 16 i olästhyllan.

I februari löd utmaningen: bok 8 och 16 i din olästhylla. Om man som jag har olästa och lästa huller om buller, skulle man läsa enbart olästa böcker, från vänster till höger. Jag räknade fram till åtta och hamnade på en bok som var nummer 2 i en serie. I sådana fall kunde man bända lite på reglerna och välja ettan i samma serie, om ettan fortfarande var oläst. Alltså valde jag första delen i serien Färden till Västern av Wu Cheng'en, en bok som heter Den gyllene cikadan.

Det här är en omfattande bok, med både prosa och poetiska avsnitt och inslag, samt illustrationer i form av träsnitt från ursprungsversionen som kom ut redan på 1500-talet. Jag tyckte mycket om den här sagan, som alltså bara är första boken i en serie på sju böcker. Alla delarna köpte jag vid samma tillfälle och om jag inte minns fel var det så långt tillbaka som 2001. Hög tid alltså, att läsa dessa böcker och jag är jätteglad att jag fick tillfälle att läsa den här första delen!

Den andra boken, nummer 16 i olästhyllan, blev A Walk Across the Sun av Corban Addison. Det här är en spännande bok med mycket vackert omslag, en bok om trafficking och sexhandel, en mycket viktig bok i sin genre. Jag tyckte mycket om den här också och läste den som man skulle, under februari. Den har stått oläst i min hylla sedan 2012.

Min hylla med svarta bokryggar.

Nu i mars är det dags för en ny utmaning.

Den här gången ska man också plocka två böcker från sin olästhylla, men den här gången är det utifrån färg man ska välja.

En bok med mycket svart på eller vars rygg är svart, och en bok som är mestadels grön eller har inslag av mycket grönt, antingen på omslaget eller på ryggen.

Nu har jag chansen att gå till en av mina andra bokhyllor istället, så jag vänder mig till den av mina bokhyllor som är färgsorterad. Här samlas böcker vars författare har efternamn som börjar på L-Ö.

Fast här finns tyvärr bara vitryggade, svartryggade, blåryggade och rödryggade böcker. Inga grönryggade.

En av två bokhögar med Gene Wolfes böcker.

De med gröna ryggar finns lite varstans, så jag började leta och söka och fastnade till sist för mina högar med böcker av mestadels Gene Wolfe. Boken Peace av Gene Wolfe har stått oläst i min hylla sedan bokrean februari 2013. Hög tid att läsa den, med andra ord!

Lite svårare hade jag att välja bland de svartryggade böckerna. Till sist valde jag Vindens namn, del 1 av Patrick Rothfuss. Den har varit hyllvärmare sedan oktober 2013.

Gene Wolfes bok Peace handlar om en man som heter Alden Dennis Weer, en man som kan manipulera verkligheten, förändra tidens gång och till och med lura själva döden.

Boken insåg i en serie som heter Fantasy Masterworks, där förlaget Gollancz har samlat några av de största, mest orgiginella och mest influensrika fantasyböckerna som någonsin skrivits (enligt dem). Så Gene Wolfes Peace är enligt förlaget, tillsammans med Tolkien, Peake och andra verk som skapat den moderna fantasygenren.

Peace utgavs för första gången redan 1975.

En grönryggad och en svartryggad bok.

Vindens namn, del 1 är första delen i en trilogi, där de svenska översättarna på Forma Books AB och Damm förlag har valt att dela upp varje bok i två.

Så typiskt och totalt onödigt, om ni frågar mig. Hellre tre tjocka böcker än att man tvingas köpa sex böcker, när serien egentligen är en trilogi.

Hursomhelst valde jag att köpa den här boken på svenska i den lokala bokhandeln och sedan dess har jag under 2014 samlat på mig andra halvan av första boken, samt de två böckerna som utgör andra delen i trilogin (också svarta böcker som syns i min bokhylla på bokhyllefotot ovan).

Denna första del (eller första halva av första delen) utgavs för första gången 2007. Serien handlar om Kvothe, en magiker som också är tjuv, musiker och mördare. Han berättar om hela sitt liv som tar sin början i hans barndom, med andra ord - i denna första bok.

Läs-a-lot-sport16: dag 5-6

På fredagen, dag 5 av #läsalotsport16, åkte min fästman och jag i väg på en liten minisemester. Vi åkte till Uppsala, min fästman för att gå på öl- och whiskymässan, jag för att hälsa på mina föräldrar, som bor där.

Fredagen tillbringades alltså i väldigt gott sällskap, men det blev inte mer läst än vad jag hann med på morgonen innan vi åkte, nämligen endast 8 sidor. Därmed kom jag fram till och läste till och med sidan 100, i De vilda detektiverna.

På lördagen återvände vi hem, och jag hann med att läsa riktigt mycket under lördagskvällen, trots att jag även tittade på början av Melodifestivalen, kl 21-22 och därefter på Castle en timme.

Statistiken ser därför ut som följer:

dag 5: 8 sidor lästa i De vilda detektiverna.

Dag 6: 169 sidor.

Sammanlagt antal lästa sidor under veckan hittills: 406 sidor.

Lyssnande i tid: 4 timmar, 54 minuter och 45 sekunder.

Antal utlästa böcker: 2

Kommentarer:

Jag trodde att jag skulle kunna hinna med att läsa mer, så jag är inte riktigt nöjd med veckan hittills. Hade hoppats att hinna längre i De vilda detektiverna, ja, till och med ha läst ut den under lördagen, men det visade sig inte riktigt vara en realistisk plan.

Livet har kommit emellan, först med influensa och sedan med resa, men jag har i alla fall lyckats med en del av vad jag föresatt mig. Nu ska jag bara fortsätta att läsa i De vilda detektiverna och komma en bra bit på den även i dag.

Förhoppningsvis hinner jag avsluta boken innan februaris slut – och då är det måndagen också, som är den 29/2, som jag lite grand glömmer bort, fast då jobbar jag också, så då kommer jag inte att hinna läsa lika mycket.

Vi får se hur det går. Just nu är jag i alla fall på sidan 273 av 728.

