torsdag 17 mars 2016

Hett i hyllan #31

Monika på Bokföring enligt Monika har haft ett torsdagstema på bloggen nu sedan i höstas förra året, som hon kallar ”Hett i hyllan”. Hon beskriver det såhär:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den här veckan har Monika kommit fram till juni 2012. Hon nämner i dag delar i en serie, där hon fortfarande saknar första boken.

Jag är inte riktigt lika kronologisk i dessa mina heta inlägg, så jag vet inte riktigt var i tiden jag befinner mig, men jag försöker följa någotsånär det tema som Monika tar upp.

Därför tänkte jag den här gången berätta om en bok som jag hittade på bokrean mars 2014, och som glatt köpte i tron att jag kunde läsa den ganska så snart eller till och med på en gång.

Tills jag insåg att det var del två.

Jag hade särskilt tittat på boken och tänkt att den var första boken i serien, men så visade det sig vara tvåan.

Nu har denna två blivit stående i hyllan, och jag har ännu inte kommit mig för att köpa ettan. Jag trodde att jag skulle hitta den på någon rea, men sådan tur har jag inte haft. Den går väl att köpa förhållandevis billigt på till exempel Book Depository, men jag har haft så många andra böcker jag prioriterat, att denna stackars bok bara blivit stående.

Vilken är nu boken?

Behemoth av Scott Westerfeld, en steampunkbok. Jag köpte den i samma veva som jag läste hans Ful/Snygg-trilogi – Uglies-serien som den heter på engelska (jag läste den på svenska), en helt okej dystopitrilogi, men inte så mycket mer.

Så därför var det en passande bok att hitta på just en rea – eftersom jag inte vet hur kvalitativa hans andra böcker är.

Men grisen i säcken visade sig vara säcken i säcken så att säga eller vad jag nu ska kalla det – en gris i en helt annan säck kanske? – men nu när jag tittar i den är den ju faktiskt illustrerad och det finns värjor – jag hade en period då jag lärde mig värjfäktning, så det är en svag punkt hos mig – och det låter som om det skulle kunna vara en bättre historia än Uglies-trilogin, som i sig inte var dålig utan spännande och kul läsning medan jag läste, men ändå, som sagt, inte det bästa jag läst.

Hursomhelst, vi får väl se om jag köper ettan någon gång, var det lider. Tills dess får nog tyvärr tvåan stå oläst och skämmas i hyllan, för jag vägrar att läsa bok två före bok ett, om det inte är så att jag råkar göra det av misstag. Medvetet gör jag det aldrig!

3 kommentarer:

  1. Det känns så bra att veta att jag inte är ensam om denna hårdnackade inställning till kronologisk läsning av serier :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej då, vi är flera som känner så! Min fästman är på samma vis, han vill också läsa böckerna i ordning - och ändå läser han många fristående deckare och thrillers, som ändå är delar i en serie. Och jag känner på samma vis. Även om böckerna är fristående, vill jag gärna läsa serien i ordning! :)

      Radera
  2. Vissa serier vill jag läsa kronologiskt, det vill säga att de är så sammanhängande att en måste göra det. (Outlander). Andra serier, som Vampyrkrönikan, gör det inte så mycket om en hoppar fram och tillbaka. Det är bara vissa av böckerna där som är riktigt sammanhängande.

    SvaraRadera