Bokrean 2016: Bokus

På torsdagen den 25/2 fick jag den återstående lilla högen med bokreaböcker, direkt levererad i handen av den ”Bring-utsända” som inte ens hann ringa på, utan jag skyndade dit och öppnade så snart den andra posten började ramla in i brevinkastet.

Även här hade jag beställt och fick tre böcker.

1. Vitlöksballaderna av Mo Yan. Den allra första ljudboken jag köper (tidigare har jag lånat och läst på biblioteket).
2. Sapfos tvillingar av Vendela Fredricson. När någon skrivit en poetisk bok som anspelar på Sapfo, vars diktfragment jag älskar, kan jag inte annat än plocka upp/köpa den boken.
3. Berättelser från Engelsfors av Bergmark & Strandgren med flera. Jag har samlat på mig trilogin – då måste jag ju ha seriealbumet som hör till också!

Läs-a-lot-sport16: dag 4

Torsdagen den 25/2, dag 4 på #läsalotsport16, blev inte direkt en läs-a-lot-dag. Tvärtom faktiskt.

De vilda detektiverna är min TBR-burk-bok för månaden februari. En bok som blivit slumpvis utvald med tärning, snarare än att jag valt den själv för att jag ville läsa den. Och det märks.

Speciellt precis efter A Walk Across the Sun som lämnade mig i en speciell stämning, känns de "över-utagerande" vilda detektiverna helt fel. Därför blev det pyttelite läst i går. Bara 13 sidor.

Därför gör jag lite veckostatistik istället.

Läs-a-lot-sport16.

Sammanlagt antal sidor lästa: 229.
Antal sidor/dag i snitt: 57,25.

Tid i ljudbokslyssnande, sammanlagt: 4 timmar, 54 minuter och 45 sekunder.
(vilket ger ungefär 1 timme och en kvart i snitt per dag)

Antal utlästa böcker: 2. (A Walk Across the Sun; The Wild Zone)

Läs-a-lot-sport16: dag 3

Jag förde in de lästa böckerna i min läsdagbok.

När jag avslutade A Walk Across the Sun, vars huvudtema var sexhandel och trafficking och dess fruktansvärda konsekvenser, kände jag inte alls för att fortsätta i den lössläppta De vilda detektiverna.

Jag vet inte om ni känt detsamma, men när jag avslutar en bra bok varken vill eller kan jag dyka direkt in i en ny bok. Det måste finnas en liten ställtid emellan. Jag kunde ha läst mer under onsdagen, men det blev inte så.

Därför blev det inte så mycket läst under onsdagen, dag 3 på Läs-a-lot-Sport16, men jag avslutade i alla fall två böcker och klarade därför av två punkter på listan jag skrev inför läs-a-lot:en.

Läs-a-lot-sport16, statistik dag 3:

A Walk Across the Sun: läste 54 sidor och avslutade därmed boken.
The Wild Zone: lyssnade på kapitel 30-32, det vill säga 3 kapitel, och avslutade därmed boken. Lyssnade i tid sett till 55 minuter.

Bokrean 2016: SF-bokhandeln

SF-bokhandeln hade inte ”för-rea” på samma vis som Adlibris och Bokus. Det fanns böcker att förbeställa, men hela reakatalogen skulle inte finnas på nätet förrän precis dagen före rean. Innan dess fanns bara utvalda titlar att förbeställa. Detta till trots hade jag inga problem att hitta böcker jag ville just förbeställa – nu när jag förbeställde för första gången från Bokus och Adlibris, passade jag på att göra detsamma från SF-bokhandeln, i samma veva (orkade/ville inte vänta).

Det blev tre böcker från SF-bokhandeln som, precis som böckerna från Adlibris, var framme och kunde hämtas ut och komma hem till mig redan under reans första dag, onsdagen den 24/2.

Det blev tre böcker även här:

1. The Grace of Kings av Ken Liu (länken till pocketversion; bokreavarianten verkar redan ha tagit slut - jag köpte den inbunden för 99 kr). Det var inte länge sedan jag hörde talas om den här boken via rekommendationer på Booktube. När jag sedan läste om bokens handling, kunde jag inte låta bli, nu när den kom på rean. Jag hade redan under januari satt upp den här boken på listan över potentiella böcker att köpa under året (baserad på rekommendationer), så varför inte slå till nu när den så passande fanns på rea?
2. Eternity's Wheel av Neil Gaiman, Michael Reaves & Mallory Reaves. Bok 1 i serien läste jag i augusti 2012. Tvåan har jag oläst i min bokhylla sedan förra året, och nu skaffade jag mig alltså sista boken i trilogin. I år ska hela serien bli läst – inklusive en omläsning av bok 1! Detta är ungdoms-science fiction när den är som bäst.
3. The Iron Trial av Holly Black & Cassandra Clare (reaboken har också här tagit slut, jag köpte den för 59 kr; länken leder till bok i fullpris). Det känns som en perfekt kombination och jag har läst och gillat av båda dessa författare separat förut, så varför inte den här boken också? Magi och första boken i en serie. Jag upptäckte precis efter att jag beställt att serien även har börjat översättas på svenska.

Bokrean 2016: Adlibris

För första gången någonsin förbokade jag böcker på rean. Trots att jag var så tidigt ute var det redan flera böcker som var slut eller restnoterade, som var tillfälligt slut eller definitivt slut. Så lustigt – och rean som inte ens hade börjat!

Jag skrev först en lång önskelista med böcker som jag var intresserad av på reorna, jämförde priserna mellan de olika bokhandlarna, en lista som minskade allteftersom.

Till sist blev det tre böcker som jag beställde från Adlibris' rea. Till min glädje och förvåning var de framme hemmavid redan under onsdagen, reans första dag, och jag kunde hämta ut dem redan samma kväll.

Dessa tre böcker blev det:

1. Rävsång av Christin Ljungqvist. Jag har bok 1 (signerat exemplar köpt av författaren!) och 2 (pris i utlottning anordnad av författaren och också signerad) i trilogin sedan tidigare. Nu har jag även trean så nu finns det inga ursäkter längre – nu är det dags att läsa de här böckerna!
2. Publicera dig av Susanne Holmgren. En bok som kändes helt rätt i tiden, nu när jag vill göra allvar av det jag drömt av i så många år – och nu när jag faktiskt kommer att publicera mig i ytterligare en antologi till hösten.
3. Tredje principen av Anna Jakobson Lund. Jag blev förvånad när jag såg den på rea – jag tyckte det var nyss som den kom ut nyutgiven och jag blev så väldigt nyfiken på den. Nu fanns den på rean och jag slog till.

Läs-a-lot-sport16: dag 2

Andra dagen på sportlovsläs-a-lot:en har jag läst vidare i A Walk Across the Sun och The Wild Zone. Eftersom jag mådde bättre under tisdagen - hostan var densamma, men febern hade gett med sig en del - blev det mer läst i den fysiska boken och jag lyssnade mindre på ljudbok.

Statistiken, således:

Dag 2:

A Walk Across the Sun: 104 sidor.
The Wild Zone: kapitel 28-29, det vill säga ca 43 minuters totalt lyssnande.

Bokrean 2016: Ugglan

På samma vis som jag i en klädbutik plockar på mig en stor hög kläder som jag sedan provar mig igenom och väljer och vrakar bland, för att sedan bestämma mig för möjligtvis ett plagg, gör jag något liknande i bokreakatalogerna inför bokrean varje år. Bara det att jag köper betydligt fler böcker än vad jag köper klädesplagg under en och samma rea.

Jag skriver upp massvis med titlar av intresse och väljer och vrakar bland dem, funderar fram och tillbaka och känner efter och bantar ned listan allt eftersom, tills bara några få titlar återstår.

I år vill jag dra ned på bokköpandet, men bokrean är ändå något speciellt och nu tillåter jag mig att köpa. För att sedan, förhoppningsvis, dra ned på inköpen under resten av året.

Till sist begav jag mig ned till rean med två titlar i åtanke: Allegiant, sista delen i Veronica Roths dystopiska trilogi, och Four, en novellsamling som utspelas i samma universum.

Eftersom jag var till Ugglans bokrea redan före lunchtid i dag, 24/2, den första dagen, fanns det fortfarande gott om böcker, även om jag hörde någon fråga efter en boktitel som redan var slut! Jag fick dock tag på både Allegiant och Four.

Sedan kikade jag runt, gick några varv i butiken, innan jag bestämde mig för att det fick räcka, och för ovanlighetens skull hann jag faktiskt till och med tänka att jag inte hittade något mer.

Precis som jag har haft de senaste åren, hade jag också i år presentkort på bokhandeln, sedan jag fyllde år den 17/2 och hade mitt kalas den 20/2. Praktiskt att fylla år precis före bokrean – speciellt om man är en sådan läs-/boknörd som jag.

Till sist blev det sex böcker:

1. Allegiant av Veronica Roth (del 3 i serien – både 1:an och 2:an fanns också på rea, men de äger jag redan sedan länge).
2. Four av Veronica Roth (novellsamling)
3. Legend av Marie Lu (del 1 i serien; också denna en dystopisk trilogi)
4. Prodigy av Marie Lu (del 2 i serien)
5. Champion av Marie Lu (del 3 i serien)
6. Blodsmärkt, Första boken: Hittebarn av D.M. Cornish (en joker i leken – jag fastnade för den här boken delvis på grund av det härliga appendixet längst bak i boken)

Top Ten Tuesday: Ten Books from last year and out of your Comfort Zone

Top Ten Tuesday är en utmaning som återkommer på The Broke and the Bookish, en engelsk bokblogg. Veckans fråga/uppmaning är följande:

Ten Book I Enjoyed Recently (last yearish) That Weren't My Typical Genre/Type of Book (or that was out of your comfort zone)

Förra året blev det inte så mycket läst, bara 57 böcker, och mest i mina egna favoritgenrer, så det var lite svårt att få ihop den här topp-tio-listan. Jag plockade ett par titlar från början av det här året också. Över huvud taget är det svårt att säga vad som är "out of my comfort zone", eftersom jag läser ur alla grenrer, mer med tanke på att det är en bra bok, snarare än att den befinner sig i en viss genre.

Så jag fuskade lite när jag gjorde denna lista, tog böcker som kanske inte befann sig i de genrer jag läser så mycket av utan där det snarare slinker ned någon bok lite nu och då.

1. Björnar kan inte springa i nedförsbacke av Robert Anwood (humoristisk fackbok)
2. Gone Girl av Gillian Flynn (thriller)
3. September av Kristoffer Leandoer (nutidsroman)
4. The Wicked + The Divine – the Faust Act, part 1 (seriealbum)
5. Kvartetten som sprängdes, Del 1 (svenskt seriealbum och serieversion av klassiker)
6. Lilla Berlin 4 – Cute overload (realistisk nutids- och humorserie)
7. Min mormor hälsar och säger förlåt (realism & nutidsroman)
8. Giraffens tårar (deckare)
9. Svärmen av Frank Schätzing (evolutionistisk science fiction-thriller)
10. Vampyrens tunga och andra hemska historier av Monika Zak (spökhistorier/mytologiskildringar/skräck)

Skräck, science fiction och fantasy klumpas oftast och gärna ihop till en och samma. SF-bokhandeln till exempel, säljer och koncentrerar sig på alla dessa tre genrer.

Av de är fantasy den genre jag är mest bekväm med och läser mest av.

Science fiction har jag läst lite av, vill läsa mer av, men är inte speciellt bevandrad i. Och lite vilse i pannkakan är jag allt i denna genre fortfarande. Därav har det lilla science ficiton jag läste förra året platsat bra på denna topplista.

Vad gäller skräck så är det inte alls min genre – jag läser sällan skräck – dels för att jag är så lättskrämd och dels för att jag har alldeles för livlig fantasi; jag blir för rädd, helt enkelt och tycker bara att det känns obehagligt. Så känner jag speciellt inför skräckfilmer, som jag verkligen till och med undviker, och helst inte tittar alls på.

Bara för att motsäga mig där så köpte jag senast i december förra året Yuko av Jenny Milewski. På Adlibris sida står det "lika otäck som The Shining" ...

Jag läser inte många deckare, kriminalromaner eller thrillrar i vanlig bemärkelse. Det är inte riktigt min genre. Några deckare har slunkit ned genom åren, men inte alls många. Samma sak gäller thrillrar och mysterieromaner, samt actioninriktade romaner, sådana som påminner om action- kriminal- eller liknande tv-serier och filmer.

Vanliga romaner som är alltför vardagsrealistiska är vanligtvis inte min grej heller. Diskbänksrealism är inget för mig. Ändå har jag läst flertalet sådana genom åren - jag undviker inte en bok för genrens skull, utan ser mer till om det är en bok som verkar bra.

Ibland är det kul att läsa böcker som utspelas i nuet och i vardagen, men då ska de ha något av det där lilla extra. ”Min mormor hälsar och säger förlåt” är precis ett sådant slags roman!

Det är sällan jag läser fackböcker; jag vill gärna läsa fler, men i ämnen som intresserar mig. Därtill läser jag nästan aldrig biografier, memoarer, essäsamlingar eller dylikt (med det inte sagt att jag inte skulle gilla att läsa om jag verkligen satte mig med en bok inom dessa genrer).

I min lista denna vecka tycker jag att ”Björnar kan inte springa i nedförsbacke” platsar i denna kategori. Det är en humoristisk faktabok med inslag av skrönor.

Vad gäller seriealbumen så var de inom genrer som jag vanligtvis inte läser, även om jag gillar att läsa serier och läser en hel del sådana ändå. Över huvud taget är jag inte så bevandrad i serievärlden, men jag vågar mig dit emellanåt. Med andra ord blev det lite subgenreval snarare, när jag plockade seriealbumen och lade dem på listan.

Detta inlägg är redigerat 2016-02-25.

Läs-a-lot-sport16: dag 1

Ibland är det bra att ligga sjuk i influensa. Åtminstone om man har möjlighet att lyssna på ljudbok.

Måndag 22/2 var första dagen på läs-a-lot:en #läsalotsport16. Jag låg sjuk i sängen, lyssnade på ljudbok. Ibland satt jag upp och tecknade lite samtidigt. Lite lyckades jag också läsa i A Walk Across the Sun.

Resultat för dag 1:

The Wild Zone av Joy Fielding. Kapitel 18-27. Det vill säga, 10 kapitel lyssnade jag på. I tid sett blev det sammanlagt 3 timmar, 16 minuter och 45 sekunders lyssnande.

A Walk Across the Sun av Corban Addison. Läste 57 sidor.

Tematrio: äntligen lästa – eller borde läsa!

Lyran på bokbloggen Lyrans Noblesser presenterar Veckans Tematrio som följer:

En del böcker har blivit stående länge i min bokhylla och en del författare har jag liksom "sparat". Men varje år blir någon av dem läst och min långa lista har kortats betydligt under de år jag bokbloggat. Berätta om tre böcker ni äntligen sett till att läsa eller om tre böcker ni borde läsa snart!

För min del är det inte bara ”en del” böcker som blivit stående, utan ”de flesta”, och visst har jag också sparat vissa författare, som jag ändå lustigt nog samlat på mig flera böcker av.

Lite då och då har någon bok blivit läst.

Det är först så smått under 2015 som jag sett till att läsa egenägda böcker ordentligt – 45 av sammanlagt 57 lästa böcker under 2015 var mina egna, det vill säga cirka 79 procent.

I år har jag tänkt läsa till 100% mina egna (eller min sambos) böcker. Så jag hoppas på många ”äntligen sett till att läsa”-böcker i år.

Bland annat eftersom antalet olästa är så förskräckligt högt, har jag bestämt mig för att göra tre tematrio-listor.

Tre författare i mina egna bokhyllor som jag sparat

och ännu inte läst ut någon bok av

1. Umberto Eco. (Jag har haft två böcker stående hur länge som helst. Och nu gick han plötsligt bort 19/2 2016. Ska jag nu äntligen få för mig att läsa de två böckerna?)
2. Sigrid Combüchen. (Ibland samlar jag lustigt nog på mig flera böcker av en författare utan att läsa. Jag har läst delar av Parsifal vid ett par tillfällen, men aldrig lyckats läsa ut boken. Ändå tycker jag väldigt mycket om den – det experimentella språket, det annorlunda sättet att berätta. Så pass att jag vid något tillfälle kallade henne favoritförfattare fast jag inte ens läst ut något! Jag har 4 olästa böcker av henne, inklusive halvt lästa Parsifal, i min bokhylla.)
3. Chimamanda Ngozi Adichie. (Hon är definitivt en författare som jag sparat på. Jag har novellsamlingen Det där som nästan kväver dig i min bokhylla, i pocket och oläst. Flera gånger har jag varit på väg att köpa Americanah eller något annat av henne men avhållit mig i sista sekunden. Jag tror att jag kommer att tycka mycket om – ändå suger jag på karamellen innan jag ännu ens stoppat den i munnen.)

Tre böcker jag äntligen sett till att läsa

1. Den gyllene cikadan av Wu Cheng'en. (En bok som stått oläst i min bokhylla sedan 2002! Stort tack till Nelly på Nellons bokblogg och hennes utmaning #hylltömning2016 som fick mig att äntligen läsa den här boken – som också var riktigt läsvärd!)
2. The Pain Merchants av Janice Hardy. (utkommen i USA som The Shifter) (En bok som stått oläst i min bokhylla sedan 2011. Boken som är en fantasy har en riktigt originell idé i grunden, men utförandet är inte riktigt lika lyckat. En snabbläst, spännande bok dock och jag är glad att jag äntligen läste den – nu ska jag bara läsa bok två som också stått oläst i hyllan sedan 2011.)
3. Främlingen på Wildfell Hall av Anne Brontë. (Osäker på när denna köptes (på bokrea för några år sedan). Säkert är att jag har haft den länge oläst i hyllan. Precis som med de båda ovanstående böckerna är det här en bok där jag får säga tack till Nelly och #hylltömning2016. Jag är glad att jag äntligen läste den och dessutom tyckte mycket om den!)

Tre böcker jag borde läsa snart

1. Ulysses av James Joyce har jag fått rekommenderad till mig sedan 1999 och fortfarande inte läst (min dåvarande skrivarlinjelärare sade att jag skrev lite som Joyce i en av mina noveller). Mitt exemplar fick jag i present av min fästman 2012. Jag tror att tjockleken avskräcker mig något. Men i år är det dags!
2. Maresi av Maria Turtschaninoff köpte jag i december 2014 (samma år som den först utkom). Jag började läsa lite i den precis efter att jag köpt den och satte mig på ett kafé för att skriva. Men jag skrev som sagt istället och lade boken åt sidan och sedan har den blivit stående också hemma i bokhyllan. Omslaget är ju så vackert så den får stå med framsidan utåt, inte bara på fotot ovan utan även i min bokhylla! Boken har hyllats både av finlandssvenska och andra svensktalande läsare och kritiker sedan den först kom ut. Numera hyllas den också av engelsk läsekrets, för nu har den precis blivit översatt till engelska, under förra året. Verkligen dags att läsa denna lilla pärla!
3. The Shepherd's Crown av Terry Pratchett är inte bara den sista boken i serien om Tiffany Aching, utan även den allra sista boken som Terry Pratchett hann avsluta före sin död. Den har nu stått oläst i min bokhylla sedan september förra året och jag borde verkligen läsa den för jag vet att jag kommer att älska den. Men det är ju, som sagt, också den allra, allra sista boken skriven av Terry Pratchett och bara därför drar jag ut lite på det.

Veckans bokbloggsfråga: betygssättning

Bilden lånad från Barnboksbloggen.

Veckans bokbloggsfråga anordnas av Barnboksbloggen varje måndag. Den här veckans fråga är som följer:



Betygssätter du de böcker du läser och skriver om på din blogg? Hur fungerar ditt betygssystem i så fall?

Jag har ett Goodreadskonto sedan 2012, där jag har varit mer aktiv från 2014 och framåt. Där lägger jag numera upp alla böcker jag läser – med undantag av några få svenska böcker som inte funnits inlagda på Goodreads.



Goodreads har ett ”stjärnsystem”, där fem stjärnor är det högsta betyget man kan ge till en bok, en stjärna det lägsta. Man kan bara ge hela stjärnor, även om jag ibland hade velat ge en bok en halv stjärna mer eller mindre. Där betygsätter jag alla böcker jag läser, men det är inte alltid jag skriver i min recension på bloggen vilket betyg jag har gett boken på Goodreads. Ibland gör jag det, när jag kommer ihåg det eller när jag särskilt vill poängtera mitt betyg på boken.



Annars betygsätter jag inte mina böcker på bloggen speciellt, utan talar mest bara om vad jag tyckte om boken och vad den handlade om.

Läs-a-lot i slutet av februari och lästävling i mars

Från mitt Instagramkonto @yasuisora

Elvira på The World I live in anordnar en läs-a-lot, eller ett läsmaraton, eller readathon som det också kallas.

Hur man än vill kalla det så går det ut på att läsa så mycket som möjligt (och så mycket man vill) under en viss begränsad period. Så det är ingen tävling i egentlig mening, men ett tillfälle att läsa mer än vanligt och att bli peppad och peppa de andra som också antagit utmaningen.

Om man vill posta bilder i sociala media är taggen #läsalotsport16. Namnet på tävlingen kommer från det faktum att Elvira har sportlov nästa vecka och ska läsa så att det ryker.

I det här fallet håller läs-a-lot:en på från och med den 22 februari och veckan ut, till och med den 28 februari.

Jag hakar gärna på det här, för jag har ett par böcker som jag vill avsluta nu i februari. Dels A Walk Across the Sun av Corban Addison, som jag redan är halvvägs in i, samt De vilda detektiverna, av Roberto Bolaño, som jag bara börjat på - läst 80 sidor av över 700.

Så i första hand är det dessa två böcker, samt min ljudbok The Wild Zone av Joy Fielding, som jag vill läsa/lyssna klart på.

För tisdagen den 1 mars påbörjar jag en lästävling, nämligen bloggen Fantastiska Berättelsers "Ta kontroll över bokhyllan"-tävling. Där ska man läsa hyllvärmare, det vill säga böcker som stått i bokhyllan längre än från december 2015 och samlat damm utan att bli lästa. Jag har massor av hyllvärmare och jag deltar också i Nellons #hylltömning2016 som i stort går ut på ungefär samma sak, att minska sin olästhylla och bli av med gamla hyllvärmare.

Således är det här utmaningar som går hand i hand och som därför passar mig, och som jag tror att jag klarar av utan större ansträgning. "Ta kontroll över bokhyllan"-tävlingen går heller inte ut på att läsa ett visst antal böcker, utan man räknar procent av allt det lästa under mars, hur många procent som är hyllvärmare. För utförligare förklaringar och tävlingsregler, besök Fantastiska berättelser.

Saga Volume 5, nyss köpt från Book Depository.

Jag kommer att välja bok lite utifrån vilken bok det också blir i Nellys utmaning på Nellons bokblogg. Utöver den eller de böcker som den utmaningen ger, kommer jag att plocka hyllvärmare lite utifrån lust och vad jag känner för att läsa i mars. Jag kommer att återvända med en tbr-hög/läshög, i slutet av februari, när jag fått veta vilka böcker jag ska läsa i nyss nämnda utmaning.

Åter till läs-a-lot:en:

Det är inget sportlov för mig nästa vecka, men jag hoppas ändå att kunna läsa en hel del, när jag inte jobbar.

Mina mål för läs-a-lot:en, #läsalotsport16, i korthet:

1. Läsa ut A Walk Across the Sun (är just nu på sidan 220 av 531, och hoppas kunna läsa en del till redan nu under söndagskvällen).
2. Läsa ut De vilda detektiverna. Just nu är jag på sidan 80 av 747 sidor.
3. Lyssna klart på The Wild Zone. Just nu är jag mitt i kapitel 18 av 32.
4. Kanske hinna läsa någon mer bok. Jag fick precis hem Saga volume 5 från BookDepository (köpt i januari), och det är bara ett seriealbum på 152 sidor så det borde jag hinna med. Det är en bok som jag gärna vill läsa redan nu i februari eftersom den är nyköpt (och mars-läsningen ska vara hyllvärmare), och jag har varit så nyfiken länge på det här seriealbumet.

En smakebit på søndag: De vilda detektiverna av Roberto Bolaño

En smakebit på søndag anordnas av Flukten fra virkeligheten. och återkommer varje söndag. Surfa till hennes blogg för att läsa fler smakbitar.

Det har inte blivit så mycket läst under veckan. På mina bussresor till och från jobbet lyssnar jag på ljudbok, eftersom jag mår illa av att läsa på papper under bil- och bussresor. Just nu är ljudboken The Wild Zone av Joy Fielding.

I handväskan har jag haft en bok som jag läst på lunchrasten och andra raster under jobbdagarna, samt på busshållplatsen i väntan på bussen.

Eftersom boken jag läser hemmavid, A Walk Across the Sun av Corban Addison, är en storpocket, går den inte att klämma ned i handväskan.

Då har det istället blivit De vilda detektiverna av Roberto Bolaño som fått följa med i handväskan. En bok som jag dock upptäckt är lite väl stor och tjock, även i pocketformat, för att rymmas - speciellt som det inte går att använda pocketbokfordral till den (länken till slumpvis utvald bild), då den är för fet för det.

I dag har jag mest läst i A Walk Across the Sun, men min smakbit här på söndagen kommer ändå från De vilda detektiverna.

Jag har haft boken länge stående i hylllan, lite glömt bort varför jag köpt den eller vad den handlar om. Mest har jag gått på att det står "mästerverk" och "litterärt vidunder" på framsidan. En litterär bok, helt enkelt, med massor av lovsjungande citat från läsare både på fram- och baksidan av boken.

Själva bokens handling står ovanligt nog på ryggen av boken. Där kan man läsa att boken utspelas i Mexico city på andra halvan av sjuttiotalet, och följer en ung man, en poet. Men att det bara är en del av boken. Jag förstår inte riktigt - är detta en roman eller är det en novellsamling? Hur som helst är det flera personer som följs, men jag har bara hunnit till nämnda poet.

När jag nu började läsa ser jag att boken är skriven i första person, att det är ganska långa meningar, lite pratigt i språket, ändå, för att vara just "litterärt". Jag gillar, men tycker att det var ovanligt många sexskildringar, som jag inte var beredd på (inte för att jag inte klarar av att läsa sådana eller har något emot det). Jag visste som sagt inte riktigt vad detta var för en bok när jag började läsa.

Det här är i alla fall en prisbelönt roman, och min smakbit kommer från sidan 74:

"Jag värmde maten. Som dryck valde jag en flaska Lulú, den sorten som ska smaka jordgubb men snarast smakar jamaicafrukt. Jag satt och åt i köket medan jag tänkte på framtiden. Jag såg tornados, orkaner, havsskalv, bränder. Sedan diskade jag stekpannan tallriken och besticken, samlade ihop smulorna och öppnade dörren som ledde ut till pation. Innan jag gick släckte jag lampan."

Smakbiten visar hur kontrastrik den här texten är, vilka vändningar den tar och hur ordrikt det är (och varför det är så tjock bok) på närmare 750 sidor, och som ni ser är det ganska detaljerat skrivet, enkelt men ändå snillrikt språk, som gör att man kan läsa ganska snabbt. Det är skrivet lite smått intensivt, med väldigt många referenser till lokala (mexikanska) personligheter, inte minst poeter och författare. Åtminstone här i den första delen.

Vi får se hur boken utvecklar sig. Den lovsjungs i alla fall både som ett litterärt, komiskt, roligt och beroendeframkallande mästerverk.

Rainbowthon 2.0: dag 7 + sammanfattning

Nu är Rainbowthon över för den här gången, sedan nästan en vecka. Jag blev osäker på om utmaningen slutade efter sju dagar, en vecka – vilket känns som en naturlig längd – eller om söndagen, den fjortonde februari, var med i läsmaratonet. Hur som helst så beslutade jag att mitt läsmaraton fick vara i sju dagar. Jag tog ledigt på söndagen den fjortonde och läste ingenting alls den dagen.

Men under dag sju, lördagen, passade jag på att läsa och det ganska mycket. Jag avslutade läsningen av bok nummer 2 i mitt läsmaraton, det vill säga Den gyllene cikadan, och läste därmed 80 sidor i den boken. Sedan hann jag även börja i bok nummer tre det vill säga ”A Walk Across the Sun”, och läste 51 sidor i den boken. Med andra ord läste jag hela 131 sidor under lördagen.

Det har gått bättre i andra läsmaratonutmaningar jag varit med i, men den här veckan med jobb och allt annat jag ville hinna med, var tempot lite lugnare. Jag lyckades dock läsa lika mycket som varit snittet hittills i år; med andra ord två böcker.

Två böcker av fyra avslutades och den tredje boken påbörjades. Det måste sägas vara godkänt.

Sammanfattningsvis då, såhär gick det i siffror för mig under läsveckan:

Dag 1: 283 sidor (en rivstart!).

Dag 2: 72 sidor.

Dag 3: 41 sidor.

Dag 4: 48 sidor.

Dag 5: 75 sidor.

Dag 6: 8 sidor (bottennappet).

Dag 7: 131 sidor.

Sammanlagt läst antal sidor: 658.

Antal avslutade böcker: 2. (Giraffens tårar, Den gyllene cikadan).

Antal påbörjade men ej avslutade böcker: 1 (A Walk Across the Sun).

Sammanlagt antal i utmaningen från början: 4.

Som tillägg måste jag säga att detta med sidor är helt och hållet relativt. Vissa sidor kan ha stor stil och många bilder, eller bestå bara av bilder – det kan ändå vara tjocka böcker. Medan andra, som Den gyllene cikadan, består av småttig stil och tar längre tid att läsa per sida. Det där med sidor är roligt att räkna, men bör tas med en nypa salt.

Kvinnoalfabetet: bokstaven U

Bild lånad från Enligt O.

Enligt O har länge haft en utmaning, kallad Kvinnoalfabetet, som går ut på att varje vecka berätta om kvinnor associerade med en viss bokstav och förknippade med litteratur och kultur. Jag har varit sugen på den här utmaningen länge, men inte hakat på eftersom Linda O befann sig mitt i alfabetet när jag uppmärksammade utmaningen och jag kände att jag måste börja från början med A.
Nu har jag frångått den tanken och hoppar in där hon befinner sig just nu, nästan klar med den här utmaningen, på bokstaven U.

Veckans frågor lyder som följer:

Vilken är din favoritförfattare med för- eller efternamn på U?

Ursula K. LeGuin är ett självklart svar på den här frågan. Hon har varit en favoritförfattare länge. I min barn- och ungdom lånade jag och läste alla böcker jag kom över på biblioteket, skrivna av henne. Som vuxen har jag börjat köpa på mig hennes böcker istället – de jag inte läst, vill säga, för hon är fortfarande en produktiv författare, trots sina 86 år.

Hon är också en av de första science fiction-författarna som jag läst något av och jag älskar hennes udda science fiction-böcker, såväl som hennes fantasyböcker och hennes barnböcker – inte minst ”Att spela människa”, en ungdomsbok som jag läste i en utgåva illustrerad av Inger Edelfeldt.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på U vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Lite Bellman har jag läst/lyssnat på, speciellt under åren då jag läste Litteraturvetenskap. Det var då jag först hörde talas om Ulla Winblad, som ju är en fiktiv gestalt, löst baserad på en verklig kvinna ur Bellmans bekantskapskrets. Något annat som också är kulturellt och fått namn efter denna litterära gestalt är värdshuset Ulla Winbladh (med ett extra h) som ligger på Djurgården i Stockholm, i en vacker gammal byggnad från 1897. Jag har bara ätit där en enda gång; sommaren 2015 bjöd min fästman mig på lunch där. Jag skulle gärna äta där igen och utforska det svenska köket som hör värdshuset till. Som de som jobbar där själva uttrycker det: ”svenskt mathantverk i historisk miljö”.

Vilket verk på U av och/eller med en kvinna tycker du är riktigt bra?

Maria Turtschaninoff har skrivit en urban fantasy-roman som heter Underfors. Boken utspelas delvis i ett rike som ligger under Helsingfors och som följaktligen kan kallas Underfors. Det är en roman som riktar sig till barn och ungdom, men som med all god litteratur kan även vuxna läsa romanen med behållning. Förutom riket Underfors finns det i boken många mytologiska väsen som Turtschaninoff tolkat på sitt eget sätt. Jag som älskar mytologi, slukade den här boken och tyckte att den var riktigt bra.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på U har du ännu inte utforskat?

Unni Drougge vet jag inte mer om än vad jag nyss läste på Wikipedia; jag har inte läst någon av hennes böcker. Någon som har läst och kan rekommendera? Är hennes böcker bra eller inte?

Bokbloggsjerka: Hur tänker du kring din blogg?

Veckans bokbloggsjerka från Annikas litteratur- och kulturblogg lyder:

Carola har skickat in följande fråga via mail: hur interagerar du med dina läsare, lockar till dig nya läsare och får de befintliga läsarna att fortsätta läsa bloggen. Hon vill även veta vad det är som driver dig till att blogga och hur mycket du tänker på dina läsare när du bloggar.

En klurig fråga, tycker jag. Delvis har jag inget svar.

Jag är så osäker, har ingen aning om hur många som faktiskt läser min blogg, och hur många som faktiskt gillar den. De följare jag har officiellt är gamla sedan länge, och jag vet inte hur många – om ens någon av dem – som verkligen läser fortfarande.

Jag skulle vilja ha fler följare och läsare, men jag har ingen aning om hur det skulle gå till.

Jag försöker hitta fler läsare genom att vara med på sådant som den här bokbloggsjerkan, återkommande teman och utmaningar i bokbloggsvärlden. För det är väl där jag hittar flest läsare.

Sedan har jag funderingar på vad jag ska skriva om, vad jag vill skriva om och vad som skulle intressera läsare mer. Men jag bara gissar och klurar – jag vet inte.

Bara det att det är en bok- och skrivblogg är ju ganska nischat. Sedan finns det femtioelva bokbloggar, och det som begränsar att läsa just min, är ju min smak på böcker. Även om den är bred, min boksmak, kanske inte alla fastnar för att läsa min blogg ändå.

Jag skriver väldigt långa blogginlägg. Och i en värld där allting ska vara mer och mer kortfattat och snuttifierat, passar jag inte riktigt in, när jag är så mångordig. Mest bara för att jag inte kan låta bli, för att jag har så mycket att säga (skriva) och tycker att det är så roligt att skriva.

Men visst tänker jag på mina läsare, absolut. Tänker på att det jag lägger upp ska läsas av andra, att det ska vara av intresse för andra och att det ska vara förståeligt för andra. De gånger jag lovar att göra ditten eller datten på bloggen får jag väldigt dåligt samvete de gånger jag inte gör det eller skjuter upp det. Jag tar nog över huvud taget detta med bloggen lite för allvarligt (helt i linje med min personlighet).

Jag ser bloggen som ett sätt att nå ut till potentiella läsare – och också potentiella läsare av mina skönlitterära verk, som jag förhoppningsvis får publicerade i framtiden.

Det enda jag vet är att jag inte kan styra andra människor, och följaktligen inte mina läsare. De kommer och går precis som de vill. Läser de är jag glad, kommenterar de, blir jag ännu gladare och återkommer de mer än en gång eller läser min blogg mer eller mindre regelbundet, då är jag verkligen jätteglad och tacksam!

Hett i hyllan #27

Hett i hyllan återkommer varje torsdag. Såhär skriver Monika på bloggen Bokföring enligt Monika:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den här gången skriver Monika om bokreaböcker som blivit stående i åratal i bokhyllan utan att bli lästa.

Jag hittade också bokreaboksstatistik hos Bokparadiset i dag. Hon har läst betydligt fler av sina bokreaböcker än vad jag har gjort.

Jag gillar ju också statistik, att göra listor av olika slag, inte minst listor och statistik om böcker och vad jag läser (och inte läser fast jag borde). Raskt gjorde jag därför en lista i min Bullet Journal med Snabbstatistik Bokrean. År, Läst – dvs. ett kryss för om jag läst eller inte, Köpt var och Titel.

I år är första gången som jag beställer från Bokus' bokrea. Annars brukar det bara vara Adlibris och SF-bokhandeln jag beställer från via nätet.

Några få av alla de olästa bokreaböcker jag har.

I fysiska bokhandlar brukar det bli att jag går till Ugglan – den lokala bokhandeln där jag bor – och tar en sväng till Akademibokhandeln i Västerås eller Örebro. ICA:s bokhandel brukar jag titta på bara som hastigast när jag är och köper mat. I första hand vill jag gynna bokhandlarna och inte en sådan mat- och alltmöjligt-jätte som ICA (i annat än i matväg). Fast någon bok har det ändå blivit ibland även i ICA:s bokrea, sådär på sluttampen av reaperioden. Tidigare år när Bokia fanns blev det också alltid böcker därifrån. När jag bodde i Västerås brukade jag också kika in på Åhléns bokrea.

Om jag är i väg och reser, som jag gjorde till exempel förra året, kan det bli lite slumpvis andra bokhandlar också som jag kikar in i; förra året blev det The English Bookshop i Uppsala som inte hade rea i vanlig mening utan ”ta 3 betala för 2”-erbjudande istället, något som de inte hade vanligtvis utan nu istället för bara vanlig rea.

Men åter till mitt statistikskrivande. Utan större svårigheter kunde jag få en översikt och konstatera:

Min lässtatistik är usel. Det här är verkligen hett i hyllan och storskäms på mig, och då har jag ändå inte inkluderat ICA-reaböckerna som jag inte har någon statistik över bara för det inte finns några kvitton.

Förra året köpte jag 10 böcker på rea (The English Bookshop inkluderad). Jag har läst 2.

2014 blev det 16 bokreaböcker (Röda Korsets bokrea inkluderad) och av dem har jag läst 5 – och det är en väldigt bra siffra i sammanhanget.

Under 2013 köpte jag 17 böcker på rean och har läst 1 ynka bok.

I år ska det bli ändring på saken, för som ni vet så läser jag bara mina egna böcker i år – inga låneböcker från biblioteket – detta bara för att minska på den där jättelika skämshögen.

Hittills på rean har det blivit 9 böcker (för första gången har jag förbeställt på rean!). De ska bli lästa i år – allihop! Önska mig lycka till.

Hur går det med era bokreaböcker? Är det rena spontanköp och blir de lästa?

Favoritgubbar: en låtsasgubbe och två riktiga gubbar

Sir Terry Pratchett

Veckans tema på bloggen Kulturkollo: Berätta om din favoritgubbe!

Mer specifikt, berätta om din favoritförfattargubbe – för chans att vinna. För detta är också ett tävlingsinslag på Kulturkollo där man har chansen att vinna en bok (givetvis skriven av en gubbe) i utlottning, nämligen Ngugi wa Thiong'o som jag har en bok av tyvärr ännu inte läst, men som jag gärna vill läsa (Wizard of the Crow) – och om jag vinner har jag två böcker som ska bli lästa i år! Kanske blir han till och med en ny favoritgubbe?

Så här ska jag, tänkte jag, berätta om två gubbar (tre!). En låtsasgubbe och en riktig gubbe, eller en litterär gubbe och en gubbe som faktiskt existerar på riktigt (eller har existerat) (eller tre gubbar - två riktiga, en låtsas - alla goda ting är tre, eller hur?!).

Just nu är min litterära favoritgubbe Ove från En man som heter Ove av Fredrik Backman. Bara för att jag just sett filmen (första filmen jag såg på bio för i En man som heter Ove – eller lyssnade på ljudboken snarare – och tyckte så himla mycket om den. Boken är alltid bättre än filmen, men filmen var faktiskt även den en positiv överraskning, riktigt sevärd film – jag som annars är skeptisk både mot filmatiseringar av böcker (fast jag gärna tittar just på sådana!) och ännu mer skeptisk just mot svenska filmer, men den här gillade jag som sagt. Och boken har blivit en favoritbok och författaren en favoritförfattare. Så därför får också Ove bli min fiktiva favoritgubbe. (Annars är både Tolkiens Gandalf som för övrigt var en av mina första litterära gubbar, en storfavorit, precis som J.K. Rowlings Dumbledore från senare år.)

Gene Wolfe.

år) och förra året läste

Vad gäller riktiga gubbar... så finns det ett gäng sådana som skriver fantastisk litteratur. En av mina favoritförfattare är Gene Wolfe. Han är 84 år så det måste räknas som gubbe. Annnars är också Terry Pratchett en storfavorit – men han gick bort förra året och hann tyvärr bara bli 66 år gammal. Allt av Gene Wolfe är läsvärt, men tips på svenska är tetralogin om Torteraren med början "Torterarens skugga". Och allt av Terry Pratchett är läsvärt. Varför inte ungdomaserien om Tiffany Aching?

Det är mina favoritgubbar just nu. Har du någon favoritgubbe?

(bilderna lånade härifrån: https://www.flickr.com/photos/swwr/6806755839 och http://www.theguardian.com/books/2011/may/13/gene-wolfe-hero-neil-gaiman-sf)